Malin Björk, EU-parlamentariker, (V)

1) För de länder som drabbas av europolitiken blir allt så plågsamt tydligt så någonstans har det kanske inte varit möjligt innan dess. Nordisk vänster har alltid varit mer Eu-kritisk i bemärkelsen att vi ifrågasatt EU:s demokratiska underskott. Ska man bedriva annan politik krävs fördragsändringar och även ändringar av institutioner.

2) Jag tror det är att kräva en demokratisering av den ekonomiska politiken och det kräver en förändring av Eurozonen. Vi i Sverige ingår inte men det är klart att vi kan ställa os bakom det ändå. Ett av grundargumenten för att inte gå med i euron var att vi inte ville bli centralstyrda.

3) Jag tror vi kan bidra med våran kritik av det demokratiska underskottet i EU. Vår långtgående kritik av just fördrag där vi hela tiden sagt att ekonomisk centralstyrning och att den ekonomiska politiken är fastlagd är ett grundläggande problem för EU.

Jens Nilsson, EU-parlamentariker (S)

1) Jag tror det haft att göra med att man haft olika agendor. Man har varit för splittrad och om det här kommer att hjälpa vet vi inte men det är ett bra initiativ. Det borde inte vara svårt att enas om en agenda och ta fram tio punkter för demokrati, mänskliga rättigheter, jobb, rättvisa och solidaritet.

2) Jag tror det grundläggande måste finnas där, som demokrati och mänskliga rättigheter, det som finns som grund i EU-fördragen. Sedan handlar det om jobb, rättvis fördelning och en social agenda. Vad det handlar om är också att tygla finansmarknaderna och det är ett krav många ställer upp på. Finansmarknaderna klarar inte av att leva fritt, de måste tyglas.

3) Egentligen två saker tror jag: Den ena är att Stefan Löfven fortsätter med det han påbörjat. Han försöker samla socialdemokrater i Europa bakom en progressiv agenda. Sedan har V ett problem, de borde släppa kravet om att Sverige ska lämna EU. Det är bara kontraproduktivt och gynnar nationalisterna. Men om Löfven försöker samla bakom en progressiv agenda, vad sänder det för signaler med åtstramningarna i svensk flyktingpolitik? Den signal som jag vet når fram, även om det inte skrivs så ofta, är att vi inte kan ha länder som bara har fördelarna med EU men inte tar ansvar för gemensamma problem. De tycker öppna gränser är bra men några flyktingar vill de inte ta emot.

Bodil Valero, EU-parlamentariker (MP)

1) Jag tror att det är för det finns så många olika former av vänster. På vissa håll ses de gröna som en självklar del av vänstern medan här i Sverige och i Tyskland ligger vi någonstans mitt emellan. Sedan har vi också socialisterna och vänstern i södra Europa som inte kan enas.

2) En av de viktigaste måste vara demokrati och korruption. I dag ser vi attacker mot fria ordet från regeringar i Polen och Ungern och det sker i Spanien med munkavlelagen. Men vi ser det också i kandidatlandet Turkiet. Allt detta är något vi gemensamt måste arbeta mot. Jag hoppas verkligen att vi skulle kunna få till någons slags vänster eller rödgrön allians för att kontra det mörkblåa vi ser i Europa nu.

3) Det vi skulle kunna bidra med är att visa på formerna för samarbete, att man inte måste ha exakt sin vilja fram. Tittar man på hur vänstergrupperingar fungerat under årens lopp så har de aldrig kunnat komma överens. Vi kan visa vägen. Vi och V är till exempel väldigt olika men samarbetar ändå i en rad landsting och kommuner. Det jag saknar i vänsterrörelser är viljan att kompromissa.