Inne på naturreservatet där rymdcentret ligger dominerar ett annat företag: SpaceX, ägt av världens rikaste man Elon Musk, mest känd för elbilen Tesla. Och uppställd på uppskjutningsplatta 39A – känd för rymdprogrammet Apollos månfärder – står en av företagets stoltheter: rymdfarkosten Dragon med en raket under sig, i väntan på uppskjutning några dagar senare.
– Se på den där skönheten, uppmanar Nasa-astronauten Mike Hopkins.
Åkte till rymden 2020
Det var inte länge sedan, senast 2020, han själv satt fastspänd inne i en Dragon och kände en av världens kraftigaste motorer pressa raketen under honom upp ut ur atmosfären och in i den vidunderliga rymden.
– Det är en mäktig känsla, säger han.
Han har skjutits upp till rymdstationen två gånger. Den första gången, 2014, reste han från Baikonurs kosmodrom i Kazakstan tillsammans med två ryska kollegor.
– Det är fantastiskt hur vi i rymden samarbetar med länder vi annars har svårt att komma överens med. Allt för vetenskapen och mänskligheten, säger han.
Precis som andra Nasa-anställda Dagens ETC talar med menar han att det internationella samarbetet gör rymdindustrin till ett fredsprojekt.
– Sen är det förstås en resursfråga. Inget land har tillräckligt med resurser för att utforska rymden ensamt.
Resursfrågan är ständigt återkommande, liksom den vetenskapliga. ISS är ett laboratorium i omloppsbana runt jorden. Rymdforskningen är beroende av satelliter och mänsklig närvaro i rymden.
– När du är där uppe och ser ner på jorden blir det så uppenbart hur gränser är ett mänskligt påfund. Samarbete är oumbärligt, säger Mike Hopkins.
Som en reklamfilm
Men väderförhållanden och lindrig sjukdom sätter käppar i hjulen. Under tiden får astronauterna vänta i karantän; Nasa-astronauterna Raja Chari, Thomas Marshburn, Kayla Barron och den europeiska rymdorganisationen ESA:s Matthias Maurer. I karantänen tillreder kockar tre rediga mål om dagen.
– Det är bra att lagra fettdepåer och bygga muskler inför en vistelse i rymden. Man förlorar kroppsmassa där uppe, förklarar Matthias Maurer under ett Zoom-samtal från karantänen på Kennedy Space Center.
– Men vi får se upp så vi inte lagrar för mycket så att vi kommer i Elon Musks rymddräkter. Det finns inte tid att ändra och dessutom insisterar Musk personligen på slanka astronauter. Vi är ett slags modeller, säger Matthias Maurer och skrattar. Det är hans första rymdfärd.
Och nog påminner det om en reklamfilm när uppskjutningen väl blir av. Nasa sänder live när de fyra, slanka astronauterna kläs i Spacex senaste design, en sista kontroll och hälsocheck görs innan de kliver ut framför ett samlat pressuppbåd och in i en konvoj av futuristiska bilar som ska ta dem till rymdfarkosten – Tesla-bilar förstås.Tiotals miljoner tittare följer sändningen.
Nervösa familjemedlemmar och frälsta SpaceX-fans ser sedan hur Crew-3 framgångsrikt skjuts upp i rymden, medan raketdelarna som sköt ut dem kopplas loss och landar på jorden. Tidigare föll de i havet, för evigt förlorade – vilket gjorde uppskjutningar mycket dyrare.
– Den här återvinningen gör rymdfärder oändligt mycket mer tillgängliga idag. Det är revolutionerande. Konkurrensen företag emellan leder till framsteg för mänskligheten, säger Mike Hopkins.
Rysk aggression
Nästan ett dygn senare anländer astronauterna till rymdstationen ISS där de mottas av sina ryska kosmonautkollegor med kramar och leenden. Men efter ytterligare några dagar får de respektive teamen ta skydd i sina rymdkapslar som snabbt kan ta dem tillbaka till jorden. Ryssland har visat sina muskler genom att spränga en egen satellit i omloppsbanan. Rymdskrotet hotar astronauternas och de egna kosmonauternas säkerhet.
– Det var oansvarigt och farligt, helt oacceptabelt, uttalade sig Nasa-chefen Billy Nelson.
– Det var ett rutinförfarande, det är hyckleri att kalla det något annat, menade den ryska rymdflygstyrelsen Roskosmos.
Matthias Maurer rapporterade till Dagens ETC via Esa att den kollegiala stämningen på rymdstationen var oförändrad. Som ingenjör är han den enda som är vetenskapligt tränad i grunden. Hans kollegor kommer alla från militären.
Rymdturism ”nödvändigt ont”
Arbetet i laboratoriet kommer nu allt oftare att störas av det senaste tillskottet i rymden: rymdturisterna. En anställd på en av rymdstyrelserna, som inte vill citeras med namn, berättar för Dagens ETC att det är ett orosmoment.
– Det stämmer att det gör Nasa och Esa lite nervösa, de här miljardärerna som nu kan unna sig privata resor till rymden. Det kommer upp halvgalna, stormrika bloggare och oljemagnater för några dagars adrenalinkick. Astronauterna har tränat i flera år men de har ändå medel att droga och binda en kollega om den skulle utgöra en fara för resten av besättningen. En rymdfärd är en extrem utmaning för alla. Miljardärerna har bara förberetts några veckor och ja, de stör arbetet, i bästa fall.
Hen menar ändå att det kommersiella är en förutsättning för att kunna ta människan och utvecklingen längre ut i rymden.
– Vi är fullständigt beroende av sådana som Musk och Bezos för det här. Det behöver inte vara en nackdel när deras arbete gagnar oss alla. Bara det inte går över styr. Det är ett nödvändigt ont för att komma vidare.
Astronauten Billy Hopkins håller med.
– Rymden tillhör inte någon nation. Men det bygger på att freden upprätthålls. Kina har sprängt en egen satellit och nu Ryssland. Samtidigt skickar 70-80 nationer upp egna satelliter i omloppsbanan. Det är bra men börjar bli trångt och där det är trångt är freden alltid bräcklig. Men jag tror människan klarar utmaningen. Vi har för mycket att förlora, säger Billy Hopkins.
