Det skulle inte vara första gången som en tragedi utspelar sig till sjöss under 2021. I slutet av mars tog spanska myndigheter beslutet att avliva återstoden av 1 600 kor som i månader drivit runt på Medelhavet på fartyget Elbeik. Bara veckor tidigare hade 860 unga tjurar på fartyget Karim Allah mött samma öde. I båda fallen skulle boskapen fraktas till Turkiet. Men efter misstankar om att virussjukdomen blåtunga hade brutit ut ombord vägrade Ankara skeppen tillträde.
Så började en Golgatafärd där de båda skeppen kryssade från hamn till hamn, utan att något land ville ta emot de allt sjukare djuren. När maten ombord tog slut bröt svälten ut. När Spanien till slut såg sig tvunget att agera hade många döda djur redan dumpats överbord. Resten var i så dåligt skick att de fick avlivas och deras kroppar förstöras.
Ska inte kunna hända
Sånt här ska inte kunna hända. Artikel 13 i EU-fördraget säger att djur är kännande varelser, det vill säga att de känner glädje och smärta på liknande sätt som människor.
– Alla medlemsländer är skyldiga att följa EU-förordningen från 2005 om skydd av djur under transport. 2015 slog EU-domstolen också fast att länderna är skyldiga att se till att djur som exporteras utanför unionens gränser skyddas fram till sin slutdestination, säger Francesca Porta, senior rådgivare på djurrättsorganisationernas paraply Eurogroup for animals.
Samtidigt har EU-kommissionen sedan 2007 varnats ungefär 200 gånger om allvarliga brott mot förordningarna. Sedan flera år tillbaka har trycket ökat på kommissionen att skriva om reglerna, som helt enkelt inte funkar, och nästa år väntas den att lägga fram sitt förslag till förbättringar. EU-parlamentet har också tillsatt ett särskilt utskott som ska granska villkoren och problemen i djurtransportbranschen.
Här sitter bland annat socialdemokraten Jytte Guteland, som länge har drivit på för en skärpning av reglerna. Hon säger till Dagens ETC att såväl haveriet med de spanska skeppen som grundstötningen av Ever Given visar att levande last inte ska transporteras till sjöss.
– Jag är enormt upprörd över alla fall när djur transporteras under lång tid och odrägliga förhållanden, vilket det nästan per definition är när djur transporteras till sjöss. Tack och lov blev stoppet inte mer än en vecka, men det har garanterat orsakat stort lidande. Det senaste haveriet med skeppen utanför Spaniens kust slutade enormt tragiskt efter månader av tortyr. Inget av detta är acceptabelt eller hållbart ur någon synvinkel, säger Jytte Guteland.
Risk för sjukdomar
Hon räknar upp en mängd förslag som skulle förbättra djurens villkor – från att de inte ska transporteras längre än åtta timmar och att djur som fortfarande diar eller på andra sätt är känsliga inte ska transporteras alls, till klargörande av vem som har ansvaret för brott mot regelverket och att de som begår stora brott ska svartlistas. Hon vill också att normen ska vara att transportera kött eller fortplantingsmaterial istället för levande djur.
– Detta har också bäring på den pandemi vi nu lever i. Den här typen av djurhållning innebär en risk för ytterligare sjukdomar, som vi vet kan ha katastrofala konsekvenser även för människor, säger Jytte Guteland.
En annan EU-parlamentariker med mycket att säga till om i utskottet om djurtransporter är sverigedemokraten Peter Lundgren. Han är samordnare för den konservativa gruppen, ECR.
– Djurtransporter på fartyg är rena skräckexempel på hur det inte ska gå till och är också ett hett ämne i utskottet, säger han till Dagens ETC, och fortsätter:
– EU kan göra betydligt mer för att säkerställa att djur transporteras så lite som möjligt och att de mår så bra som möjligt när de måste transporteras. Jag kommer att arbeta för att djuren slaktas så nära producenten som möjligt.
Men även om djurrättsfrågan har stöd i olika politiska läger så är det troligt att en skärpning av reglerna kommer att kräva högre priser på kött. Med dagens specialiserade och prispressande livsmedelsmarknad blir det i princip alltid billigare att skicka djuren till Östeuropa för slakt. En annan faktor som driver på djurresorna är att utbudet av kött är större än den europeiska efterfrågan. Det blir då en lösning att skicka överskottet utomlands.
Gårdsnära slakterier
Pär Holmgren, en av Miljöpartiets EU-parlamentariker, är ersättare i det granskande utskottet. Han säger att lösningarna också kräver en omställning av jordbruket och sättet européer konsumerar animalier på.
– Istället för att transportera levande djur långa sträckor vill jag se ett mer småskaligt jordbruk med gårdsnära slakterier där vi minimerat djurtransporterna. Det kräver att lagstiftningen förändras i grunden, säger han till Dagens ETC.
– Köttkonsumtionen måste minska, men för det kött som ändå konsumeras måste vi verka för att begränsa transporterna av levande djur. Det är möjligt med hårdare kontroller, en skarpare lagstiftning och färre undantag och luckor i regelverket.
Inga fler tillstånd
Efter att EU-kommissionen presenterat sitt förslag till nya regler ska de antas av EU-parlamentet och medlemsreglernas ministrar. FOm fyra år kan de vara på plats. Vissa länder vill dock inte vänta så länge på lösningar.
Nederländerna, Österrike och flera tyska delstater har sagt att de slutar utfärda tillstånd för exporter av djur utanför EU:s gränser tills man fått försäkringar om att transportörerna följer de gällande EU-regler. Irland, å sin sida, ska börja experimentera med att flyga ned kalvar till kontinenten. Det är en lösning som ska minska restider, men som också väcker djurrättsaktivisters förfäran.
Francesca Porta säger att hon ändå är hoppfull för att EU-länderna och parlamentet kommer att komma fram till konkreta förslag som förbättrar villkoren för djur i EU.
– Det granskande utskottet går väldigt metodiskt till väga i sin kartläggning av villkoren för djurtransporter. De pratar med såväl civilsamhälle, forskare och industrin och lyssnar till alla parter. Det kommer att bli väldigt svårt att blunda för deras slutsatser, säger Francesca Porta.