”Det kommer att hindra dem från att fungera internationellt och blockera rysk import och export”. Så skrev EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter i helgen om beslutet att skära av ett antal ryska banker från Swift.
Swift är ett system som blivit centralt för att banker ska kunna göra utlandsbetalningar. Jens Magnusson, SEB:s chefekonom, beskriver systemet som ett centralt postkontor som gör överföringar till rätt konton i olika länder.
– Är man inte med i Swift så måste man hitta andra, svårare och dyrare system för att göra sina utlandsbetalningar, säger han.
Kringgås med direktbetalning
Hela Ryssland som land är inte uteslutet från Swift, utan det handlar om ett antal banker. Det internationella beslutet gör saker mycket svårare för Ryssland finansiellt, men det finns vissa sätt att kringgå systemet.
– Dels kan man tänka sig att man lägger lite fler affärer och betalningar hos de banker som fortfarande får göra betalningar i Swift. Ett annat sätt är att man försöker upprätta direktbetalningskanaler. Om du gör många betalningar till ett enskilt land eller företag så måste du inte använda just det här betalsystemet utan kan istället försöka upprätta en direktförbindelse, säger Jens Magnusson.
Kontanter är också någon form av lösning för privatpersoner, säger Jens Magnusson. Men att göra stora betalningar med kontanter i dag är svårt.
– Ett annat sätt att kringgå det här är att man försöker använda sig av andra system än Swift. Till exempel är det sannolikt att Kina vill fortsätta göra affärer med Ryssland. De har delvis ett annat system. Så man kan tänka sig att affärerna mellan Ryssland och Kina kan fortsätta och till och med öka, säger Jens Magnusson.
Tror du att det ryska banker kommer kollapsa till följd av det här beslutet?
– Det är för tidigt att säga, men den risken finns. Vi har sett tendenser till så kallade bankrusningar i Ryssland, där många personer försöker få ut sina kontanter och skydda sina pengar. Ryska centralbanker försöker nu höja räntan kraftigt till 20 procent för att försöka hålla kvar pengar i landet och för att skydda rubeln. Om bankerna sen går i konkurs beror på hur mycket hjälp man kan få från den egna centralbanken och exempelvis Kina, säger han.
Vilka konsekvenser kan det här få för andra länder?
– De som har affärer med de här bankerna, oavsett land, kommer att få problem. För dessa kommer inte kunna betala eller ta emot betalningar. Det handlar mycket i det här fallet om energisektorn, eftersom det är den största delen av Rysslands ekonomi.