Parallellt med det här utrikespolitiska spelet så har Orbán även trappat upp det auktoritära trycket på de inhemska ungerska kritikerna. 

I början av sommaren påbörjade det nyligen inrättade ”Kontoret för suveränitetsskydd” formella undersökningar av aktörer som man varnar står under utländskt inflytande och som hotar Ungerns nationella säkerhet. 

”Det här en avledningsmanöver”

Den nya myndigheten fokuserar inte på det propagandaspridande Kreml, utan på några av Ungerns mest välkända ickestatliga organisationer. 

– Det är tydligt att de vill försvaga civilsamhället och kasta vårt rykte i smutsen. Om vi blir stämplade som en grupp som tjänar utländska intressen så kommer det bli ännu lättare att tona ner våra avslöjanden, säger Miklós Legeti vid Transparency Internationals ungerska sektion.

Den globala antikorruptionsorganisationen Transparency international har de senaste två åren rankat Ungern som det mest korrupta landet i EU. Man har gång på gång visat hur endast klientföretag till regeringen vinner offentliga upphandlingar, så att en liten krets kring premiärministern själv blir ständigt rikare. Det är sådan kritik Orbán gärna vill skjuta i sank inför de ungerska väljarna, menar Miklós Ligeti. 

– Samtidigt är det här en avledningsmanöver för att få allmänheten att fokusera på annat än den kollapsande ekonomin i Ungern, på den skyhöga inflationen och den försämrade levnadsstandarden. Orbán vill alltid ligga i krig med någon.

Leds av Fidesz-kopplad chef

Kontoret för suveränitetsskydd etablerades i början av 2024 efter en lagändring några månader tidigare, och leds av en chef med nära band till Orbáns regeringsparti Fidesz. 

Kritiker menar att det här är en fortsättning på den mycket kontroversiella ”NGO-lag” som Orbánregeringen införde 2017, som tvingade ickestatliga organisationer med internationell ekonomisk stöttning att självidentifiera sig som ”utländskt finansierade” i allt skriftligt material. 

Ungern tvingades riva upp NGO-lagen efter en dom av EU-domstolen sommaren 2020.

– Men den lagen handlade egentligen bara om regeringsretorik. Det kom aldrig några sanktioner mot de som vägrade följa lagen och stigmatisera sig själva. Den här gången har det dock bildats en helt ny myndighet med tillstånd att kunna utreda NGO:er, företag och politiska partier. Som kan efterfråga information och publicera rapporter, säger Miklós Ligeti.

Smutskastning och sabotage

I den nya lag som ligger till grund för Kontoret för suveränitetsskydd står det uttryckligen, att det inte finns någon möjlighet för de som pekats ut att tjäna utländska intressen att bestrida anklagelserna i domstol. Det blir en statlig stämpel som inte går att tvätta bort.

Sedan i juni har vi redan kontaktats tre gånger och ombetts att lämna in stora volymer med handlingar.

Samtidigt tyder inget – hittills – på att en sådan stämpel för med sig några synliga sanktioner.

– Man har utformat det här på ett väldigt listigt sätt. Den nya myndigheten har inte några tänder, så de kan inte försöka stoppa våra aktiviteter. Men de kan föra en lång process mot oss som är väldigt uttröttande. Sedan i juni har vi redan kontaktats tre gånger och ombetts att lämna in stora volymer med handlingar. Det går ut över vårt vanliga arbete.

Kontoret för suveränitetsskydd har också upprepade gånger smutskastat Transparency international i uttalanden, rapporter och intervjuer med regeringskontrollerad ungersk media. Risken med det här, menar Miklós Ligeti, är att andra organisationer kan börja utöva självcensur för att inte hamna på det nya kontorets radar – och få en statlig stämpel som förrädare, som inte går att bemöta.

– Det har definitivt en skrämseleffekt. Det här är ett svärd som ännu är i sin slida, men det kan dras mot oss när som helst.

Slår också mot medier

Även den välkända organisationen Átlátszó, som sysslar med undersökande journalistik, utreds nu av Kontoret för suveränitetsskydd för att tjäna utländska intressen. I olika uttalanden och rapporter av myndigheten under de senaste månaderna har man också nämnt flera andra oberoende ungerska medier som av intresse för kontorets arbete. 

Myndigheten har bland annat angripit medier som publicerat så kallade ”pro-krigsartiklar” – vilket betyder att man inte torgfört samma proryska, antivästliga narrativ om Ukrainakriget som regeringen gör.

Naturligtvis hör det här inte hemma i ett medlemsland i EU.

Den ungerska medieexperten Ágnes Urbán, verksam vid den mediegranskande organisationen Mérték, är inte förvånad över bildandet av den nya myndigheten. 

– Naturligtvis hör det här inte hemma i ett medlemsland i EU. Men Orbán följer Putins metod för att utöva makt och det här är helt enkelt nästa steg. Liknande institutioner har byggts upp i Ryssland tidigare.

”Mycket farliga konsekvenser”

Mediesituationen i Ungern har i flera år befunnit sig i ett katastroftillstånd. Orbán förvandlade public service-medierna till propagandaverktyg redan kort efter sitt makttillträde 2010. Från 2015 och framåt köpte regeringsnära affärsmän upp lejonparten av alla kommersiella medier, som gick samma öde till mötes. Ágnes Urbán tror dock inte att den nya myndigheten kommer hota de få oberoende medier som ännu finns kvar, kortsiktigt sett. 

– De är redan förberedda på den här typen av utmaningar. Men långsiktigt sett kan det här få mycket farliga konsekvenser. Det kan gå ut över mediala nysatsningar, man kanske blir avskräckta när man inser vilka regler det kommer vara att förhålla sig till.

Ágnes Urbán anser att EU-maskineriet nu måste svara kraftfullt på de hot som Kontoret för suveränitetsskydd står för. EU-parlamentet fördömde lagändringen bakom myndigheten i en resolution i april i år. Redan i februari inledde EU också ett överträdelseförfarande mot Ungern på grund av lagändringen. 

– Det är väldigt viktigt att förfarandet blir klart så fort som möjligt. Vi har sett flera tidigare exempel på hur Ungerns regering har backat efter domar i EU-domstolen, men det har tagit alldeles för lång tid.