Inte särskilt mycket, säger Frida Stranne, freds- och konfliktforskare och expert på USA. Det är inte ovanligt att en amerikansk president markerar missnöje mot något som Israel gör. 

– Tittar man historiskt så har det gjorts betydligt mer offensivt än vad Biden gör. Han har ju snarare gett Netanyahu och Israel möjligheter att bedriva det här kriget i Gaza ganska obehindrat och under lång lång tid nu.

Kom till Jesus-möte

I förra veckan sa Joe Biden att han skulle ha ett ”Come to Jesus-möte” (ett uttryck för att tala någon till rätta) med Benjamin Netanyahu. Han tycks ha trott att hans mikrofon var avstängd vid tillfället, och att ingen skulle höra uttalandet. Andra amerikanska presidenter har varit mer rättframma i sin kritik. Frida Stranne exemplifierar med Israels invasion av Libanon 1982, när den israeliska armén tvingade Palestinska befrielseorganisationen, PLO, att lämna landet. 

Den dåvarande amerikanska presidenten Ronald Reagan svarade med ett argt samtal till Menachem Begin, som då var premiärminister för Israel. Han krävde ett avslut på invasionen, som han kallade en ”förintelse”, och hotade med att dra in USA:s vapenleveranser till landet.

20 minuter senare ringde den israeliska premiärministern upp Ronald Reagan och meddelade att Israel dragit sig tillbaka från Libanon. Att få stopp på kriget mot Gaza är för en amerikansk president alltså inte nödvändigtvis mer än ”ett samtal bort”, säger Frida Stranne. 

Men Joe Biden är alldeles för vag, fortsätter hon. Under lördagen sa han att en israelisk invasion av staden Rafah i södra Gazaremsan skulle innebära en ”röd linje” för honom. Samtidigt sa han att han aldrig skulle ”lämna Israel”. Dessa dubbla budskap skapar tolkningsutrymme för Benjamin Netanyahu som han utnyttjar, säger Frida Stranne. 

Massivt motstånd mot kriget

USA: betydelse för Israels krigföring är ”helt avgörande”, säger Frida Stranne. Nyligen avslöjade Washington Post att USA godkänt över 100 vapenaffärer till Israel sedan den 7 oktober. 

– Och utan Washingtons uttalade stöd så hade man heller aldrig kunnat göra det som Israel gör nu.

Nu sprids ett missnöje bland både demokrater och republikaner, och väljarna straffar Joe Biden för att han ger Israel fria händer i kriget mot Gaza. Frida Stranne tror att han har gjort en missbedömning – även i en amerikansk kontext sticker han ut som starkt pro-israelisk.

– Motståndet bland det amerikanska folket är massivt mot att Gazabefolkningen ska behöva lida på det här sättet. Biden har pro-israelerna och Israel-lobbyn på sin sida, som också har ett starkt grepp om kongressen, men han tappar väldigt många vanliga väljare. 

Risk för eskalering

Joe Bidens förhoppning är att väljarna trots missnöjet ska rösta på honom, eftersom de tycker att republikanernas presidentkandidat Donald Trump är ett så mycket sämre alternativ. Men det kan vara en felbedömning, tror Frida Stranne. Hon har svårt att säga vad som skulle kunna få presidenten att byta hållning gentemot Israel, men nämner risken för att kriget eskalerar.

– Det finns diskussioner i säkerhetsetablissemanget i Washington om att Bidens politik äventyrar även USA:s ställning i Mellanöstern. Man kommer hela tiden närmare en situation där det här utvecklas till ett större regionalt krig, vilket vore förödande också för USA. 

Benjamin Netanyahu lovar å sin sida att bryta mot Bidens vaga röda linje gällande Rafah. Under söndagen sa han att han kommer att låta israeliska trupper gå in i staden, och kommenterade: 

– Du vet, jag har en röd linje. Vet du vad den röda linjen är? Att den 7 oktober inte händer igen. Aldrig händer igen.