Värst är det i Jemen, där det råder fullskalig katastrof. Samhället har rustats ned, sjukvård finns inte längre och mitt i allt fortsätter kriget, om än i en något dämpad omfattning. Saudiarabien har med stöd från bland andra USA och Storbritannien bombat sönder landet till en grushög, inte ens sjukhus och skolor har skonats. Sjukdomar, farsoter och undernäring har skapat en ohygglig situation. Men inte heller den andra sidan i konflikten, Huthirebellerna, har visat någon hänsyn till en lidande civilbefolkning.
I Afrika har flera samhällen skadats oerhört hårt av coronapandemin. Det är inte spridningen av själva viruset som har ställt till det utan nedstängningarna av hela samhällen.
I länder där stora delar av befolkningen lever ur hand i mun får nedstängningar väldigt stora konsekvenser. När inte folk får lämna sina hem och all verksamhet är stängd innebär det att de inte har något; varken mat, mediciner eller i många fall möjligheter att värma sina bostäder. Dessutom ställs den sjukvård som finns in, vaccinationer av barn upphör och hjälp- och nödtransporter kommer inte fram.
Coronapandemin har också använts för att inskränka demokratin. En rad regimer, som till exempel Belarus, Zimbabwe och Nigeria använder coronahotet för att agera mot oppositionen och slå ner demonstrationer. Många stiftar också långtgående nya lagar som ger regeringar möjligheter att helt ändra de demokratiska spelreglerna.
I världens två mest folkrika nationer, Kina och Indien pågår också ett regimernas krig mot olika minoriteter. Indiens extremt nyliberale premiärminister Moodi inför nya lagar riktade mot muslimer som inte längre ska kunna få medborgarskap. Dessutom planerar han marknadsförändringar som gör att många småbönder kommer att slås ut och som i stället gynnar de stora koncernerna, Moodis främsta tillskyndare.
I Kina fortsätter statens och partiets förtryck av framför allt uigurerna. Det finns inga tecken på att någon lättnad skulle ske, tvärtom byggs nya läger och den elektroniska övervakningen av folkgruppen förstärks.
När vi nu blickar framåt mot 2021 kan vi se att grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, där även rätten till livsmedel, bostad och hälsovård ingår, kommer att vara hotade på väldigt många ställen i världen.
Världens 12 värsta krishärdar 2021
Syrien
Efter ett decennium av krig är de flesta resurserna i landet uttömda. Miljoner människor har tvingats lämna sina hem, konflikterna finns kvar och en brutal regim har hela makten i sina händer. Andra länder har också trupp på plats.
Venezuela
Oljeindustrins kollaps tillsammans med en allt mer auktoritär regim har skapat enorma problem i Venezuela. Sjukvården har fallit samman, miljoner människor hotas av hungersnöd och mordstatistiken är bland de högsta i världen.
Nigeria/Sahel
I norra Nigeria har minst 3 miljoner tvingats på flykt från sina hem. Samtidigt pågår ett inbördeskrig där civilbefolkningen hamnat i mitten. Boko Haram och andra jihadistgrupper har skapat osäkerhet i hela Sahel.
Burkina Faso
Under förra året ökade antalet interna flyktingar i Burkina Faso med över 1 miljon människor efter att strider mellan olika miliser, oppositionsgrupper och regeringstrupper eskalerat. Nära 4 miljoner människor behöver omedelbar överlevnadshjälp.
Centralafrikanska republiken
Inför de kommande valen har den bräckliga överenskommelsen mellan regeringen och ett 20-tal gerillagrupper spruckit och ett fullskaligt inbördeskrig hotar. Redan nu är miljoner invånare flyktingar och hotade av undernäring.
Zimbabwe
Att militären avsatte Zimbabwes förre korrumperade och auktoritära ledare Robert Mugabe gav ingen bättring till den hårt prövade befolkningen. Nu befinner sig landet nära en finansiell kollaps och förtrycket ökar kraftigt.
Demokratiska Republiken Kongo
Fler människor än i något annat land i världen hotas av allvarliga hungerkriser i Kongo. Dessutom fortsätter våldet mot civilbefolkningen från lokala miliser, ofta styrda av ekonomiska intressen och etniska konflikter.
Jemen
Jemen är fortfarande världens hårdast drabbade plats. Efter fem års krig är 25 miljoner av landets befolkning på knappt 30 miljoner i behov av hjälp utifrån för att överleva. En utbredd svältkatastrof är ett verkligt hot.
Myanmar
Det senaste valet löste inga problem, fortfarande är en rad minoriteter förföljda, värst drabbade är fortfarande rohingyas som enligt FN utsatts för folkmord. Förföljelserna av dem fortsätter, minst en miljon är svårt utsatta.
Afghanistan
Afghanistan drabbas av tre stora hot: väpnad konflikt, klimatförändringar och covid-19 samtidigt. Talibanerna står redo att ta över när USA drar sig tillbaka. Av landets 39 miljoner invånare behöver nästan 19 miljoner hjälp utifrån.
Etiopien
Landets unga premiärminister, fredspristagaren Abu Abiy inledde en militär kampanj mot Tigray-regionen i norr, något som ledde till en miljon internflyktingar och många döda. Redan tidigare var över 20 miljoner invånare beroende av överlevnadshjälp.
Sydsudan
Från att ha varit en kornbod med export av livsmedel hotas Sydsudan av ett nytt inbördeskrig om samlingsregeringen faller. Av landets befolkning på drygt 11 miljoner invånare behöver nära 8 miljoner hjälp utifrån.
