– Det är svårt att känna igen sig. Det är som att vara på Mars, säger han.

När Andy lämnade Sawtooth Canyon var bränderna fortfarande långt borta. När hans pappa åkte därifrån dagen därpå såg han rök men branden var fortfarande mer än tre mil bort. Men den växte snabbt och blev som Andy säger “ett ostoppbart odjur”.

– Vi förlorade bostadshuset, sjöboden, uthusen. Prylar från fem generationer, upp i rök. Det är svårt att ta in.

Marken har funnits i familjens ägo sedan 1945 och nya delar har tillkommit allt eftersom. Andys gammelfarfar var från Finland och byggde en bastu. Andy har renoverat sjöboden och hade nyss lagt nytt tak på huvudbyggnaden, något han sparat till i fem år. Nu får han börja spara igen, försäkringen kommer bara att täcka en del av kostnaden för att bygga upp allt igen. Och nu vill Andy även förstärka huset med metall på tak och gavlar – ifall det skulle hända igen.

– Något som gör att huset har en chans iallafall. Men är det en vinddriven brand så finns det inget som kan stoppa glöden från att spridas.

Det enda som har klarat sig är garaget.

– Vi har åtminstone verktyg och en motorsåg för att börja röja upp, konstaterar Andy torrt.

Det är långt mellan rancherna i Sawtooth Canyon, det är verkligen glesbygd, ändå har 130 bostäder drabbats. Trots det finns området ännu inte med på myndigheternas lista över katastrofområde. Så länge branden som drabbade Andy Ruble inte finns med där får han ingen hjälp med uppstädningen.

Bo i tält eller husvagn

Patti Martin bor i Sacramento och hit når inte elden. Röken har dock legat som en matta över staden och hennes hus de senaste veckorna. 

– Jag åkte ner till Santa Cruz för ett par helger sedan. Där var röken väldigt tjock och himlen mörkt orange vid solnedgången. Du kunde titta rakt mot solen och bara se en stor orange boll. 

För fem år sedan följde Patti med en vän som samlade in donationer till brandoffer i norra Kalifornien – sedan har hon fortsatt varje år. Toalettpapper, tvättmedel, matvaror, presentkort, rena underkläder. Ibland tvingas hela städer evakuera. Det finns många behövande.

– En familj som förlorade sitt hem i en brand för två år sedan och sedan flyttade en bit bort har nu förlorat sitt hem en andra gång.

Det öppnas snabbt härbärgen, ofta genom gräsrotsrörelser. Det tar betydligt längre tid för myndigheterna eller Röda korset, konstaterar Patti Martin. Det händer också att människor donerar husvagnar och husbilar. De drabbade har olika ekonomiska förutsättningar att ta sig tillbaka och för många blir fordonen deras nya hem för en lång tid framöver. 

– Har de pengar att starta om, att bo på hotell? Har de försäkring? Många, inte minst i de små orterna i bergen, saknar ofta försäkring. När de kan återvända hem får de bo i tält, i bilen eller i en husvagn om de är lyckosamma nog att ha en sådan. Andra tvingas fortsätta flytta runt bara för att ha tak över huvudet.

Tvingas lämna sina djur

I år har coronaviruset gjort situationen annorlunda, Patti träffar inte alls lika ofta de drabbade.

– Tidigare tog du bara med donationerna överallt och pratade med folk. Så är det inte nu.

Hinner människor få med sig något när de flyr sina hem?

– Ibland kan du få en varning en dag innan du måste evakuera och en del får med sig viktiga papper, värdesaker, sina husdjur så klart. Det de kan få in i bilen. Andra bränder drar in så snabbt att du måste ge dig av med bara de kläder du har på dig.

Katter och hundar kan många ta med men många djur blir även kvarlämnade.

– Folk har hästar, grisar, kycklingar, getter. Det är svårt att lasta in dem och få med dem när det brinner precis runt knuten. Har folk inte möjlighet att ta med dem så öppnar de oftast hagarna och hoppas att de ska komma undan branden.

Vad har förändrats sedan du började dela ut förnödenheter för fem år sedan?

– Det verkar bli värre för varje år. Det är fler bränder under samma period. Och du har ibland flera bränder som går ihop och bildar det som man kallar en “complex fire”.

John “Griff” Griffith jobbar som naturguide i Humboldt Redwoods State Park i norra Kalifornien. Han är ganska ny på just det här jobbet, hans “drömjobb”, men har en gedigen bakgrund både akademiskt och i fält som naturvårdare. Han började också jobba inom brandkåren som 18-åring.

– De här är den första sommaren på flera decennier som jag inte är med på utryckningar, förklarar han.

Istället försöker han nu i sin nya yrkesroll sprida kunskap om bränderna. Några enkla svar finns inte, menar han. 

– Genom åren har jag insett hur komplexa skogsbränder är, både orsakerna och lösningarna.

Ökat med 800 procent

Det finns flera anledningar till att bränder startar. Nedfallna, eftersatta elledningar har tidigare år varit en bov. I år har blixtnedslag orsakat stor skada. Och varje år ligger människor, avsiktligt eller oavsiktligt, bakom ett antal bränder.

Men ytan som brinner under sommarmånaderna har ökat med 800 procent sedan 1970-talet, enligt en studie som publicerats i vetenskapstidskriften Earth´s figure. Klimatkrisen lyfts fram som en avgörande orsak. När president Trump skyller bränderna på dålig skogsskötsel och exploderande träd så sa Kaliforniens guvernör Gavin Newsom nyligen att bränderna visar att debatten om klimatkrisen är verklig eller inte är över. ”Kom bara till Kalifornien. Se den med era egna ögon”, sa han till BBC.

Vad hör du för förslag på åtgärder?

– Vår president säger “kratta skogen”. Att kratta kring sitt hus kan vara en poäng men att kratta hela skogen är “crazy talk”. Även med stora maskiner skulle det ta så många år och under tiden så fortsätter löv och annat att falla, säger John ”Griff” Griffith.

Griff propagerar starkt för kontrollerade naturvårdsbränder, en vana som funnits på kontinenten i tusentals år men som ignorerades av de europeiska kolonisatörerna.

– De förstod inte vad ursprungsfolken höll på med och de frågade inte. Ursprungsfolken använde eld i sitt jordbruk. Européer förstod sig inte på det. I början av 1900-talet kom uppmaningar om att ursprungsamerikaner som startade bränder skjutas på plats.

”Bränner allt”

Det finns både växter och djurarter, pyrofila arter, som är helt eldanpassad, påpekar Griff. En del behöver till och med eld eller rök för att överleva. Men de bränder vi ser i dag är något nytt, säger han.

— Den här delstaten har alltid haft bränder men det var låga bränder efter marken, inte megastora kronbränder som bränner allt.

Klimatkrisen är en faktor, säger han.

– Det är inte den enda. Men klimatförändringarna innebär att hälla bensin på brasan.

Hans eget hus har undkommit bränderna med de påverkar ändå ofta hans liv.

– Många vänner och kollegor har mist sina hem under de senaste fem åren, även i år. Bränderna är inte långt från mitt hem och jag bor i ett område där inte brunnit på många år och en dag kommer det att göra det. Jag har inget värdefullt i huset längre. Jag har en väska i bilen och är redo att evakuera. Nu har det varit så rökigt att det gör ont att andas i längre perioder och det har regnat aska i fem dagar. Det här är första gången jag ser en blå himmel på en vecka.