Läs också: Bara 2 700 flyktingar har fått asyl
Ansiktena på männen som kommer ut från moskén i East Village på södra Manhattan vittnar om rötter i världens alla hörn. Mellan 20 och 30 olika länder finns representerade här, tror Mohammed Guezzou, nyss färdig med sin eftermiddagsbön.
– Västafrika, Pakistan, Bangladesh, Marocko, Turkiet. Och Mellanöstern, jag känner två från Syrien och en från Irak.
Sedan Paris-attentaten och masskjutningen i San Bernardino har attityden mot muslimer hårdnat i USA, minst 40 moskéer har hotats och antalet anmälda hatbrott ökat. Mohammed Guezzou, ursprungligen från Algeriet men i USA sedan 1960-talet, har känt av det nya klimatet.
– En del människor som man möter på gatan tittar annorlunda. Men låt dem göra det då. Jag vill inte skada någon och respekterar all oavsett religion, säger han.
Påminner om tiden efter 9/11
Ella Wind har tillbringat flera år i Mellan-östern och lämnade Syriens huvudstad Damaskus samtidigt som USA skickade hem sin ambassadpersonal 2011. Hon har sedan dess jobbat för att uppmärksamma situationen i Syrien mer på hemmaplan. Hon har bland annat tagit initiativ till flera demonstrationer.
– När bilderna på Alan Kurdi dök upp i somras så fick många upp ögonen för konflikten och flyktingkrisen. Men jag visste redan då att det skulle komma en backlash och att det var viktigt att ta tillfället i akt och visa att många faktiskt välkomnar flyktingar.
Hon fick rätt, under hösten och vintern blev islamofobiska uttalanden allt vanligare.
– En av mina vänner har slutat läsa böcker på arabiska på tunnelbanan på grund av reaktioner han mött. Och jag har hört om både skolbarn och butiksägare som blivit utsatta. Det påminner om tiden efter elfte september-attackerna, säger Ella Wind.
Donald Trumps uttalanden om invandrare står i en klass för sig men Ella Wind är även kritisk till hur Barack Obama agerat. Förra veckan trädde till exempel en lag i kraft som stoppar européeer med dubbelt medborgarskap i Syrien, Irak, Iran eller Sudan från att resa till USA utan visum.
Inget statligt migrationsverk
I USA finns inget migrationsverk utan nio nationella organisationer (sex av dem baserade på religiös grund) delar på ansvaret att placera och stötta de flyktingar som får klartecken att komma till USA. Bill Swersey är kommunikationsansvarig på en av dem, organisationen Hias.
Hias har kontor runt om USA och bara en bråkdel av de anställda finns här på Manhattan. Ytterst få flyktingar placeras nämligen i New York, eftersom levnadsomkostnaderna där är för höga. De flesta hamnar i mindre städer med arbetstillfällen, eller där de har släktingar.
– Toledo, Springfield och Ann Arbor är de städer där vi placerat flest syrier det senaste året, säger Bill Swersey.
Vilka är det som får komma till USA?
– De mest sårbara. Sjuka, ensamstående familjeförsörjare, personer med särskilda skäl som gör att de inte kan återvända.
Innan avresa går flyktingarna igenom en fyra dagar lång introduktionskurs till det amerikanska samhället. När de anländer till USA hämtas de på flygplatsen och körs till en möblerad lägenhet. De får hjälp med försörjningen i tre månader.
– Familjer får 900–1 000 dollar varje månad, vilket även ska räcka till hyran. I vissa delstater kan de få tillgång till bidrag, till exempel hälsovård och matkuponger, men målet är att de ska bli självförsörjande. Och det tror jag att de flesta vill vara.
Hias är en judisk organisation som ursprungligen bara tog sig an judiska flyktingar, de flesta från Östeuropa. I dag kommer klienterna från hela världen. Organisationen skickade i höstas brev till kongressen, signerade av 1 300 rabbiner, där man krävde att flyktingmottagandet inte ska inskränkas. Hias arbete leder till många möten mellan muslimer och judar, säger Bill Swersey.
– Vi ser det definitivt som en möjlighet att bygga broar.
Vill du resa med flyg eller bil, eller äta en bit kött, utan att skada miljön?
Klimatkompensera dina utsläpp på ETC Klimatkompensation. Det är klimatklokt i praktiken!
Läs också: Bara 2 700 flyktingar har fått asyl
Syriska flyktingar i USA
Knappt 2 700 syrier har tagits emot av USA sedan 2011. Ungefär hälften är barn, bara runt två procent är ensamstående män i krigsför ålder.
USA är det land i världen som tar emot flest kvotflyktingar. I år planeras för 85 000, varav 10 000 syrier.
Nio nationella icke vinstdrivande organisationer delar på ansvaret att placera och stötta flyktingarna. Merparten av verksamheten betalas av skattepengar men donationer av möbler, kläder, med mera, är också viktiga.
Kvotflyktingar har av FN:s flyktingorgan UNHCR bedömts vara i behov av boende i ett nytt hemland. 28 länder i världen tar emot kvotflyktingar. Respektive land gör en prövning och tar beslut om personen ska få uppehållstillstånd.
