Så funkar det amerikanska valsystemet

Vinner den som får flest röster?

Inte nödvändigtvis. Det är nämligen inte väljarna som röstar fram en president, utan elektorerna. Och oavsett hur väljarnas röster fördelar sig i en delstat förbinder sig alla den statens elektorer att rösta på den kandidat som fått flest röster (utom i delstaterna Maine och Nebraska där elektorsrösterna fördelas enligt valresultatet). Proportionalitetsprincipen slår däremot igenom i fråga om delstaternas folkmängd, där stor befolkning också ger fler elektorer. Totalt behöver den kandidat som vill bli president minst 270 elektorsröster.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

49

... procent. Så stor andel av den röstberättigade befolkningen röstade i 1996 års presidentval, vilket är den lägsta siffran sedan 1924 då 48,9 procent av den röstberättigade befolkningen gick till valurnorna. I det senaste valet deltog 54,9 procent av den röstberättigade befolkningen i valet.

X-faktorn

Även om det är republikanernas och demokraternas respektive kandidater som får all uppmärksamhet inför ett presidentval finns det alltid en teoretisk möjlighet att en obunden, tredje kandidat vinner eller åtminstone påverkar valet genom att stjäla röster från en av de kandidater som ligger närmast denne politiskt.

Så skedde till exempel 1992 då den oberoende kandidaten Ross Perot stal röster från främst sittande presidenten George Bush den äldre, vilket gjorde att demokraten Bill Clinton kunde vinna, trots att han bara fick 37 procent av rösterna.

Den mörka hästen

Hur osannolikt det än låter finns det en möjlighet att USA får en president som inte ens ställt upp som kandidat. Detta kan bli verklighet om varken Donald Trump eller Hillary Clinton når upp till 270 elektorsröster. Beslutet att välja president faller då på Representanthuset enligt systemet en stat, en röst.

Om även denna omröstning skulle sluta i att ingen kandidat får en majoritet av rösterna faller lotten på senaten att välja någon av vicepresidentkandidaterna till president. Om även denna omröstning mot all förmodan skulle sluta i ett dödläge säger reglerna att den tredje personen i rangordning, talmannen i Representanthuset, i dag republikanen Paul Ryan, ska utses till president.

Vilka delstater är viktigast att vinna?

Eftersom valet fungerar efter principen "winner takes it all" är det följande delstater kandidaterna helst vill vinna:

• Kalifornien (55 elektorsröster)
• Texas (38 röster)
• Florida (29 röster)
• New York (29 röster)
• Illinois (20 röster)
• Pennsylvania (20 röster)

Swing States

I de flesta delstater är presidentvalet en väldigt ospännande historia, då samma parti av tradition vinner valet år efter år. I praktiken bestäms därför valutgången av några så kallade Swing states, där det står och väger mellan kandidaterna. I år är dessa Swing states följande:

• Nevada
• Arizona
• Colorado
• Iowa
• Michigan
• Ohio
• Pennsylvania
• North Carolina
• Georgia
• Florida

3

Så många gånger högre sannolikhet är det att personer med högre utbildning röstar jämfört med personer som bara har gymnasieutbildning.