Sedan slutet av 2021 har Bosnien varit drabbat av sin djupaste politiska kris sedan krigsslutet 1995. Landet utgörs sedan dess av två olika entiteter, Federationen Bosnien och Hercegovina mellan bosniaker och kroater, och Republika Srpska där serbier är i majoritet. Samtidigt har landet tre presidenter. På hösten 2021 började president Milorad Dodik i Republika Srpska försöka frigöra sin republik från resten av landet.
Milorad Dodik har velat etablera en egen armé, poliskår och skattemyndighet som ska vara separata från resten av Bosnien. I början av februari röstade en majoritet av ledamöterna i Republika Srpskas parlament även ja till att bilda en separat åklagarmyndighet. I början av april ska parlamentet rösta ännu en gång, varpå beslutet kan träda i kraft.
Den separatistiska bosnienserbiska politiken strider mot centrala delar i 1995 års Daytonavtal, som lyckades avsluta krigen i Bosnien och etablera en federal och mångetnisk stat. Såväl säkerhetsexperter som ledamöter i EU-parlamentet har varnat för en mycket farlig utveckling.
I slutet av oktober skrev FN:s representant till Bosnien, Christian Schmidt, till FN:s generalsekreterare António Guterres att Bosnien är utsatt för sitt ”största existentiella hot under efterkrigstiden”. Samt att det finns en stor risk för att landet bryter ihop och återvänder till väpnad konflikt, om de serbiska separatisterna fortsätter med sin linje.
Nu riskerar kriget i Ukraina att destabilisera situationen ytterligare. Tidigare har volontärer från både Serbien och Republika Srpska krigat på de ryskstödda separatisternas sida i östra Ukraina. Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har nyhetssajten Balkan Insight kunnat dokumentera hur en mängd bosnienserber visat intresse för att på nytt återvända till slagfältet och beväpnas av Ryssland – för att sedan kunna återvända hem med färska stridserfarenheter.
En vecka innan invasionen påstod Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov också att Bosnien skickat ”legosoldater” till den ukrainska armén. Utan att lägga fram några som helst bevis, tydde detta på att Ryssland vill försöka framställa Bosnien del i en mot ryska intressen hotfull konflikt.
Republika Srpskas president Milorad Dodik har upprepade gånger sagt sig ha ”vänner” som stöttar hans sak, och antas referera till Serbien och framför allt Ryssland. Medan Nato idag bara har en liten närvaro i Bosnien i form av ett högkvarter i Sarajevo står Vladimir Putin stadigt på den serbiska sidan i konflikten. I höstas vägrade Ryssland erkänna Christian Schmidt som nytillträdd FN-representant och ansvarig för att upprätthålla Daytonavtalet.
Idag är det Nato och EU som ansvarar för att upprätthålla en fredsbevarande internationell styrka i Bosnien. Samma dag Ryssland invaderade Ukraina beslutades det att öka styrkan från 600 till 1 100 man.
