Rasmy El Masri fortsatt fast i Gaza: ”Det är hemskt faktiskt”
Bild: Privat, AP/TT, Shutterstock (montage)
Dagens ETC
I de sandiga tältlägren i al-Mawasi vid havet utanför Khan Yunis är temperaturen hög och luften klibbig. Det kliar hela tiden och alla får sår. Det säger Rasmy El Masri från Gottsunda, Uppsala. Sedan kriget bröt ut i Gaza har han varit fast – utan hjälp från svenska myndigheter. Och han är inte ensam.
– Jag har träffat flera stycken från Sverige här i al-Mawasi.
En surrande fläkt står uppställd i det ena hörnet av det hemsnickrade tältet, som rests med hjälp av metallpinnar. Innertaket är mintgrönt med rosa blommor. Dagtid har det de senaste månaderna ofta varit upp emot 35, ibland 40, grader. Nattetid sjunker temperaturen något. I det fyra gånger fyra meter stora tältet bor svenska Rasmy El Masri tillsammans med sin systers och brors familj.
Bredvid finns ett tält till. Totalt är det tre familjer som delar på knappt trettio kvadratmeter i över trettiogradig värme i flera månader. Liksom många andra – 80 000 människor, nästan en tredjedel av befolkningen – i Gaza har Rasmy El Masri och hans anhöriga tagit sin tillflykt till al-Mawasi.
– Vi är i den gröna zonen, som de säger att de inte ska bomba. Vi bor inte hemma för de bombar i Rafah nu (…) vi har bott här i fyra månader i ett tält. Men ja, vad ska man säga: det är varmt, det kliar och man blir sjuk och får en massa sår, säger han till Dagens ETC.
Det är varmt i al-Mawasi och Gaza under sommaren, ibland upp emot 40 grader om dagarna. Bild: Rasmy El Masri
Rösten är trött, men han säger att han mår okej. Lite senare säger han att det är katastrof. Al-Mawasi, platsen där de befinner sig, är ett sandigt område vid havet utanför Khan Yunis i södra Gaza. Som Rasmy El Masri säger så har Israel förklarat al-Mawasi som säkert. Men det hindrade inte Israel från att i juli bomba flyktinglägret. Minst 90 personer dödades, över 300 skadades. Enligt Al Jazeeras medarbetare, som rapporterade från Deir el-Balah i centrala Gaza, träffade fem bomber och fem missiler al-Mawasi.
Händelsen kallades av många för en massaker på civila, medan Israel menade att attacken riktade sig mot två högt uppsatta personer inom Hamas, som man ska ha haft information om att de befann sig bland flyktingarna i lägret. Nassersjukhuset i Khan Yunis var överväldigat av de många skadade som strömmade in, enligt Läkare utan gränser.
I al-Mawasi är allt provisoriskt. Det är här Rasmy och hans familj lagar mat. Bild: Rasmy El Masri
”Det kliar hela tiden”
I röstmeddelanden som Rasmy El Masri skickar återkommer han till att det kliar. Alla får sår.
– Det är upp emot 40 grader. Det kliar hela tiden man får en massa sår. Det finns en affär där man kan köpa kräm, ett litet apotek, säger Rasmy El Masri.
Hepatit och skabb har spridit sig snabbt på grund av de osanitära förhållandena, har flera organisationer varnat för. Dagens ETC avstår att fråga Rasmy El Masri om när han duschade senast – det finns knappt vatten att dricka.
Utanför tältet hänger lite tvätt på tork. Al-Mawasi ligger precis vid havet och är mer eller mindre en sandstrand, som av Israel förklarats vara en säker zon. Bild: Rasmy El Masri
Polio, som nästan har utrotats globalt, har också gjort comeback i Gaza. Inga fall av polio hade rapporterats i Gaza på över 25 år, skriver Human Rights Watch (HRW) . Den 23 augusti bekräftade Världshälsoorganisationen (WHO) att ett tio månader gammalt barn, som var ovaccinerat, drabbats av förlamning till följd av sjukdomen. Tre andra barn ska enligt WHO också ha uppvisat symptom på förlamning. Poliosmittan i Gaza sprids via förorenat vatten och smittan tros komma från vaccin som har läckt ut i det kaos som råder.
