För att hitta ett sämre resultat i något val måste vi gå tillbaka till 1887. Samtidigt förlorade SPD även makten i delstaten Bremen, där de styrt i 73 år.
I förra veckan kom en ny opinionsmätning där SPD bara får tolv procent.
Den gamla giganten, som under hela efterkrigstiden varit ett av två statsbärande partier i Tyskland, är nu bara fjärde störst. Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland har passerat och miljöpartiet De gröna är mer än dubbelt så stora som socialdemokraterna i dagsläget.
Blev kvar ett drygt år
Kort efter EU-valet avgick partiledaren Andrea Nahles. 13 månader på posten fick vara nog för SPD:s första kvinnliga ledare i den 156-åriga partihistorien. Men hon är inget undantag. Sedan Gerhard Schröder lämnade våren 2004 har SPD bytt partiledare nio gånger, medan opinionssiffror och valresultat rusat stadigt nedåt.
Vad som ligger bakom krisen finns det flera teorier om, men en faktor som är omöjlig att bortse ifrån är det utbredda missnöjet med regeringskoalitionen med kristdemokraterna CDU.
Storkoalitionen, GroKo, har funnits sedan 2013 och efter senaste nationella valet, hösten 2017, deklarerade dåvarande SPD-ledaren Martin Schulz att de aldrig skulle sätta sig i en ny regering med Merkels kristdemokrater.
Över ett halvår – och många infekterade förhandlingar – senare blev det så ändå.
Måste aktivera väljare
– Från en akademisk synvinkel är det väldigt svårt att avgöra huruvida det är slutet för socialdemokratin, eller om det bara handlar om ett missnöje med den här regeringskoalitionen just nu, säger Thorsten Faas, professor i statsvetenskap på Freie Universität i Berlin, när Dagens ETC träffar honom i Stockholm.
Han menar att det är för tidigt att döma ut SPD och att de har betydligt större potential, vilket visades när Schulz valdes våren 2017 och partiet plötsligt klättrade till nära 30 procent i opinionen.
– Jag tror att det finns något hos väljarna som kan bli aktiverat, men jag kan inte se hur det kan hända i den här strukturen, i en storkoalition. Jag säger inte att alla problem skulle lösas genom att lämna koalitionen, men å andra sidan har jag svårt att se hur de ska stanna i koalitionen och öppna möjligheterna för att återta några röster.
”Dramatisk situation”
Thorsten Faas tror att det blir närmast omöjligt för SPD att stanna i storkoalitionen med CDU.
– Just nu vet de inte i vilken riktning de ska gå. Vill de stanna i koalitionen eller vill de lämna den? Vill de gå åt vänster eller höger? Vill de ha en eller två partiledare? Det är en dramatisk situation, men samtidigt är det så många öppna frågor. Och det är svårt att se hur alla de här frågorna ska besvaras utan att göra några personer missnöjda. Det är ett stort dilemma, säger han.
– De har tappat trovärdighet i de viktiga politiska förslagen som handlar om social rättvisa och jämlikhet. Det är svårt att se hur de ska kunna återta den trovärdigheten i en regering ihop med kristdemokraterna.
I flera fall har SPD drivit fram förslag som sedan CDU fått äran för, som med minimilöner och samkönade äktenskap till exempel, där Merkel var emot.
– Ja, det är precis så. Socialdemokraterna är den mindre parten i koalitionen och den större parten är alltid villiga att ta över en position om den visar sig vara populär. Det får effekten att det blir svårt att driva frågor, för det är otydligt vem som faktiskt står bakom. Och sedan har de vänsterpartiet (Die Linke) i opposition, som alltid kommer säga att det inte är tillräckligt.
Förlorar på klimatfrågan
Många kritiker i vänsterfalangen menar att SPD har gått för långt mot mitten och tappat kontakt med väljarbasen i arbetarklassen, som delvis gått till AfD. Samtidigt har den breda tyska medelklassen i storstäderna hittat till De gröna. Färre än var tionde förstagångsväljare röstade på SPD, där De gröna blev överlägset störst. I EU-valet blev De gröna näst största parti och i senaste mätningen är de allra största parti i Tyskland. När SPD har försökt lyfta klimatfrågan har det bara gynnat De gröna ännu mer.
– SPD försökte driva klimatfrågorna ganska hårt. Men om klimatet kommer upp på agendan är det svårt för dem att dra fördel av det, för frågan är så förknippad med De gröna, säger Thorsten Faas.
