Slavliknande förhållanden förekommer på boskapsrancher, sockerrörsodlingar och i kolgruvor i avlägsna områden, men har på senare tid även rapporterats inom landets textil- och konfektionsindustri. Det är nästan 20 år sedan Brasilien erkände att slavliknande arbetsvillkor förekommer i landet men det var först 1995 som det infördes ett system för att bekämpa tvångsarbete.
– Vi är långt ifrån att ha satt stopp för problemet och det gäller inte bara Brasilien. Landet har erkänt att problemen existerar och det är ett stort steg. Det finns länder som inte medger det och som inte vidtar några åtgärder, säger Luiz Machado, nationell koordinator mot tvångsarbete vid Internationella arbetsorganisationen, ILO.
Tvångsliknande arbete
Enligt landets arbetsdepartement har över 44 000 personer räddats från slavliknande arbetsvillkor mellan 1995 och 2012 och offren har fått sammanlagt motsvarande 228 miljoner kronor i skadestånd. Sedan 2010 uppges 2 600 arbetare om året ha räddats från tvångsliknande arbete.
Luiz Machado säger att FN uttryckt oro över en kraftig ökning av slavliknande arbete inför fotbolls-VM i juni i år och de olympiska spelen 2016, som Brasilien står värd för.
– Dessa stora evenemang drar arbetare från hela landet och migrantarbetare för byggandet av arenor. Stora infrastrukturprojekt får sociala konsekvenser i form av sexuellt utnyttjande och även barnarbete. Vi är på alerten och har förhandlat fram överenskommelser mellan regeringen och den privata sektorn för att främja och garantera anständiga arbetsvillkor.
En särskild granskningsgrupp som tillsatts av arbetsdepartementet avslöjade i april tvångsarbete vid ett italienskt kryssningsfartyg, MSC Magnifica, i den nordöstra staden Salvador. Besättningen hade tvingats arbeta upp till 16 timmar om dagen och hade utsatts för övergrepp och trakasserier.
Den 20 april avslog en brasiliansk domstol ett överklagande från modekedjan Zara som är en del av Inditex-gruppen. Det gällde slavliknande arbetsvillkor som upptäcktes 2011 vid en fabrik som tillverkar kläder för Zara. Klädföretaget uppgav att de inte kände till situationen hos underleverantören, men domstolen slog fast att kedjan var direkt ansvarig för utnyttjandet av arbetarna.
I mars räddades 17 peruanska textilarbetare från en låglönefabrik i Sao Paulo där de arbetat över 14 timmar per dag sju dagar i veckan, övervakats med kameror och inte haft tillgång till sina identitetshandlingar.
Machado menar att allt fler utländska arbetare utnyttjas.
– Människor från Paraguay, Peru och nyligen även Haiti kommer hit för att söka ett bättre liv. Många kommer utan papper och är rädda för att bli deporterade, och rädslan leder till att de inte anmäler arbetsgivare.
Tusentals utnyttjas
Tusentals jordbruksarbetare på landsbygden i Brasilien faller offer för tvångsarbete. Socialarbetaren Carolina Abreu arbetar för en kommitté mot slavliknande villkor i Fluminense.
– Under skördetiden kan ett enda sockerbruk anställa 5 000 arbetare från olika länder och dessa skuldsätter sig och arbetar under osäkra förhållanden.
Hon berättar att arbetstagarna kan sakna kontrakt och att de tjänar mindre än minimilönen som ligger på motsvarande 2 100 kronor i månaden.