Tidigare i veckan publicerades på en parlamentarisk hemsida ett budgetförslag för 2025 som visar att försvarsutgifterna kommer att öka med runt 30 procent nästa år, dessutom från en nivå som redan är historiskt hög. Inte sedan Sovjettiden har så mycket resurser lagts på försvaret, enligt Moscow Times. 

Totalt kommer pengarna som läggs på försvar och säkerhet att stå för runt 40 procent av Rysslands offentliga utgifter. Summan som går till försvar och säkerhet uppgår till 4 500 miljarder kronor.

– Det är väldigt mycket pengar. Särskilt sett till andel av landets BNP. Men så har de också gått in i en krigsekonomi, även om de inte själva vill kalla det för krig, säger Anders Olofsgård, biträdande chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Ekonomisk tillväxt en bluff

Kriget har nu pågått i två och ett halv år. Mängder av människor har kallats in för att strida, och mängder av pengar har pumpats in för att täcka deras löner och för att förse dem med vapen. Budgeten för nästa år talar knappast för en nedtrappning. Och även om Putin själv har försökt framställa det som att landet har råd, säger Anders Olofsgård att Ryssland är mer ekonomiskt ansträngt än vad de vill ge sken av. 

På uppdrag av finansministern har han tillsammans med forskarkollegor på Östeuropeiska Institutet på Handelshögskolan analyserat den ryska ekonomin. Deras slutsats är att ekonomin inte växer på det sätt som den ryska regeringen hävdar. 

Enligt officiell statistik hade Ryssland en tillväxt på nästan fyra procent förra året, men Anders Olofsgård menar att det sannolikt inte stämmer. Forskarnas slutsats är att inflationen är mycket högre än vad de officiella uppgifterna säger, och att ekonomin därmed är långt ifrån stabil.

– Man har nått kapacitetstaket vad gäller produktion eftersom det saknas arbetskraft, samtidigt som det är ett väldigt utflöde av kapital. Det gör att landets försök att stimulera ekonomin till stor del leder till inflation snarare än till ökad produktion, säger Anders Olofsgård.

Samtidigt har sanktionerna mot Ryssland, framför allt mot exporten av olja och gas, gjort att intäkterna minskar. Att då lägga allt mer på försvaret innebär att man måste skära ner på andra områden. Enligt The Guardian kommer det till exempel att läggas 16 procent mindre på sociala utgifter nästa år. 

– Man tränger undan dels sociala investeringar i hälsa och utbildning, men även inom det privata näringslivet i och med att i princip alla tillgängliga resurser, privat kapital och arbetskraft, kanaliseras in i det militärindustriella komplexet.

Pengarna kommer ta slut

Än så länge har Ryssland hållit sig flytande. Åren före invasionen byggde de upp en buffert som möjliggjort lanseringen av en rad olika reformer som lett till att invånarna trots nuvarande läge inte påverkats särskilt mycket av att en stor del av statskassan går till försvaret.  

– För att undvika missnöje har man till exempel infört subventionerade lån för husköp. Men den här typen av reformer kostar staten en massa pengar, och så småningom kommer det förstås märkas att alla andra områden än försvaret får betydligt mindre pengar, säger Anders Olofsgård.

Hur länge Ryssland kommer klara att lägga så stor del av statskassan på försvaret är svårt att veta.

– Förr eller senare tar pengarna slut. Hur länge de räcker beror mycket på hur oljepriserna utvecklas och vad som händer med deras frysta tillgångar.