Redan idag planerar Biden att ansöka om medlemskap i Parisavtalet, att upphäva Donald Trumps inreseförbud som har stoppat inresande från flera muslimska länder, och införa masktvång på federal egendom samt för de som reser mellan delstater. Dessutom ska han direkt agera för att förlänga begränsningar på vräkningar.

I morgon väntas dekret om hur skolor och företag ska kunna öppna upp igen och på fredag ska Biden styra sina nya ministrar mot nya och omedelbara insatser som ska ge arbetande familjer ekonomiska lättnader.

Godkännanden dröjer

Men allting har inte gått smidigt till för den tillträdande presidenten. Flera av de nya ministrarna har inte godkänts i senaten än, vilket innebär att de inte kan påbörja sitt arbete. Enligt CNN beror detta på att den fram till idag republikanskt ledda senaten har arbetat ovanligt långsamt för att schemalägga intervjuer, inte minst på grund av coronapandemin och stormningen av Kapitolium. De första intervjuerna i senaten började enligt schemat först igår och ett datum för godkännande är fortfarande inte bestämt.

Godkännanden i senaten kan även komma att dröja ytterligare på grund av den stundande riksrättsprocessen mot Donald Trump. Den inkommande Biden-administrationen jobbar nu för att senaten ska kunna dela sin tid mellan riksrättsprocessen och intervjuer av föreslagna ministrar och högt uppsatta tjänstemän. Detta innebär att många tunga jobb kommer att få skötas av tillfälligt tillsatta tjänstemän – exempelvis kommer David Norquist, som idag är biträdande försvarsminister, att styra Pentagon tills Bidens nya team kan ta plats.

För att väga upp för detta har Biden varit snabb på att tillsätta roller som inte kräver senatens godkännande – många av de personerna kommer att kunna börja jobba redan idag.

Coronaviruset

• Högst på Bidens dagordning finns så klart kampen mot coronaviruset. Planen är att 100 miljoner amerikaner ska vaccineras på 100 dagar, någonting som ska ske genom att bygga upp 100 statligt finansierade vaccinationscenter, att mobilisera sjukvårdspersonal, låta apotek vaccinera och bygga upp vaccinationscenter i områden som har varit svårare att nå och hårt drabbade. I planen ingår även att lagstifta om masktvång där han kan samt att uppmuntra delstaterna att införa bredare masktvång.

• Bidens coronapaket innehåller även en hel del annat – ett stimulanspaket på närmare 16 000 miljarder kronor ska ge alla amerikaner 11 700 kronor som en engångsutbetalning (utöver de 5 000 kronorna som kongressen redan har godkänt), finansiera vaccinationsupprustningen, stödja andra hälsoprogram på delstatsnivå och gå till en utökad arbetslöshetsförsäkring. Dessutom innebär paketet, om det röstas igenom, en rikstäckande höjning av minimilönen till 125 kronor i timmen.

• Förutom coronapaketet väntas Biden försöka återbygga sjukvårdsförsäkringen Obamacare så snart och så mycket som möjligt.

Ekonomi

• Joe Bidens ekonomiska politik kommer i inledningen av mandat-perioden att kretsa kring att få igenom corona-paketet. Han har också lovat att skapa fem miljoner nya jobb genom investeringar som riktas mot olika affärsområden. Planen, som han kallar ”Made in America”, innebär investeringar i både forskning och tillverkningsindustrin.

• Biden har dessutom lovat klimatinvesteringar som genom mandatperioden ska uppgå till 16 700 miljarder kronor. Företagsskatten, som sänktes 2017, ska höjas igen, liksom skatten för de som tjänar mer än 3,34 miljoner kronor per år.

Invandring

• Biden har lovat att familjer inte längre ska skiljas åt vid USA:s gräns mot Mexiko. Dessutom ska en arbetsgrupp tillsättas direkt för att se till att de familjer som fortfarande är separerade återförenas. Programmet Daca, som Trump försökte göra sig av med och som låter människor som kom till USA som små barn stanna, ska göras permanent och elva miljoner papperslösa människor ska få en chans att bli medborgare.

• Bidens regering ska strypa pengarna som nu går till att bygga en mur längs gränsen mot Mexiko, asylsystemet ska reformeras och de gränspoliser som behandlar folk på ett inhumant sätt ska kunna ställas till svars personligen.

Utrikespolitik

• ”Dag ett kommer jag att sitta i telefon med våra allierade i Nato och säga att nu är vi tillbaka. Vi är tillbaka och ni kan räkna med oss igen,” sa Joe Biden mot slutet av sin presidentkampanj. Fokus i utrikespolitiken kommer i början att ligga på att bygga upp broar som företrädaren Trump har bränt. Biden kommer att gå med i Världshälsoorganisationen WHO, inreseförbudet från muslimska länder ska bort och tillståndet för Keystone XL, den kontroversiella oljepipelinen mellan USA och Kanada, ska skrotas.

• Biden har också sagt att han under sitt första år som president vill kalla till ett demokratitoppmöte, där globala ledare ska kunna diskutera hur korruption och autori-tära metoder ska bekämpas.

Brott, straff och juridik

• Polisreform står på agendan efter förra årets Black lives matter-protester. En kommitté med uppdraget att öka tillsyn av polisen ska inrättas som en del av en större plan som också innehåller  investeringar i närpolis och uppdrag till justitiedepartementet som ska undersöka problem med vanskötsel av polis- och åklagaruppdrag.

• Joe Biden planerar även att minska användningen av obligatoriska minimistraff för icke-våldsamma brott samt införa initiativ som ska minska risken för återfall i brott.