BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den andra vägen skulle innebära att EU bekämpar de rasistiska strömningarna i medlemsländerna och hittar sätt att ge människor skydd.
– EU grundades efter två världskrig, då våra förfäder sa ”Aldrig igen”. Unionen byggde starka normativa fundament som handlade om att respektera människans rättigheter, säger Michelle Pace, som forskar om EU:s externa samarbeten vid Roskilde universitet, till Dagens ETC.
Fascismen på väg tillbaka
EU har förvisso alltid haft en komplicerad relation till dessa grundläggande värderingar, till exempel så har europeiska länder värnat asylrätten medan de gjort det svårt att komma till EU för att åtnjuta den rätten. Men det som händer nu är av en annan dignitet, enligt Michelle Pace.
– Över hela världen ser vi en olycklig utveckling där högerextrema grupper och en hel del rasistisk diskurs växer. Och Europa går nu en väldigt farlig väg. När det gäller exempelvis migration så går vi inte längre den väg som stavas mänskliga rättigheter. Vi går den populistiska vägen, den som fungerar bra på löpsedlarna och som ger politiker makt genom att tillmötesgå dem som röstar på radikala högerpartier, säger Pace.
– EU växte fram ur en historia av fascism och en väldigt mörk period, och nu tycks vi vara på väg tillbaka.
Ali Bilgic och Michelle Pace ger en rad förslag på hur EU kan vända fascismen ryggen. Det handlar bland annat om att införa hårda sanktioner mot – och vara beredd att utesluta – länder som Ungern, som blockerar alla humana EU-lösningar på migrationsfrågan.
”Den ’europeiska civilisation’ som sådana som Orbán hävdar att de skyddar är den samtida versionen av 1800-talets imperialister, rasister och anhängare av kolonialismen”, skriver de. ”Det är inte den europeiska civilisation som är baserad på mänskliga rättigheter, jämlikhet och friheter.”
Forskarna medger att deras förslag ”mycket väl kan vara omöjliga att genomföra. Men det finns ingen anledning till varför vi som forskar om internationella relationer inte borde kämpa för dem”.
Inga öppna gränser
Andra försöker hitta mer realistiska förslag till hur EU:s migrationspolitik kan ta en mer medmänsklig riktning.
– Mina förslag handlar så klart inte om att EU ska öppna sina gränser. Det skulle vara ohållbart i nästan alla EU:s medlemsstater om man ser till deras interna politiska situation.
Det säger migrationsexperten Mattia Toaldo på tankesmedjan European Council on Foreign Relations. I somras skrev han ett förslag på hur EU kan reformera sin migrationspolitik med rubriken: ”Don’t Close Borders, Manage Them.” Där påpekar han att de flesta som nu kommer till EU över Medelhavet kommer från länder söder om Sahara.
– Eftersom de inte har några andra sätt att stanna legalt i Europa så söker alla dessa människor asyl.
Det har lett till att Italien – som tar emot majoriteten av migranterna – de senaste åren ofta får in 10 000 asylansökningar eller mer varje månad.
– Jag vågar nog säga att du aldrig kommer att ha ett rättvist och snabbt system som kan ta hand om 12 000 asylansökningar i månaden, säger Mattia Toaldo.
Arbetsvisum kan fungera
Hans förslag är att medborgare söder om Sahara får möjlighet att ta sig till EU lagligt genom arbetsvisum. I utbyte lovar ländernas regeringar att göra allt för att ta emot de migranter som får avslag på sina asylansökningar. Förslaget skulle tillmötesgå EU:s medborgare, menar Toaldo.
– Folk skulle se att det tas till kraftåtgärder mot den irreguljära migrationen i utbyte mot en viss reguljär migration.
Hoppas på Sverige
Flera andra tankesmedjor och forskare har presenterat liknande förslag. Men Toaldo har inget hopp om att EU kan anta sådana förslag inom en snar framtid. Det beror dels på låsningarna inom unionen men också på att arbetsvisum i allmänhet utfärdas av enskilda länder.
Mattia Toaldo sätter istället sitt hopp till enskilda medlemsstater, inte minst en koalition centrerad kring Italien, Tyskland och Sverige.
– De tre länderna delar – åtminstone fram till nyligen – en inställning som skiljer sig från många andra medlemsstaters.
Koalitionen skulle omedelbart kunna komma överens med regeringar i Afrika om att ge arbetsvisum i utbyte mot återtagandeavtal, enligt Toaldo. Men det skulle kräva ett politiskt mod.
– Ekonomisk migration från Afrika är inte per definition en dålig sak, och politiker måste våga säga det. Det är dåligt om det är okontrollerat och irreguljärt och går under jord, men om det regleras kan båda sidor tjäna på det.
Diskuterar EU eller medlemsstater några förslag likt de du föreslår?
– Nej, absolut inte. För tillfället är den förhärskande inställningen den som det italienska inrikesministeriet förfäktar: att outsourca till Libyen att trycka tillbaka migranter.
Bistånd i utbyte mot migrationsbekämpning
EU:s avtal med Turkiet som slöts i mars 2016 innebar ett skifte i hur EU hanterar migration, enligt människorättsforskare. EU villkorar nu alltmer biståndspengar med att mottagarländerna ska stoppa migranter som kan tänkas vilja ta sig till Europa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
EU har idag migrationsrelaterade samarbeten med regeringar i ett tjugotal afrikanska länder, vilket inkluderar auktoritära och repressiva regimer som Eritrea och Sudan. EU fokuserar dock främst på på Chad, Niger och särskilt Libyen.
Turkiet: gränsvakter dödar syriska flyktingar
Avtalet med Turkiet innebar också att Turkiet i utbyte mot omkring sex miljarder kronor åtog sig att stoppa migranter från att ta sig in i EU. Sedan dess har turkiska gränsvakter skjutit och dödat syriska flyktingar som har försökt ta sig in i Turkiet.
Enligt Syrian Observatory for Human Rights dödades minst 163 flyktingar under 2016. Omkring tre miljoner syriska flyktingar befinner sig idag i Turkiet.
Sudan: asylsökande straffas med piskrapp
I februari rapporterade The Guardian att omkring 65 asylsökande – de flesta från Etiopien – straffades med 40 piskrapp vardera och böter på över 6 000 kronor. Det skedde efter en fredlig protest mot att Sudan höjt sina visumprocessavgifter.
”Incidenten väcker farhågor om styrkan i de människorättsvillkor som bifogades till de över 800 miljoner kronor som EU-kommissionen gett i migrationsrelaterat bistånd till Sudan”, skriver The Guardian.