Bilderna är svåra att få bort från näthinnan. George Floyd, en 46-årig afroamerikan, ligger ner bredvid en polisbil med Minneapolispolisen Derek Chauvin över sig, hans knä och kroppstyngd mot Floyds hals. I en videoinspelning hörs Floyd om och om igen vädja till polisen att ta bort knäet, säga att han inte kan andas. “Döda mig inte”, hörs han säga.
8 minuter och 46 sekunder går innan Chauvin lyfter bort sitt knä. I 2 minuter och 53 sekunder av dessa har Floyd varit livlös och oförmögen till något som helst motstånd.
Dödsorsaken fastställdes sedan till en kombination av det våldsamma gripandet, Floyds hälsotillstånd och möjliga substanser i hans kropp. Företrädare för offrets familj har begärt en oberoende obduktion för att tydligt peka ut Derek Chauvins tydliga övervåld som den egentliga dödsorsaken.
Onödig död
Oavsett vad en sådan kommer fram till tycks det stå utom allt tvivel att George Floyd förra måndagen blev ännu ett offer för den brutalitet och rasism inom den amerikanska poliskåren som framför allt drabbar just afroamerikaner.
– Du kan inte titta på videon som postats på sociala medier utan att också se polisens okänsliga förakt för en svart mans liv, och du kan inte heller göra annat än slå fast att det handlar om ännu ett tragiskt dödsfall som var både onödigt och som kunnat undvikas, säger John Gordon från medborgarrättsorganisationen ACLU i Minnesota.
– Rättsväsendets tjänstemän använder alldeles för ofta övervåld mot svarta och bruna människor, trots sin plikt att skydda och värna alla.
Dubbelt så många
Exakt hur många som fallit offer för dödligt polisvåld är okänt. Tidningen Washington Post har sedan 2015 kartlagt polisingripanden som slutat i att någon skjutits ihjäl av polisen. Totalt handlar det om 4 728 fall. I 1 252 av dessa fall är det en afroamerikan som dödats. Sett till fördelningen i befolkningen är det 2,5 gånger så sannolikt att offret är afroamerikan.
Då har tidningen bara räknat skjutningar, inte de fall där människor dött i polisens förvar eller genom andra metoder. Fallet med George Floyd hade alltså inte ingått i statistiken. Och data har inhämtats från polisens egna rapporter, från nyhetskällor och sociala medier. Det verkliga antalet offer kan mycket väl vara större.
Inget samband
Det har hävdats att det är en högre kriminalitet bland afroamerikaner som gör att de oftare faller offer för dödligt polisvåld. Men när tidningen Star Tribune i Minneapolis 2018 undersökte sambandet mellan brottsnivån i olika stadsdelar och dödliga polisingripanden hittade de inget sådant. “Vita” stadsdelar med högre kriminalitet var i stället underrepresenterade avseende dödsskjutningar jämfört med ”svarta” områden.
Det är inte heller själva kriminaliteten i olika grupper som skiljer sig åt, att afroamerikaner oftare skulle vara inblandade i pågående brott med potentiellt dödlig utgång. skriver Washington Post. Många av dödsskjutningarna sker när polisen rycker ut på andra slags ärenden. Som i fallet George Floyd, när en affärsinnehavare ringde polisen för att denne misstänkte att Floyd försökte betala med en falsk 20-dollarsedel.
Systematisk rasism
I stället finns rikligt med data som visar att svarta amerikaner löper högre risk att stoppas av polisen misstänkta för narkotikainnehav, trots att sannolikheten för att belägga brott är större vid gripanden av vita, att polisen oftare använder ett hårdare språk mot svarta, att svarta oftare stoppas för trafikförseelser, och att svarta i långt högre upplever att de diskrimineras eller har en familjemedlem som behandlats orättvist av polisen.
– Det här är inget nytt. Den systematiska användningen av våld mot svarta och bruna personer är inbyggd i själva väven i våra rättsvårdande institutioner och är ett arv från slaveriet och Jim Crow, säger John Gordon.
– Den fruktansvärda videon på mordet understryker att vi omedelbart behöver en noggrann, rättvis och transparent utredning av George Floyds död. Vårt samhälle behöver en omfattande översyn och reformering av polisens metoder. Och de inblandade poliserna – inte bara den som utförde handlingen, utan också de som stod bredvid utan att göra något – måste hållas ansvariga.
Fakta
Polisbrutalitet och rasism inom den amerikanska poliskåren leder inte bara till onödiga dödsfall. I en studie från 2017 kunde forskare visa att denna brutalitet och rasism också medförde andra konsekvenser. Till exempel löper afroamerikaner högre risk att drabbas av sjuklighet och stress, detta som både en direkt och indirekt följd av rasistiska attityder i befolkningen. Dessutom sätts en större ekonomisk press på gruppen till följd av gripanden, fängelsedomar samt kostnader för juridisk hjälp och för sjukvård.
1,3
Så stor är sannolikheten för att en afroamerikan är obeväpnad jämfört med en vit amerikan.
1 procent
… så stor andel fall av polisvåld med dödlig utgång slutar med att en polis döms för tjänstefel. 3 procent av fallen leder till åtal där polisen frias. Och i 96 procent av fallen väcks inte ens åtal.
Städer där sannolikheten att som afroamerikan bli dödad av polisen är högre än den nationella genomsnittet för mord
Reno
Oklahoma City
Santa Ana
Anaheim
St Louis
Scottsdale
Hialeah
Madison
Källa
