– Sedan det här utbröt den 15 april har regeringen jobbat med förberedelser för att kunna bistå vid ett internationellt evakueringsuppdrag så fort det blir möjligt, sa statsminister Ulf Kristersson (M) under en pressträff i fredags.

En dag senare kallade talman Andreas Norlén till ett extra riksdagssammanträde som hölls i söndags. Detta eftersom det krävs ett riksdagsbeslut för att kunna skicka en styrka till ett annat land. För att processen ska gå så snabbt som möjligt bad regeringen utrikesutskottet ta fram ett utskottsinitiativ, som riksdagen alltså röstade ja till. Försvarsminister Pål Jonson (M) beskriver det som en ovanlig insats, med en ovanligt snabb beslutsprocess.

– Vi har nog aldrig hanterat en sådan här krävande insats förut med en så snabb riksdagsbehandling, säger han i en intervju med Expressen.

Tillsattes av S-regeringen

Senast ett liknande beslut om militära insatser utomlands togs lika snabbt var under kriget i Libanon 2006, enligt Pål Jonson. Då skickades också svenska styrkor för att hjälpa till med evakuering. Men framöver kan det bli vanligare med snabba beslut – om regeringen får makt att ta dem själv, utan riksdagens godkännande.

Just nu pågår en utredning som tillsattes av den förra regeringen, som bland annat ser över om regeringen bör få stärkt makt vid kriser. När utredningen tillsattes i oktober 2021 menade dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) att den svenska regeringen i jämförelse med andra länders regeringar har sämre förutsättningar att hantera kriser, och mindre befogenheter.

Då låg betoningen visserligen på civila kriser, som naturkatastrofer och smittspridning. Men i utredningsdirektivet står även att utredningen ska ”bedöma om det finns ett behov av att utvidga regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser”.

Johan Hirschfeldt, som leder utredningen, vill inte kommentera ifall utredningen ser över eventuell ökad makt till regeringen när det gäller att sända styrkor utomlands.

– Jag kan inte svara på frågor under pågående utrednings­arbete, säger han.

Att det är riksdagen som ska ta beslut om militära insatser utomlands regleras i grundlagen. Ska det bli regeringens eget ansvar behövs det därför en grundlagsändring, som skulle föregås av en utredning.

Är det rätt att tolka det som att den utredningen redan finns, att det är det ni utreder?

– Man får läsa utredningsdirektiven själv och göra sin egen tolkning. Jag kan inte svara ja eller nej på det, säger Johan Hirschfeldt.

Då låg betoningen visserligen på civila kriser, som naturkatastrofer och smittspridning. Men i utredningsdirektivet står även att utredningen ska ”bedöma om det finns ett behov av att utvidga regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser”.

Morgon Johansson (S) menar dock att syftet inte var att utreda ifall regeringen ska få ökade befogenheter när det gäller att skicka styrkor utomlands.

– Nej, det var inte avsikten. Vi tänkte snarare allvarliga terroristdåd mot Sverige, eller en pandemi. Men jag vet inte hur de som sitter i utredningen resonerar, men det var i vart fall inte ett uppdrag de fick av oss.

Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, tycker inte att regeringens befogenheter bör utökas så att de kan fatta sådana här beslut själva. När det gäller beslut som är så här allvarliga – där liv står på spel – är de demokratiska värdena viktiga, menar han.

– Det är ju väldigt vanligt i Sverige med minoritetsregeringar och det gör ju att vill man ha beslut som är förankrade hos alla partier så finns det poäng med att riksdagen fattar dem, säger han.

Samtidigt ser han värdet i att det går snabbt i sådana här situationer. Det tycker han dock att beslutet om att skicka evakueringstrupper till Sudan visar att det fungerar även med dagens system.

– Helgens händelser visar att riksdagen kan vara snabbfotad.

– Det är alltid så i demokratier, att man måste ställa effektivitet mot demokrati. Vill vi ha något som är effektivt skulle vi ju ge all makt till överbefälhavaren. Men vi tycker ändå att det finns en poäng med någon slags demokratisk kontroll över vår försvarsmakt.

Morgan Johansson tycker inte heller han att regeringen ska kunna besluta om utlandsinsatser.

– Att ge mandat till försvarsmakten att skicka väpnad styrka till främmande land är en mycket svår operationell situation, en situation som mycket väl kan innebära livsfara och dödsfall inte bara för svenska medborgare utan också att man måste utöva våld på plats. Det här typen av situation innebär också att man riskerar att dra in Sverige i en krigssituation. Därför är det vettigt att ha ett starkt mandat bakom sådana här beslut, säger han

Förslag kommer i höst

Ett annat argument för att riksdagen inte ska fatta besluten är att de då inte går att hålla hemliga.

– Det är en utmaning. Besluten blir ju i sig offentliga. Men däremot är det möjligt att hemlighålla underlag som vi fattar beslut utifrån. Så i grunden tycker jag nog att den ordning vi har i dag fungerar. Men när det gäller sådana här insatser kan det finnas ett värde av att inte alla känner till att de sker.

Utredningen ska presenteras i mitten av november i år. Håkan Svenneling vill inte spekulera i vad den kan komma fram till, men säger att man inte bör underskatta det demokratiska värdet i sådana här processer.

– Men jag kommer läsa utredningen när den kommer och ta ställning till om det är något i det som man kan tänka sig att ändra.