Men Trump utreds samtidigt för ett flertal brott på andra håll. I Georgia utreds han för sitt försök att omkullkasta valresultatet i delstaten 2020 och att därmed ha brutit mot Georgias delstatslagar. Trump ringde bland annat delstatssekreteraren och bad honom att hitta 11 780 röster, det antal som skulle krävas för att vinna över Biden i delstaten. Utredningen ses av vissa experter som farligare för Trump än den utredning som justitiedepartementet gör kring den 6 januari.

I New York utreds familjeföretaget Trump organization för bland annat skattebrott. I ett flera timmar långt förhör härom veckan vägrade han att svara på en enda fråga, men läste istället upp ett uttalande där han kallade utredningen för den största häxjakten i landets historia. En liknande utredning om skattefusk görs även av distriktsåklagaren i Manhattan.

Minst fem federala brott

Samtidigt pågår utredningen av stormningen av kongressen den 6 januari 2020 och Trumps försök att påverka resultatet i presidentvalet. Under sommaren har 6 januari-kommittén i kongressen hållit publika förhör som en del i deras utredning om Trump. Kongressen menar att de har bevis för att han begått minst fem federala brott. Kongressen har ingen makt att åtala eller straffa men kommer troligen lämna över sitt material till justitiedepartementet som i sin tur skulle kunna använda sig av deras bevis. På ett parallellt spår gör justitiedepartementet sin egen utredning kring stormningen den 6 januari och den dåvarande presidentens inblandning. Vad den kommer att leda till vet man inte än, men experter spekulerar i att de kommer att åtala Trump så småningom.

Men det som det av naturliga skäl varit allra mest fokus på den senaste tiden är jakten på sekretessbelagda dokument som Trump har tagit med sig från Vita huset efter valförlust­en. Enligt lag skulle dokumenten ha lämnats kvar, men Trump har istället tagit med sig dem hem. Flera av de dokument i de 20 lådor som FBI hittade på Mar-a-Lago var märkta som ”topphemliga”, ”hemliga” eller ”konfidentiella”. Utöver det hittades även dokument som var märkta ”topphemliga/känslig information”. Det betyder att informationen är så pass känslig att inte ens de med högsta säkerhetsprövning får läsa dem, utan enbart de som måste veta.

Det här har nu lett till att den förre presidenten utreds av justitiedepartementet för bland annat brott mot spionerilagarna. Skulle han åtalas och dömas kan han kunna få upp till tio år i fängelse. De utreder även om han brutit mot två andra lagar genom att undanhålla eller rensa bort handlingar. Det kan ge upp till tre år i fängelse. Dessutom utreds om han försökt att förstöra, förändra eller förfalska handlingar, vilket kan ge ett fängelsestraff på upp till 20 år. Sammanlagt, om Trump skulle åtalas och dömas i alla fallen, skulle han kunna få upp till 33 år i fängelse.

Men det är inte givet att justitie­departement ens vill åtala Trump, de kan också nöja sig med att bara få tillbaka dokumenten.

Stoppar inte en kampanj

Men oavsett vad som händer så har utredningarna troligen inte skadat Trump alls, snarare gett honom en ordentlig skjuts inför valet 2024. Före razzian, för flera veckor sedan, var hälften av de republikanska väljarna redo att överge Trump enligt en opinionsundersökning gjord av New York Times. Men efter FBI:s räd gick luften ur hans framtida motståndare. Över 75 procent av troliga republikanska väljare trodde att det var Trumps politiska motståndare som låg bakom tillslaget snarare än ett oberoende rättsystem.

Men om han skulle dömas och hamna i fängelse så kan han väl ändå inte bli president? Jo, rent tekniskt så kan han både kampanja och styra landet från fängelset. I USA:s historia finns flera exempel på det – bland annat socialisten Eugene V. Debs som under tidigt 1900-tal drev en presidentkampanj från fängelse.

Samtidigt pågår diskussioner om Trump skulle kunna hindras från att ställa upp om han blir dömd. Den frågan kommer med största sannolikhet avgöras i domstolar om det blir aktuellt.