Den ursprungliga lagen om ”utländska agenter” antogs 2012 efter att de dittills största protesterna mot Putins styre hade organiserats av det ryska civilsamhället. Putin hävdade att en västerländsk konspiration låg bakom protesterna. Agentlagen riktade sig först mot inhemska icke-statliga organisationer (NGO:er) som mottar utländskt stöd. NGO:er tvingas registrera sig hos myndigheter och utsätts för trakasserier av myndigheter, samtidigt som de tvingas självidentifiera sig som ”utländska agenter” i allt sitt publicerade material. 2017 utsträcktes lagen till att även omfatta utländska medieföretag.
Absurda konsekvenser
Tillägget som röstades igenom av det ryska parlamentet den 25 november och som nu godkänts av Putin, innebär att lagen ytterligare har utsträckts till att även omfatta enskilda ryska medborgare. Nu kan även individer stämplas som utländska agenter och utsättas för sanktioner av staten.
Tanya Lokshina som är människorättsorganisationen Human rights watch Rysslandsutredare, berättar från Moskva att den utökade lagen är så luddigt utformad och har så breda definitioner, att den egentligen skulle kunna drabba hundratusentals människor.
– Du kan till exempel vara en helt vanlig person som delar artiklar och åsikter på Facebook. Du blir inbjuden till en internationell workshop eller konferens, om IT eller vilket oskyldigt ämne som helst, och får sedan ersättning för dina reseutlägg. Då betraktas det som ”utländsk finansiering” och du kan bryta mot lagen, säger Tanya Lokshina till Dagens ETC.
Ett annat, mer absurt men fortfarande rimligt exempel, är en rysk medborgare som är aktiv i sociala medier hyr en bil för en vecka under en semesterresa på Cypern. Bilen återlämnas i förtid, varpå en viss summa återbetalas från hyrbilsföretaget. Även detta räknas då som utländsk betalning och mottagaren kan stämplas som agent.
”Kan användas selektivt”
En mycket stor del av Rysslands medborgare använder sociala medier, särskilt den unga generationen mellan 18 och 24 år. Vad lagen därför specifikt är till för, menar Human rights watch och andra människorättsorganisationer som kritiserat den, är att straffa dissidenter. Medborgare som specifikt delar systemkritisk information i sociala medier.
– Journalister, frilansare som arbetar för utländska medier, politiska bloggare… Lagen är så brett utformad att det enda sättet den kan användas är selektivt, mot individer som regeringen upplever som hot. En av parlamentarikerna som röstade igenom lagen talade också indirekt om detta, säger Tanya Lokshina.
Hon och andra kritiker anser att lagen dels syftar till att skapa en skrämseleffekt, både bland oberoende skribenter och bland andra regeringskritiska medborgare. De ska tvingas till självcensur eller till att avstå från att uttrycka sig och dela information fritt i sociala medier. På så vis handlar det om ett mycket allvarligt angrepp mot landets redan utsatta press- och yttrandefrihet.
Tvingas registrera sig
En vidare konsekvens av detta är att den ryska regeringen också vill begränsa mediefriheten och flödet av information som medborgare kan ta del av. Samtidigt kan det resultera i att omvärlden får mindre information från Ryssland, om inhemska journalister inte längre vågar samarbeta med utländska medier.
– Jag har haft kontakt med ett flertal journalister och frilansskribenter som arbetar för internationella medier, som undrar vad de ska göra härnäst. De är verkligen oroliga och förvirrade, säger Tanya Lokshina.
Alla personer som stämplas som agenter kommer tvingas registrera sig hos det ryska Justitieministeriet. Det är en både dyr och besvärlig process, som bland annat medför krav om att rapportera sina ekonomiska aktiveter och att bilda någon form av organisation eller företag, för att kunna fortsätta publicera i Ryssland. Extra besvärligt är detta för utpekade medborgare som bor utanför Ryssland.
Bygger ut förtryckande arsenal
Alla som inte uppfattas leva upp till kraven kan bli föremål för dryga böter eller kan dömas till fängelse i upp till två år.
Tanya Lokshina berättar att den nya lagen har diskuterats flitigt under de senaste dagarna i Ryssland, både i medier och i kommentarsfält i sociala medier. Somliga är för lagen, om de står på regimens sida, medan andra allt mer fruktar en återgång till forna tiders hårt auktoritära system.
– Med det här lagen vill regeringen ytterligare bygga ut den arsenal av repressiva verktyg som man redan har till sitt förfogande. 2013 skrev jag en rapport om Ryssland och kallade den då nya, ursprungliga agentlagen för den största människorättskrisen i landets moderna historia. Om jag bara hade vetat hur illa det skulle fortsätta bli hade jag sparat sådana starka ordval till ett senare tillfälle.
