I juli 2017 går Idil Eser, dåvarande generalsekreterare för Amnesty Turkiet, på en workshop i Istanbul. På workshopens tredje dag avbryter polisen mötet med ett ”upp med händerna” och utan att ens förstå varför och vad hon anklagas för slängs Idil Eser tillsammans med nio andra människorrättsförsvarare i fängelse.
Totalt spenderar hon 113 dagar i Marmarafängelset, landets ökända fängelsekomplex i Silivri utanför Istanbul. När hon till slut släpps lämnar hon landet. Samtidigt som rättsprocessen fortsätter. I november 2022 döms hon och två andra av de gripna för terrorfinansiering. I juni 2023 frias de av högre instans.
Vid den tidpunkten lever Idil Eser sedan flera år i norsk exil. Där har hon bland annat använt sina erfarenheter från tiden i turkisk fångenskap i ett forskningsprojekt vid Norwegian Centre for Human Rights vid Oslo universitet, bland annat om hur situationen i turkiska fängelser förändrades efter militärkuppen 2016.
För Dagens ETC berättar hon om sin tid i turkiskt fängelse och vad Dagens ETC:s medarbetare Joakim Medin kan tänkas uppleva.
Kommunicerar genom avloppet
Det första hon frågar är om han sitter i en egen cell eller om han delar den med andra. Det är nämligen en faktor som starkt påverkar ens tid i Marmarafängelset.
Joakim Medin sitter i en egen cell, ett slags isoleringscell. Men han har kunnat prata lite med någon eller några av sina cellgrannar.
– Ja, ja, det förstår jag. Det går, och genom avloppssystemet.
Avloppsystemet?
– Ja, det går att ropa till de andra genom rören. Så det gör han säkert, säger Idil Eser.
Idil Eser undrar vad Joakim Medin själv har sagt om hur han har det i fängelset.
– Han säger att han mår bra, att allt är okej? gissar hon.
Ja, det är ganska exakt det han ska ha sagt. Det första han bad om var att få en bok så han kan läsa. Men det dröjde ett tag.
– Ja, det är fruktansvärt tråkigt att sitta i fängelse. Böcker kommer att vara hans huvudsakliga underhållning. Han får ta in ett begränsat antal böcker från utsidan men de kontrolleras så om det är på svenska så vet jag inte om det finns någon som kan läsa och förstå dem. Pratar han turkiska?
Nej, det tror jag inte. Eller han har ju varit mycket i Turkiet för att jobba, så han kan säkert säga ”hej” och ”tack”.
– Okej, men han kan inte läsa tidningen. För man får köpa tidningar. Ni skulle kunna skicka några böcker så att kan lära sig turkiska. Om han skulle stanna lite längre kan det vara bra att förstå språket, säger hon men lägger till att han förmodligen inte kommer sitta så länge att han hinner det.
Tar sex månader att vänja sig
Förra veckan åtalades Joakim Medin för två olika brott, för att ha förolämpat presidenten och för samröre med terrorgrupp, i det här fallet PKK. Totalt riskerar Joakim Medin 12 år i fängelse. Att det är två olika åtal gör situationen mer komplex, enligt Idil Eser.
Vad var din reaktion när du hörde att en svensk journalist fängslats i Turkiet?
– Allt är möjligt nu, så jag blev tyvärr varken förvånad eller chockad. Men jag tror inte att han kommer att bli dömd eller spendera alltför mycket tid i fängelse. Ett år som mest, skulle jag säga. Jag tror inte att han kommer att påverkas så mycket av att sitta fängslad, om det är en kortare period. Det kommer att bli en erfarenhet för framtiden. De säger att du inte vänjer dig vid fängelset förrän efter sex månader.
Det är på ett sätt betryggande. Men samtidigt längre än vad alla vi kollegor, och hans anhöriga, hoppas på.
– Jag tror det vore bra att Sverige kampanjar för att han ska släppas. Lyssna på hans advokater, de har mycket erfarenhet och har arbetat med liknande fall tidigare.
Uppmärksamhet positivt
Idil Eser tror att ju mer uppmärksamhet fallet får, desto svårare blir det för Turkiet att gå vidare med processen.
– Använd alla kort för att få honom fri.
Det finns en teoretisk möjlighet att Joakim Medin släpps redan under onsdagen. Då ska åtalet om förolämpning tas upp. För det andra påstådda brottet finns det ännu inte något datum. Men frikänns han på ena punkten skulle han kunna sättas på fri fot i väntan på nästa rättegång.
Idil Eser menar att möjligheten finns, men att den är liten.
– Jag tror att han kommer att släppas efter den andra förhandlingen.
Sitter i ”vip-byggnad”
När Idil Eser fängslades satt hon först i ett annat, mindre kvinnofängelse. Sedan flyttades hon till Marmarafängelset. Hon berättar om hur himlen skymtade genom hönsnät när hon kollade ut genom fönstret, en vagn som drogs genom fängelsekorridorerna nattetid och hur det aldrig blev riktigt mörkt när de skulle sova. Hon monterade upp en svart sopsäck framför fönstret för att stänga ute ljuset.
Idil Eser gissar att Joakim Medin sitter i byggnad nio, samma som hon satt i.
Det stämmer. Vad kan man säga om den?
– Det är den mest nybyggda delen av fängelset. Byggnad nio är ”vip-byggnaden”. Det finns varmvatten dygnet runt. Det är den största och stadigaste. Den klarar en jordbävning, säger Idil Eser.
Hon berättar att fångarna löpande har möjlighet att skriva förfrågningar och ansöka om att få en radio, mer mat, specialkost eller att få sina sängkläder tvättade. Joakim Medin ska nyligen ha fått vegetarisk kost efter att ha förhandlat med vakterna.
Man kan också kräva ett visst antal underkläder och plagg i vissa färger, om man önskar det. Svart och khaki brukar dock avslås, det är vakternas färger. Det går också att beställa tid för att få sina kläder strukna, för att se presentabel ut under domstolsförhandlingarna. Män kan också boka tid och gå till fängelsets egen hårsalong.
Det sistnämnda var något som Idil Eser protesterade mot.
– Den tjänsten fanns inte för kvinnor. Jag skrev en massa förfrågningar där jag sa att det var diskriminerande.
Hennes främsta kamp handlade om att få en cell med en vanlig, europeisk toalett. Och inte en ”squat toilet” – ett hål i golvet.
Hur påverkades du av tiden i fängelset, vad tänkte du på när du blev fri?
– Jag hatar sådana toaletter. Så jag var väldigt glad över att slippa dem. Jag kämpade väldigt hårt för att få en annan toalett, en vanlig europeisk toalett. Och sedan tappar du generellt sett vikt när du sitter i fängelse. Maten är inte så god. Du äter mest för att överleva.
