Men idag låter det inte likadant. I en radiointervju i förra veckan sade Ronna McDaniel, ordförande för det republikanska partiet, att Trump ”fortfarande leder partiet”.
– Jag säger alltid att man måste gå tillbaka till väljaren, och jag tror att när man ser antalet människor som kommer till president Trumps möten och hur mycket pengar han samlar in, då blir det tydligt att väljare i USA – republikaner i USA – absolut tycker att han är den mest populära republikanen och att han leder partiet, sade hon under intervjun.
”Avståndet var en synvilla”
Pratet om att ta avstånd från Donald Trump efter stormningen av Kapitolium den 6 januari har visat sig vara en synvilla, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Omedelbart efter den 6 januari var det ett par ledande republikaner som var kritiska mot Donald Trump, inklusive Mitch McConnell, som då var majoritetsledare i senaten. Även Kevin McCarthy, som är ledare för Republikanerna i representanthuset, var kritisk. Men det gick snabbt över. Kort därefter åkte McCarthy till Mar-a-Lago, hade fredsmöte och blev kompis med Trump igen. Sedan dess har partiledningen slutit upp bakom Trump och köpt hans version av stormningen.
Republikanerna satsar i stället på att Trump ska vara loket som tar dem tillbaka till en majoritet i representanthuset efter med mellanårsvalet 2022, säger Åsard.
– De tänker i första hand på hans väljare och tror inte att de kan vinna tillbaka makten utan deras stöd.
Att Donald Trump är bra på att samla ihop pengar är också viktigt.
– Det är en viktig del av kampanjerna. Men det visar sig att pengarna han har samlat in sedan valet inte har använts för att stödja andra kandidater, utan snarare för den egna saken, lögnen att valet var riggat och att han egentligen vann. Trots det hoppas de på att han ska fortsätta dra in pengar till partiet.
Har omtolkat stormningen
För att ställa in sig hos Trump och hans trogna väljare har toppskiktet inom Republikanerna omtolkat det som hände i januari, säger Erik Åsard.
– Helst vill de inte prata om det, men nu ses stormningen snarare som en patriotisk handling. De har också bestämt att de inte vill ha en gemensam oberoende kommission som ska undersöka saken.
Finns det ingen motkraft inom partiet?
– Nej, ingen organiserad. Det finns det så kallade Lincoln project, en grupp moderata republikaner som inte längre känner att de har någon hemvist inom partiet. De var verksamma redan inför valet 2020, men de står utanför partiet idag. Det finns ingen organiserad opposition inom Republikanerna.
Även om det fortfarande är långt kvar till nästa presidentval spekuleras det redan om att Donald Trump planerar att ställa upp igen. Han är den överlägset mest populära kandidaten bland republikanska väljare och har antytt att han skulle vara intresserad. Men mycket beror på mellanårsvalet nästa år.
– Nu är det många olika bud och Donald Trump själv har inte sagt någonting om hur han ser på sin egen roll i framtiden. Men det finns många, inklusive Michael Wolff som har skrivit två böcker om Trump, som tror att han kommer att ställa upp. Om det går bra för Republikanerna i mellanårsvalet och Trump är framgångsrik som vallokomotiv kommer han också få svårt att säga nej till en kandidatur.
”Oerhört allvarligt”
Att ett av USA:s två stora partier väljer att fortsätta stödja en politiker som högljutt driver falska anklagelser om valfusk och och reviderar synen på en så katastrofal händelse som stormningen den 6 januari i år är är oroväckande, säger Åsard. Om det går bra för Republikanerna 2022, kommer det tolkas som en bekräftelse på att Trumplinjen fungerar. Då ligger vägen öppen för Trump att på nytt utses till presidentkandidat 2024. Då finns det också stora risker – speciellt om partiet fortsätter på det nuvarande spåret.
– Det är en komplex fråga. Men vad innebär det om ett av de två stora partierna har den inställningen, som i förlängningen innebär att de inte längre tror på demokratin? Efter presidentvalet 2024 ska kongressen ta ställning till resultatet. Hur kommer en kongress som leds av republikaner som instämmer i Trumps lögner om valet 2022 att agera om deras parti skulle förlora igen? Kommer de då att vägra att ratificera utgången av ett legitimt val? I så fall står USA inför en akut konstitutionell kris. Det är en fråga som berör hela världen. Ska de göra det som vi ser i länder som Belarus, Venezuela och Nicaragua och följa den antidemokratiska vågen? Det vore oerhört allvarligt.
De är också möjliga republikanska presidentkandidater
Ron DeSantis
Guvernör i Florida som under pandemin blivit rikskändis med sitt motstånd mot regler och restriktioner för att hindra smittspridning. Blev under sommaren tvåa efter Trump i Conservative Political Action Committees opinionsundersökning och etta när Trump inte var ett alternativ.
Mike Pompeo
Pompeo var lite av en doldis innan han utnämndes till utrikeminister under Donald Trump och hör nu till de som är tydligare i sina ambitioner att ta över Vita Huset 2024 – förutsatt att Donald Trump inte ställer upp. I CPACS opinionsundersökning hamnade han tvåa efter DeSantis när Trump själv inte var ett alternativ.
Rand Paul
Kentucky-senatorn som är känd för sitt engagemang i Tea Party-rörelsen och för sitt släktskap med pappan, kongressledamoten Ron Paul. Rand Paul, som länge jobbade med pappans kampanjer, är utbildad ögonläkare och har varit senator sedan 2011.
Nikki Haley
Haley är kanske mest känd som USA:s FN-ambassadör under Trump, men var tidigare guvernör i South Carolina. Hon sade upp sig 2018 och blev då enligt New York Times någonting så ovanligt som en Trumpanställd som lämnade administrationen med värdigheten i behåll.
Kristi Noem
South Dakotas första kvinnliga guvernör har fått en hel del uppmärksamhet för sina tal där hon bland annat har skrutit om att hon aldrig stängde ner sin delstat för att stoppa smittspridningen. Hon stämde dessutom Bidenadministrationen för att de på grund av brandrisken inte ville tillåta fyrverkerier över Mount Rushmore den 4 juli i år. Norm förlorade, men fick mycket medieuppmärksamhet.
Ted Cruz
Texassenatorn Ted Cruz är en veteran när det gäller att försöka bli Republikanernas presidentkandidat. I en intervju med högerkanalen Newsmax i juli berättade han att utforskar huruvida han ska ställa upp igen 2024 eftersom han ”aldrig haft så roligt som 2016”.