– Om den israeliska regeringen fortsätter att blockera akut nödhjälp och förstöra vatten och avloppssystem kommer de möjliggöra att en sjukdom som varit nästan utrotad globalt sett åter sprids, säger Julia Bleckner, senior hälso- och människorättsforskare på HRW, i ett uttalande.
Sjuka barn
Särskilt hårt kommer det att slå mot barnen i Gaza. I Rasmy El Masris tältläger bor det tre unga barn. Hans brors- och systerbarn är tre, fem och sju år gamla. På en nytagen bild som han skickar tittar tre barn in i kameran. Den yngsta killen som står längst fram har solen rakt i ansiktet och kollar undrande upp på Rasmy El Masri som tar bilden. Han har ett något smutsigt gråblått linne på sig och snaggat hår. De två äldre barnen, en flicka och en pojke, ler svagt in i kameran.
Tältet i al-Mawasi, här har Rasmy El Masri och hans familj bott i månader. Bild: Rasmy El Masri
Väggarna i det här tältet, det andra tältet, är mångfärgade av olika mattor och tyger i orange, grund, blått vitt, vinrött och rosa. Mönstrena är lika brokiga som färgerna.
– Alla barnen är jättesjuka, jag kan filma dem och skicka om du vill (…) de här bilderna är tagna direkt nu i tältet. Det här är mina syskonbarn. De bor precis bredvid mig. Du ser själv hur det är med vatten, mat, med gas, det är kalabalik.
Det är ingen som har pengar att köpa dyr mat.
En annan bild visar tältet utifrån. Tvätt hänger i förgrunden och marken är en sandstrand. Mat är en bristvara, fortsätter Rasmy El Masri att förklara. De har inte sett kött på flera månader. Någon gång då och då finns det kyckling eller fisk. Men det är dyrt. Rasmy El Masris barn har flera gånger velat skicka pengar från Sverige, men det är svårt: kontor som Western union eller Ria är inte ett alternativ. Hans pengar är slut sedan länge, säger han.
– Det finns mat, ris och linser och sånt. Kött och fisk är det jättedåligt med. Kyckling finns men det är dyrt, jättedyrt. Det är ingen som har pengar att köpa dyr mat. Det finns jättelite och inte hela tiden, en gång på en vecka kommer kyckling eller fisk. Mest äter vi burkar och bröd, burkar och bröd.
Grinden är fortsatt stängd
Hemma i Gottsunda, Uppsala väntar hans egna barnbarn på att deras morfar och farfar ska komma tillbaka. När Dagens ETC för snart två månader träffade Rasmy El Masris barn Laila och Nasmy berättade de hur både de själva och deras barn saknar honom. Nasmys barn, som är sju och nio, förstår en hel del av vad som händer.
Han försöker skydda dem från nyheterna på teven och radion, men de frågar regelbundet efter Rasmy, som bor i samma kvarter och brukar komma ut och busa med dem när de är på lekparken mellan husen. När öppnar grinden i Gaza, brukar barnen fråga.
– Det är deras sätt att beskriva det på, att se situationen på, förklarade Nasmy.
Rasmy El Masri reste in i Gaza strax innan kriget bröt ut. Sedan dess har han inte kunnat lämna och hans namn har inte varit med på evakueringslistorna. UD har sagt att de har begränsade möjligheter att hjälpa svenskar ut. Inte minst sedan Israel i maj/april tog kontroll över gränsen mot Egypten, den så kallade Philadelphikorridoren. Den håller de fortfarande i ett järngrepp, något som är en bidragande orsak till att förhandlingarna om vapenvila återigen misslyckades under helgen som gick.
Det verkar som att de har glömt bort oss.
UD sa i ett mejl till Dagens ETC i juli att antalet svenskar som är kvar i Gaza är tvåsiffrigt. Rasmy El Masri har träffat flera av dem.
– Jag har inte hört nåt från den svenska ambassaden eller nån svensk myndighet, ingenting. Det verkar som att de har glömt bort oss. Jag har träffat flera stycken från Sverige här i al-Mawasi. Det är hemskt faktiskt.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
