Efter Turkiets invasion av den kurdiska regionen i Syrien, Rojava, har röster höjts för att det måste bli ett stopp på denna export. Regeringen har försvarat sig genom att hävda dels att regeringen inte kan styra ISP, dels att Sverige inte exporterade krigsmateriel ”för strid” förra året. Detta var bland annat inrikesminister Mikael Damberg noga med att poängtera i riksdagsdebatten den 10 oktober och det är något som sedan dess upprepats av utrikesminister Ann Linde – som dessutom i en intervju med DN konstaterade att ”Vad det är för övrigt krigsmateriel vet vi inte exakt. Men övrigt krigsmateriel kan vara brandfiltar, första-hjälpen-lådor eller skyddsplåtar.”
Exporterade sprängmedel 2017
Enligt uppgifter från vapenexportmyndigheten ISP verkar Ann Linde dock ha gjort en välvillig tolkning. Under 2018 godkände Sverige utförsel av elektronisk utrustning, pansar- och skyddsutrustning, maskeringsutrustning och programvara för 300 miljoner. Dessutom exporterades just ”krigsmateriel för strid” så sent som året innan, 2017. Detta rörde sig då om krut och sprängmedel för 100 000 kronor.
Mellan 2014 och 2017 har Sverige exporterat ”krigsmateriel för strid” till Turkiet för totalt cirka 7,4 miljoner kronor och det har uteslutande handlat om krut och sprängämnen. Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling är en av de som upprörts över regeringens argumentation.
– De gömmer sig, det är klart att sådant som kamouflage och pansarplåt kan användas i krig. Annars skulle det inte heller ha behövt gå via ISP. Sverige har exporterat sådant som är nödvändigt för Turkiets invasion av norra Syrien, säger han till ETC.
Myndigheten sätter stopp
Sverige har tillsammans med Frankrike och Tyskland varit drivande i att försöka få EU att unisont stoppa vapenexporten till Turkiet. När EU:s utrikesministrar möttes i måndags kunde de dock inte enas om ett sådant gemensamt förbud, utan endast om att tillsammans fördöma Turkiets attack.
Det innebär att det endast är enskilda länder som stoppar exporten. Sedan tidigare har bland annat Finland gjort detta och den 15 oktober meddelade ISP att Sverige följer efter, genom att återkalla samtliga gällande utförseltillstånd rörande försäljning av krigsmateriel till Turkiet.
– Det är en samlad bedömning av de omständigheter som föreligger, med uttalanden från regeringen, och riksdagen som ställer sig bakom att Sverige ska verka för ett vapenembargo inom ramen för EU. Och även EU:s uttalande som kom i går, säger Carl Johan Wieslander tillförordnad generaldirektör på ISP till nyhetsbyrån TT.
Turkiet invaderade Afrin 2018
Beskedet från ISP kommer således först efter det att Erdogan inlett invasionen. Att attacken skulle ske borde dock inte ha kommit som någon överraskning. I början av 2018 intog intog Turkiet nämligen staden Afrin i västra delen av Rojava och både före och efter det har Erdogan hotat om nya attacker.
Regeringens påstående om att de inte har haft möjlighet att stoppa leveranserna tidigare är omtvistat. I den proposition som ligger till grund för regelverket står det bland annat att ”Regeringen har det yttersta politiska ansvaret för exportkontrollen även i de fall beslutet fattas av ISP.” Håkan Svenneling (V) hänisar till dessa förarbeten för att ge stöd åt en annan tolkning än regeringens.
– Regeringen gömmer sig bakom uppfattningen att det inte skulle gå att stoppa, men det stämmer inte helt enkelt, det står i lagen och dess förarbeten att regeringen kan ta initiativ till att instruera ISP och att ta tillbaka beslutsmakten, säger han.
