– Vi känner till våra behov. Min ambition är att övertyga och få landet att avancera. Det är en absolut reform.

Det sa president Emmanuel Macron på en presskonferens härom veckan. Han har med sig den traditionella högern vilket innebär att de har majoritet i parlamentet för att driva igenom förslaget. Ytterhögern och stora delar av vänstern motsätter sig. 

Orkar inte jobba till 65

Försvararna nämner ofta de skandinaviska länderna som exempel.

– Frankrike är ett av de länder av vår standard med lägst pensionsålder i Europa. Länder med liknande standard, som de skandinaviska, har visat att det är möjligt och nödvändigt.

Jag vill säga till Macron att inte kopiera den svenska reformen.

Det sa premiärminister Elisabeth Borne när hon försvarade reformen i parlamentet förra året. Franska journalister har undersökt saken. Den franska tv-kanalen BFMTV besökte Sverige och intervjuade då Karl-Gustav Scherman som för 20 år sedan, som generaldirektör vid Riksförsäkringsverket, var den som drev igenom den svenska pensionsreformen och höjde pensionsåldern till 65 år. 

– Jag vill säga till Macron att inte kopiera den svenska reformen, sa han till BFMTV.

Han fortsatte med att Macron i och för sig bör reformera det franska systemet men inte enligt den svenska modellen. Detta eftersom många inte orkar arbeta till 65 års ålder utan går i pension några år tidigare men då utan rätt till full pension.

”Korkad som en svensk”

Detta reportage fick stor spridning i Frankrike. Redan 2019 skrevs en kolumn i satirtidningen Charlie Hebdo med titeln ”Con comme un suedois” – korkad som en svensk. Skribenten Jacques Littauer hånade den svenska modellen, som hela tiden framhävs av försvararna och skrev bland annat att fattigpensionärer procentuellt sett är nästan dubbelt så många i Sverige som i Frankrike: 14,7 procent respektive 7,9 procent.

Men nu ska pensionsåldern progressivt höjas. 2030 från 62 till 64 år. Dessutom förlängs perioden med pensions-in-betalningar med ett år för att kunna ta ut full pension.

Men trots majoriteten i nationalförsamlingen kan regeringen stöta på problem. Enorma protester som samlat miljontals personer landet över hölls i helgen och tidigare i veckan då även Frankrikes åtta stora fackförbund varslade om strejk. Det ledde till att Frankrike i princip stod stilla en dag. Att fackförbunden är så överens hör till ovanligheterna men trots strejken och protesterna röstades texten igenom i nationalförsamlingen i veckan. Så nu väntas fler protester, och fler strejker. Nästa gång den 31 januari.

Då är det bara strid som återstår. En strid mot orättvisan.

Just pensionerna har lett till stora protester vid flera tillfällen. År 2010 drev president Nicolas Sarkozy igenom en höjning av pensionsåldern från 60 till 62 år vilket även då ledde till stora protester – men reformen drevs ändå genom. Flera fackförbund motsätter sig inte bara den nya pensionsåldern 64 år utan vill tillbaka till 60 år.

Chirac tvingades backa

Stora protester har även lyckats stoppa pensionsreformer vid ett tidigare tillfälle. 1995 var det Jacques Chirac som försökte sig på en liknande reform som Sarkozy. Den gången blev protesterna och strejkerna så starka att han såg sig tvungen att backa.

– Reformen är orättvis för att dess mål är att få alla att jobba längre, vad de än är i för situation och hur deras arbets-situation än ser ut.

Det säger Frankrikes mest stridbara fackförbund CGT:s ordförande Philippe Martinez i en intervju med organisationen Oxfam. Han menar att det är ett val regeringen gör, att när utgifterna ökar är det arbetarna som får betala priset medan till exempel aktieägarna får fördelar.

”Från arbetet till graven”

Emmanuel Macron håller linjen, han säger att han kommer att genomföra reformerna 

– Vi kommer att göra det respektfullt och i dialog med alla parter men vi kommer att genomföra reformerna, sa han på en presskonferens förra veckan.

Philippe Martinez:

– Vi kommer också att göra det respektfullt genom att protestera fredligt och kämpa med organiserade arbetares alla medel. Det är dock ingen mening med dialog om deras utgångspunkt är att bara driva igenom reformen mot folks vilja. Vad ska vi prata om? Är det beredda att ändra något efter samtalet?

Han säger:

– Då är det bara strid som återstår. En strid mot orättvisan.

Förespråkarna för reformen pekar på att medellivslängden i Frankrike ökat. Den är idag 82 år, precis som i Sverige.

– Medellivslängden höjs väldigt på grund av de bemedlade klassernas goda hälsa. Bland arbetare är den upp till 14 år kortare. Arbetare går från arbetet till graven, säger Philippe Martinez.

Fackförbunden lovar nu att även februari kommer att bli en protestmånad i Frankrike.