Igår inleddes Folk och Försvars årliga rikskonferens om säkerhetspolitik, försvar och krishantering. Myndigheter, ledarskribenter och representanter för civilsamhället har återigen samlats för att prata om vad som hotar svenskars säkerhet. Populära punkter är ryska truppförflyttningar, informationskrigföring och svensk militär upprustning. Några punkter handlar om trygghet, exempelvis ett samtal om rädslans politik mellan bland andra ärkebiskopen Antje Jackelén och Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg. Men de faktiska pågående kriser där svenskar eller svenskars anhöriga förlorar sina liv eller lever under konstant hot saknas på programmet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Under 2016 var exempelvis den officella dödssiffran på Medelhavet nästan 5 000 personer. Siffran är högre än föregående år, och mörkertalet är stort. Många av de döda var anhöriga till svenskar. En annan fråga är bränderna på asylboenden. Under 2015 registrerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap totalt 78 bränder. I juni 2016 var det årets siffra 39 bränder. Ytterligare en akut situation är dödsskjutningarna i Järvaområdet i norra Stockholm, där över 20 unga människor mist sina liv inom loppet av två år. Att situationen ska behandlas just som en nationell kris och att en haverikommission ska tillsättas är ett av de krav som rörelsen Förorten mot våld fört fram.
Men inget av detta ska alltså diskuteras på Folk och Försvar. Representanter från berörda grupper och organisationer saknas. Istället plockar allt fler av våra myndighetsrepresentanter upp retorik som ursprungligen kommer från en högerextrem miljö. Inrikesminister Anders Ygeman motiverade exempelvis den fortsatta förlängningen av gränskontrollerna mot Danmark i november med att "hotet mot den inre säkerheten kvarstår". Liknande språkbruk är också normaliserat i public service, där exempelvis SVT i en artikel i december förra året genomgående kallade asylsökande personer för "säkerhetshot". Många av dessa så kallade säkerhetshot är personer som kommer från områden där Sverige ägnat sig åt aktiv krigföring, exempelvis i Afghanistan, eller indirekt understött den, som i Irak eller Syrien. Inte heller det faktum att vårt agerande orsakar kriser i andra delar av världen berörs under konferensen.
Det är inte hållbart att landets största mötesplats för säkerhetspolitik ignorerar det faktum att många svenskar och deras anhöriga redan lever i en krissituation. En situation som dessutom är ett direkt resultat av regeringens politik. Jag hoppas att nästa års Folk och Försvar handlar om verkligt trygghetsskapande åtgärder. Det vill säga lagliga vägar in i Europa, upphörande av vapenexporten, omfördelningspolitik, och aktivt arbete för att motverka den växande rasismen.