Dubbelt ledarskap?
Vem som ska ta över partiledarposten i SPD nu är ytterst oklart. Flera namn som föreslagits har avböjt och i tysk media skrivs sarkastiska platsannonser om ”skitjobbet” ingen vill ha. Utrikesminister Heiko Mass vill att medlemmarna ska fatta beslut, och öppnar för möjligheten med dubbelt ledarskap, likt De gröna.
Tills vidare har nu SPD delat ledarskap mellan Manuela Schwesig, Malu Dreyer och Thorsten Schäfer-Gümbel.
Sannolikt kommer ingen ny partiledare att väljas förrän i höst. Parallellt ska tre tunga delstatsval i östra Tyskland hållas, i regioner där högerextrema AfD mycket väl kan bli största parti och SPD tappa ytterligare mark.
– Bland det första den nya partiledaren gör i höst kommer bli att tvingas kommentera dramatiska valförluster som SPD sannolikt lär göra, säger Thorsten Faas.
Kommer regeringen sitta kvar om ett halvår?
– Jag kan inte se att någon tänkbar ny partiledare kraftfullt ska kunna argumentera för att stanna i en storkoalition. Så jag tror det lutar åt att man lämnar, och att det då blir nyval.
Sett till opinionsläget borde både SPD och CDU rimligen vara ganska rädda för ett nyval?
– Absolut. Det finns ingen enkel lösning just nu. Det är verkligen ett komplicerat läge. Men det ser ut att luta åt att de lämnar koalitionen, och då pratar vi om en tänkbar minoritetsregering, som vi inte har haft tidigare i Tyskland. Merkel sitter kvar vid makten och då måste hon söka efter tillfälliga majoriteter, vilket ni i Skandinavien är mycket mer vana vid än vi. Hon har annonserat sin avgång efter den här mandatperioden, så om hon är villig att försöka med en minoritetsregering, kan det bli så. Om hon säger ”nej, jag avgår”, så har jag svårt att se en ny koalition ska kunna bildas. Då är det slutet på den här mandatperioden.
Malu Dreyer
• En av de tre ställföreträdande partiledarna efter Andrea Nahles avgång. Ministerpresident i delstaten Rheinland-Pfalz sedan 2013. Emotsatte sig SPD:s fortsatta samarbete i storkoalitionen med CDU efter valet 2017. Är engagerad katolik. Har multipel skleros och är delvis rullstolsbunden. Populär i partileden.
Manuela Schwesig
• Också en av de tillfälliga partiledarna. Ministerpresident i delstaten Mecklenburg-Vorpommern sedan 2017. Är engagerad i frågor som barnfattigdom och kvinnors rättigheter. Ses av många som troligaste alternativet till partiledarposten även på längre sikt.
Martin Schulz
• Förre partiledaren och tung inom EU-politiken med 23 år i Europaparlamentet, där han både varit talman och gruppledare för S-partigruppen. Sågs som en frälsare när han valdes av en enhällig stämma våren 2017 med höga opinionssiffror. Föll dock lika snabbt i popularitet och avgick efter blott elva månader i februari 2018. Kan öppna för comeback.
Olaf Scholz
• Finansminister och vicekansler. Tidigare ministerpresident och borgmästare i Hamburg, samt tillfällig partiledare under två månader efter Martin Schulz avgång 2018. Har själv avböjt bestämt med hänvisning till att han inte har tid.
Stephan Weil
• Regeringschef i delstaten Niedersachsen. Säger sig inte vara intresserad av uppdraget.
Sigmar Gabriel
• Var partiledare 2009-2017, vicekansler och utrikesminister i Merkels förra koalitionsregering. En outsider, som vid ett Sverigebesök i april svarade: ”Det får du fråga min fru om.” Förespråkar en tuffare migrationspolitik.
Kevin Kühnert
• Ungdomsförbundsledare som drev kampanjen #NoGroKo mot att SPD skulle sätta sig i en ny storkoalition med CDU. Sa i en intervju med Die Zeit nyligen att han var demokratisk socialist och ville återförstatliga och expropriera stora företag som BMW och alla som äger mer än ett hus. Utsågs till en av framtidens ledare av Time Magazine i fjol. Är populär hos unga och i vänsterfalangen. Skulle kanske ha en chans att vinna om det blir medlemsomröstning.
Hilde Mattheis
• Bundestagsledamot sedan 2002. Leder organisationen Forum DL21, den tyngsta partigruppen för vänsterfalangen i SPD.
