– Det där får ungdomarna tänka på, säger han och skrattar. 

Sedan blir han allvarlig:

– Vi lever för Gud och vår familj. Inte för politikerna, säger han.

De tycker om att besöka ­närliggande Hagia Sofia, Unesco-världsarvet som år 2020 blev moské efter att ha varit ett museum sedan 1934. Den magnifika byggnaden har genom historien varit såväl en bysantisk katedral som en ottomansk moské. Att den blev moské igen var en politisk triumf för president Recep Tayyip Erdogan och hans ultranationalistiska samarbetspartners. Samtidigt var tilltaget populärt hos den muslimska majoriteten.

– Vår moské är viktig för oss, det var en glädjande nyhet, säger Mehmet Ozdemir.

”Måste hålla avtalet”

En annan politisk fjäder i Erdogans hatt är avtalet med Finland och Sverige för att släppa in länderna i Nato. Safiye och Mehmet Ozdemir känner till det – trots att de inte säger sig bry sig om politik eller nyheter.

– Det är självklart att Turkiet ställer krav på Sverige och andra länder, säger Safiye och Mehmet utvecklar:

– Många starka länder som USA och Frankrike pressar Turkiet. Turkiet står bara upp för sig själv. Om man har ett avtal håller man det, säger Mehmet.

Förra veckan veckan kom beskedet: en person som figurerat i turkiska medier som en person på kravlistan till Sverige ska nu utlämnas till Turkiet på order av den svenska regeringen.

– Ett rutinärende, kommenterar justitieminister Morgan Johansson (S).

Mannen har fått avslag på asylansökan och anklagas inte för ”terrorism” utan bedrägeri. Den svenska högsta domstolen anser inte att det finns hinder för utlämning.

Själv hävdar mannen att det handlar om att han konverterat från islam till kristendom, vägrat militärtjänst och framförallt: att hans mamma är kurd.

Stolt över presidenten

Kurderna förföljs i Turkiet. Oberoende, kritiska journalister och politiker i opposition fängslas och torteras. Vänsterorienterade kurder och Gülenrörelsen – som misstänks ligga bakom statskuppförsöket 2016 – klassas som terrorister. Det är enligt denna klassifikation Turkiet vill att individer utlämnas.

– Vi kommer att frysa processen om inte dessa länder vidtar nödvändiga åtgärder för att uppfylla våra villkor, sa Erdogan i ett tal i slutet av juli, angående Madridavtalet.

Erhan Avci, 56, är grossisthandlare. Han säger att det är självklart att presidenten hotar med detta.

– Sverige ingick ett avtal med Turkiet och allt han kräver är att det uppfylls. Lika självklart som Istanbul är vackert, säger han.

Framför honom: Bosporen, ett av världens mest geopolitiskt strategiska farvatten. På andra sidan: Asien. I norr: Svarta havet. I söder: Egeiska havet, som är en del av Medelhavet.

– Turkiet intar sin rättmätiga position. Det är dags att erkänna det. Den första lasten från Ukraina anlände nyss, säger Erhan Avci.

”Många förlöjligar Turkiet”

Han menar fartyget Razoni som precis har nått Bosporen där det inspekteras av ryska och ukrainska myndigheter – lastat med 26 000 ton majs som sedan ska vidare mot Libanon.

– Det är dags att omvärlden inser att Turkiet är en god kraft att respektera. Det är bra att EU inser hur viktigt det är att samarbeta med Turkiet och bra att vi har relationer med Ryssland. Titta bara, spannmålet nådde fram.

Han vill inte kommentera den ryska bombningen av Odessas hamn strax efter att spannmålsavtalet hade undertecknats här i Istanbul.

– Många förlöjligar Turkiet. Det är bra att Erdogan står upp för våra intressen – och världens. Spannmålet nådde Bosporen. Ingår man ett avtal med Turkiet så håller man det, säger han.

Enligt Mellanöstern-experten David Rigoulet-Roze vid franska institutet för internationella relationer i Paris säger att detta är precis den som Erdogan vill att man ska ha av honom.

– Han spelar på nationalistisk nostalgi och provocerar väst för att spela på en ganska allmän turkisk önskan att återta den ottomanska storheten. Men verkligheten är en annan: Turkiets inflation skenar och landet är beroende av handelsförbindelser med Europa och exporten till USA.

Böneutropen som sedan 2020 ljuder från Hagia Sofia påminner om att Turkiet inte längre är det sekulära, antikommunistiska och västvänliga land som motiverade Nato att göra det till Mellanösterns enda medlem – utöver dess strategiska läge. 

– Idag domineras Turkiet av en islamist-nationalistisk regim som använder Nato för att stärka sin egen position inrikes, säger David Rigoulet-Roze.

Medierna hänger på

Den 24 juni 2023 är det presidentval i Turkiet. Erdogan kandiderar för Folkalliansen – en valsamverkan mellan hans eget islamist-konservativa parti AKP och ultranationalistiska MHP. Stödet har dalat rejält i och med skenande levnadsomkostnader och inflation (73 procent).

Med hjälp de utrikespolitiska ”triumferna” försöker regimtrogna medier nu öka Erdogans popularitet.

Aygül är en hemlös änka som inte vill uppge sitt efternamn. Hon kommer varje dag till centralstationen Markmary Sirkeci i Istanbul för att ta hand om katterna som huserar här.

– Jag har förlorat mycket och livet har lärt mig detta: tyck inget om makten, håll dig undan, gör gott och lita på att Gud ser dig, säger hon och baddar en kattunges skadade öga.

– Han ser politikerna också, säger hon.