Den 4:e maj, fyra dagar före ministerns avgång, genomförde aktivisten Mihail Bumbeș ett performance tillsammans med två andra aktivister utanför sjukvårdsdepartementet. Dagens ETC intervjuar honom i en park i Bukarest.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi hällde ut röd färg, som blod, på gatan. Vi bar sjukhusrockar och moppar som vi försökte torka bort färgen med, fast det var omöjligt. Samtidigt höll vi upp en banderoll där det stod att vi städade undan spåren efter brotten och att sjukvårdsdepartementet var medskyldiga till mord, återberättar han.
Bakom ministerns avgång ligger en stor skandal som kostat patienter livet. Skandalen kallas Hexi Pharma, efter det inblandade läkemedelsföretaget. Hexi Pharma förser stora delar av den rumänska sjukvården med bland annat desinfektionsmedel. Journalisten Catalin Tolontan avslöjade i början av maj att Hexi Pharmas desinfektionsmedel är utspätt med vatten.
Hexi Pharma-skandalen är en del av den större problematiken i den rumänska sjukvården, som liksom flera andra delar av det rumänska systemet är djupt skadat av korruption.
Två dagar efter Mihail Bumbeș performance var det en större demonstration på torget vid universitetet i Bukarest. Många bar munskydd som de skrivit slagord på. Mihail Bumbeș beskriver demonstrationen som mycket lugn.
– Men för att förstå varför den inträffade bör vi gå tillbaka till demonstrationerna år 2011-2012, säger han.
Upptrappning under flera år
I januari år 2012 eskalerade demonstrationer mot en sjukvårdsreform. Det protesterades parallellt i flera rumänska städer, bland annat mot privatisering av sjukvårdssystemet.
– Året därpå var det nya demonstrationer. Då handlade det om Roșia Montana, säger Mihail Bumbeș.
Han syftar på de återkommande protesterna mot att gruvbolaget Roșia Montană Gold Corporation, som har kanadensiska ägare, skulle anlägga en gruva i det transsylvanska området Roșia Montana.
– Det var då jag och några andra grundade Uniți Salvăm.
Uniți Salvăm, som betyder ungefär ”Vi räddar, enade”, är idag är en av de starkaste aktivistiska grupperna i Rumänien. De når över 50 000 på sin Facebooksida. När nya protester bröt ut i november 2015 var de en av krafterna som hördes. Protesterna då var en följd av en tragisk brand på nattklubben Colectiv.
I Bukarest finns idag ett ”före” och ett ”efter” branden den 31 oktober där 64 personer dog. Efter branden ifrågasattes det hur Colectiv kunde drivas som det gjorde, med många fler besökare och färre utgångar än brandskyddsreglerna tillåter. Systemfel och korruption, var svaret. Första veckan i november skrek upp mot 20 000-30 000 människor ut sorg, raseri och politiskt missnöje på gatan. Den 4:e november meddelade presidenten Victor Ponta sin egen och hela regeringens avgång. Sedan dess har Rumänien styrts av en teknokratregering, i väntan på ett nytt val.
38 av offren i branden dog inte direkt på klubben, utan på sjukhuset. I december avslöjade journalisten Catalin Tolontan att de flesta av dessa inte dött av brandskador. De dog av sjukhusbakterier. Bakterier som samma journalist nu alltså upptäckt att Hexi Pharmas utspädda desinfektionsmedel inte biter på.
Stephanie Pria är en rumänsk-fransk läkarstudent på universitetet Carol Davila i Bukarest. När vi träffas på ett kafé ett stenkast från skolan säger hon att det inte pratas särskilt mycket om Hexi Pharma på där. Kanske för att det är tabu, men allra mest för att många rumäner är trötta på att prata om korruption.
– Många tänker att det är hopplöst, så varför diskutera? Alla jobbar mycket, studerar, sköter sitt istället. De flesta här jobbar väldigt hårt, säger Stephanie Pria.
Och många rumäner behöver jobba hårt för ett drägligt liv. Här är minimilönen cirka 2 500 kr.
– Det finns inte mycket pengar i vården här. Det finns privatkliniker där vården håller hög kvalitet men på många allmänna sjukhus saknas pengar och därmed viss utrustning, säger Stephanie Pria.
Läkarstudenten vill framhäva att hon tycker att det är mycket god kvalitet på utbildningen hon går.
– Och det finns rumänska läkare på sjukhus över hela världen. Det är ett gott betyg för den rumänska medicinska kunskapen, säger hon.
Även Mihail Bumbeș tar upp det faktum att miljontals rumäner (däribland läkare) flyttat utomlands de senaste årtiondena, samt att det finns stora kvalitetsskillnader inom den rumänska vården:
– Där finns det sjukhus i kollaps, det finns inte sängar, det finns inte mediciner. Många läkare emigrerar för att få ett bättre liv utanför Rumänien.
Inte heller Stephanie Pria är säker på att hon kommer att vara yrkesverksam inom Rumänien.
– Jag kommer nog inte att jobba i här. Eller kanske vill jag starta en klinik här någon gång långt in i framtiden, alltså med intentionen att tillföra något, förbättra systemet.
Mihail Bumbeș har aldrig behövt ge en läkare ”dricks”, men säger att det är vanligt. Den nationella korruptionsdomstolen DNA har under de senaste två åren ställt makthavare från politiken och näringslivet inför rätta. Chefsåklagaren Laura Codruța Kövesi hyllas internationellt och DNA brukar hamna i toppen av listan över vilka statliga instanser som rumänerna har högst förtroende för. Men Mihail Bumbeș litar inte helt på DNA. Han ser dem inte som politiskt opartiska och tycker att deras aktivitet har blivit ett mediespektakel.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Sjukvårdsfrågan handlar inte bara om korruption, utan även om ifall sektorn ska privatiseras mer. En annan är frågan om allmän sjukförsäkring. I dag omfattar den allmänna sjukförsäkringen bara rumäner med anställning.
Mihail Bumbeș tycker inte att särskilt mycket har förändrats inom systemet sedan demonstrationerna började 2011. Däremot har civilsamhället stärkt sedan dess.
– Fram till för 26 år sedan var Rumänien en diktatur. Så demokratin här är instabil. Det är som att vi är nybörjare på det.
I november är det val i Rumänien.
– Sjukvården kommer definitivt att bli en av de avgörande frågorna, säger Mihail Bumbeș.
