Men ryska statsmedier landar i helt andra beskrivningar av händelserna.
Ett vänskapsbevis brödrafolk emellan. En humanitär insats som räddar livet på oskyldiga ryssar.
En fredsoperation när västvärlden stöttar fascister i Ukraina. Barn som äntligen slipper leva i skräck.
”Putin har stoppat krig”
I direkt statskontrollerade och -lojala nyhetssändningar hävdar ledande politiker att händelseutvecklingen drivs av en strävan efter fred.
– Idag är det många känslor, sa Valentina Matvienko, senatens talman, till Pervyj Kanal (Kanal 1), den statliga tv-kanalen som når flest i den ryska befolkningen.
Hon fortsatte:
– Ryssland kommer såklart att göra allt för att hjälpa befolkningen i Donetsk och Luhansk, återställa ekonomin, lösa sociala problem och så klart skydda människor och därmed också fred och stabilitet i regionen.
– Vår president har stoppat krig och en humanitär katastrof, säger dumans talman Vjatjeslav Volodin i samma sändning.
Fyrverkerier och flaggor
Deras uttalanden ackompanjeras av bilder på parlamentsledamöter som applåderat sig själva efter att de enhälligt röstat för ett samarbetsavtal med utbrytarna. Det är rätt tråkig tv, bilder på ryska trupper som tågar in i östra Ukraina hade varit mer intressanta. Men ledamöterna ska illustrera att allt sker enligt regelboken. Samtidigt verkar de knappt veta vad de har röstat om, deras tolkningar av avtalet skiljer sig åt. Först under tisdagskvällen står det klart att såväl erkännandet som samarbetsavtalet omfattar hela Donetsk och Luhansk-provinserna, även de områden som den ukrainska militären kontrollerar.
Utomlands tolkas detta som att Putin ger sig rätten att invadera nya delar av Ukraina.
Det är inget som den ryska statstelevisionen går in på, istället visar man bilder på fyrverkerier och människor som viftar med ryska flaggor. De ska visa att invånare i Luhansk firar att det lidande de upplevt sedan 2014 (när ryskstödda separatister tog kontroll över delar av östra Ukraina) nu tagit slut. Undertexterna talar om ett historiskt ögonblick men det är ganska få personer som samlats på gatan, och i ett något försök att få dem att verka fler riktas kamerorna i onaturliga vinklar. Skildrar inslaget verkligen spontana glädjeyttringar eller är det scener som är regisserade av Kreml?
En känga till västvärlden
Hur som helst är det snart slut på festligheterna. Det har blivit dags att skildra omvärldens reaktioner och programledarens röst får en hånfull klang.
– Västvärldens relation var väntad och helt förutsägbar. Varför vägrar de att se och lyssna till vad som faktiskt händer i regionen, undrar hon med en suck.
– Sanktioner hade kommit i vilket fall, västvärlden hade hittat något skäl att straffa oss, försäkrar en politiker i rutan.
Men den som framställs i allra sämst dager är ukrainarna. I ett reportage från utkanten av Donetsk visas grusade hus och krossade fönsterrutor. Förödelsen sägs bero på Kievs terror, medan en speakerröst påminner om att Ukraina de senaste veckorna fyllts till bredden med vapen från dess allierade i Väst.
Men enligt East StratCom Task Force, det vill säga EU:s enhet mot desinformation, visar det närliggande landskapet inga spår av bombningar och beskjutningar, platsen som huset sägs ligga på är för långt för den närmsta ukrainska posteringen för att nå med annat än väldigt kraftfulla vapen. EU:s experter landar i att huset troligen bara är vanskött och övergivet, och att de påstådda händelserna är en så kallad ”falsk flagg”.
Förlöjligar Zelenskyj
Då har den ryska nyhetssändningen redan fortsatt till Moskva. Nu intervjuas kvinnor, barn och unga som förra veckan evakuerades från Donetsk och Luhansk till Ryssland – ännu en Kreml-orkestrerad händelse – tackar ryssarna för att de räddade livet på dem. Sändningen avrundas med att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framstår som en västlig marionett. Han har ringt till USA och Frankrike för att diskutera händelseutvecklingen. Zelenskyj svarar också på det tal som Vladimir Putin levererade under måndagskvällen. Där hävdade den ryska presidenten att Ukraina, vars rötter sträcker sig till 800-talets Kievrike, i själva verket skapades 1917 av Lenin. Ukrainas självständighet ska alltså förstås som en gåva från Moskva, som när som helst kan tas tillbaka. Zelenskyjs reaktion på den här historieskrivningen klipps dock till lösryckta citat, så att de framstår som löjliga och blir omöjliga att förstå.
Ser sig inte som angripare
Den bild av Ryssland som sprids under nyhetsshowen – ett fredligt land, som mot sin vilja dras in i kriget på grund av hotbilder i området – har inget att göra med verkligheten. Men den funkar på ryska tv-tittare, för de är vana vid liknande budskap. Idén om en rysk pacifism bankas in i människor under deras skolgång, via medier och politikernas utspel. Därför är det svårt för ryssar att se sig själva som angripare.
Det visar till exempel opinionsundersökningar som det oberoende analysföretaget Levada Center har gjort. Enligt den senaste, som kom i december, tror de flesta ryssar inte på ett krig med Ukraina, samtidigt som en majoritet är rädda för att det blir så ändå. De allra flesta (50 procent) tycker att skulden för upptrappningen ligger hos USA, som uppfattas trycka på Ukraina att agera mot utbrytarna. 16 procent tror att det är Ukrainas fel och bara tre-fyra procent av de tillfrågade anser att Kreml ansvarar för kriget.
Men det betyder inte gemene ryss verkligen står bakom sina politikers handlingar.
– Stödet är snarare ett tecken på utmattning. Människor matas med de här budskapen och orkar inte leta efter annan information om Ukraina än den som de får via tv:n som står i bakgrunden och från politiker. De är traumatiserade av alla de här nyheterna, säger Denis Volkov, chef för Levada Center, i en intervju med Meduza, en oberoende rysk mediasajt som på grund av statliga repressioner har tvingats till exil i Lettland.
