– Gå in! Gå in i huset, nu!
Någon sekund senare avlossar de ett paintballskott mot henne. Filmsnutten som har haft över 24 miljoner visningar på Twitter, visar hur hon sedan flyr in i huset. Scenen är bara en av många som visar hur polisens ingripanden i samband med demonstrationerna mer liknar krigsscener än något annat.
Enligt president Donald Trump ska insatserna bli fler, i ett tal häromdagen lovade han att sätta in tusentals tungt beväpnade soldater. Men redan nu är gränsen mellan militära och polisiära insatser liten. De så kallade swat-styrkor som från början var tänkta att sättas in vid akut riskabla insatser som gisslandraman, använder sig av både militär utrustning och militära metoder. Många menar att det leder till ökad konfrontation.
– I stad efter stad ser vi överdrivna eller onödiga ingripanden. Att utrusta poliser på ett sätt som är mer lämpligt på ett slagfält kan göra att man känner att konflikt och konfrontation är oundvikligt, säger Rachel Ward, forskningsdirektör på Amnesty International USA, i ett uttalande.
Försvagat förtroendet
Enligt Amnesty är det uppenbart att polisens användning av militär utrustning riskerar att förvärra situationen och leda till att våldet ökar, medan förtroendet för polisen minskar. En forskningsstudie från 2018 ger Rachel Ward rätt – enligt den försvagar militariserade enheter allmänhetens förtroende för polisen.
Studien, av statsvetaren och forskaren Jonathan Mummolo vid Princeton University, visar också att swat-styrkorna i högre grad används vid insatser där många svarta bor, än i vita områden. Genom att gå i genom 8 000 swat-insatser i Maryland, en delstat som under fem år dokumenterade alla insatser, upptäckte Jonathan Mummolo ett tydligt samband.
– Ju högre andel afroamerikaner i ett område, desto fler insatser av swat-polisen. Även när jag inkluderade variabler som inkomst, utbildning och andel brottsdömda, fanns fortfarande ett starkt samband, säger han i en intervju i podcasten Criminal Injustice.
Brottsligheten minskar inte
Hans studie visar också att swat-styrkorna sällan används till akuta situationer, utan istället till mer vardagliga, planerade polisinsatser, som husrannsakningar i jakt på droger. Men den viktigaste slutsatserna är kanske att militariseringen av polisen varken har lett till minskad brottslighet eller till att färre poliser skadas eller dödas.
– Jag upptäckte att istället ökar antalet våldsbrott något efter att polisområden infört swat-styrkor. Men den slutsatsen är inte helt robust. Vad som är tydligt är att vi inte ser en minskning, säger Jonathan Mummolo.
Trots det menar många polischefer att militarisering är nödvändigt både för polisens och allmänhetens säkerhet. Det visar sig inte minst genom de stora summor som läggs på militär utrustning. Mellan 1997 och 2014 har 4,3 miljarder dollar gått till militär utrustning till lokala polisorganisationer. Enligt Jonathan Mummolo bor 93 procent av alla amerikaner i ett county som har minst en swat-styrka.
Terrorattacken avgörande
Så hur har det blivit så här? David Harris, professor i juridik, menar att terrorattacken 2001 var avgörande. Efter den gick mängder av statliga pengar till lokala polisorganisationer som då kunde köpa in militär utrustning. Affärer som var möjliga tack vare det så kallade 1033-programmet. Programmet gör att det är lagligt för försvarsdepartementet att sälja utdaterad försvarsutrustning till lokala polisorganisationer.
– De här initiativen har gjort att swat-styrkorna växt i antal. Numera finns militär utrustning på i princip varenda lokalt poliskontor, säger David Harris i ett avsnitt av sin podcast Criminal Injustice.
Att försvaret kan sälja utrustning till polisen har dock mött kritik. Inte minst 2014, efter att 18-årige Michael Brown sköts till döds av polis i Ferguson. Även då ledde dödsskjutningen till stora protester och demonstrationer, och polisen gick in hårt med pansarvagnar och annan militär utrustning. Den gången ledde debatten till att dåvarande president Barack Obama signerade ett presidentdekret för att förbjuda försäljning av viss militär utrustning till lokala polismyndigheter. Han menade att tungt beväpnad polis kan ses som en ockuperande kraft istället för som en skyddande samhällsinstans. Men drygt två år senare hävde Donald Trump restriktionerna. Därmed har utveckligen av en allt mer militariserad poliskår kunnat fortsätta.
