Kvällens möte är riktat till svarta väljare. Runt 27 procent av South Carolinas befolkning är svart och bland demokratiska väljare är siffran hela 60 procent. Det här är den första delstaten där svarta väljare har stort inflytande över resultatet.
Sociala frågor väger tungt
Vilka är era viktigaste valfrågor? frågar organisatörerna innan tv-skärmen slås på och debatten sätter igång. Sjukvård, vidareutbildning, vapenvåld, gentrifiering, fängelsereform och skolan är några av svaren.
– Och det måste finnas saker för barn och unga att göra på kvällar och helger, säger en kvinna när hon får mikrofonen.
På Curtis Fraziers tröja står ett namn: Clyburn. Kongressledamot Jim Clyburn är ett namn som demokratiska presidentkandidater gärna nämner. Den 79-åriga Charleston-sonen har suttit i representanthuset sedan 1993, där har han den tredje högsta positionen. Curtis Fraziers stöd för Jim Clyburn, som en gång i tiden var lärare på Fraziers highschool, betyder inte att de har samma åsikt i presidentfrågan. Clyburn ställde sig häromdagen bakom Joe Biden, något som kan vara av stor vikt för Biden. Curtis Fraziers val är Elizabeth Warren.
– Det är dags för en kvinnlig president, någon som ser saker ur ett helt nytt perspektiv än män.
På plats är också den nu 84-åriga Louise Brown som berättar för gästerna om sjukhusstrejken 1969. Den fick henne och tolv andra avskedade men gav eko i både arbetar- och medborgarrättsrörelsen. Hon är här ikväll för att visa sitt stöd för den progressiva sjukvårdsplanen Medicare for all.
– Fired up! Ready to go! avslutar hon sitt anförande.
Många känner kanske igen slagordet, det användes flitigt under Barack Obamas kampanj 2008. ”Fired up! Ready to go!” myntades här i South Carolina av Edith Childs, en lokalpolitiker som outtröttligt jobbar för att hjälpa utsatta och minska våldet i Greenwood där hon sedan 20 år tillbaka sitter i fullmäktige.
Några timmar före debatten dyker Edith Childs, som hunnit fylla 70, upp på Tom Steyers kampanjkontor i North Charleston. Det blir genast glada miner.
– Wow, välkommen! Oj, jag känner mig genast som en ”fan girl”. Vill du ha chips? frågar en uppspelt kampanjarbetare den välkända lokalpolitikern innan de tar en selfie ihop.
”Women for Steyer” står det på knappen på Childs jacka. Varför stöder inte någon så nära förknippad med Obama hans vicepresident?
– Jag tror att jag kände mig lite stött när Joe Biden inte kontaktade mig. När de till slut gjorde det hade Steyers kampanj redan hört av sig.
Nu stöder hon helhjärtat Kalifornien-miljardären. Hon gillar budskapet: hans tidiga krav på riksrätt för president Trump och hans lista på fem rättigheter som bör omfatta alla människor, bland annat sjukvård. Bernie Sanders förslag på gratis utbildning och Medicare for all tror hon däremot inte på.
– Någon måste betala räkningen, säger hon.
Steyer gav henne också en känsla av genuinitet.
– Och han såg mig rakt i ögonen, det är det inte alla som gör.
”Biden har integritet”
Tom Steyer är den enda av kandidaterna som ännu inte säkrat en enda delegat, om man inte räknar Mike Bloomberg som på grund av sitt sena beslut att ställa upp inte finns med på valsedlarna förrän efter South Carolina. Här är Steyer dock ett utropstecken, i mätningarna ligger han tvåa och trea, detta efter en stor och dyr satsning på reklam och nätverkande i delstaten.
En par minuters promenad från Steyers kontor ligger Joe Bidens högkvarter i Charleston. Tomi Greene är volontär och ägnar eftermiddagen åt att ringa upp väljare.
– Joe Biden har integritet, finess och folk känner till honom. Han var i Vita huset tillsammans med Obama, nu är det hans tur att leda landet. Jag tror att Joe är rätt person, förklarar hon och lägger till att hon själv träffade paret Biden under en tid då hon kämpade med cancer och fick då ett ”fantastiskt bemötande”.
Åter till Destiny Cafe. Utanför entrén står en buss parkerad. ”Black voters matter” står det med stora vita bokstäver längs sidan, bokstaven ”l” är utbytt mot en knuten näve. Bussen åker runt främst i de republikanskt dominerade sydstaterna för att stärka väljares engagemang och få folk att gå till valurnorna. Cliff Albright är en av personerna bakom projektet och en av dem som leder diskussionen inne på restaurangen. Han uppmanar deltagarna att inte rösta utifrån en rädsla att välja en kandidat som kan förlora. Historiska förändringar har kommit när rädslan fått stå åt sidan, påminner han.
– Vi gjorde ingen opinionsundersökning innan vi startade bussbojkotten i Montgomery, eller hur? säger han och syftar på den legendariska medborgarrättsprotesten där Rosa Parks greps av polis 1955.
Valbarhet, vilken kandidat som kan slå Donald Trump, är en faktor som hela tiden återkommer. Joe Biden ansågs av många kunna locka röster från delstater som valde Trump 2016, inte minst vita arbetarklassmän. Hans kandidatur fick genast starkt stöd hos svarta väljare men efter de klena resultaten i Iowa, New Hampshire och Nevada har det sjunkit.
– Hade Biden lyckats så bra som hans valbarhetsargumentet lovade så tror jag svarta hade hängt kvar. Nu kan vi inte titta på honom och tänka ”han är den som vita tänker rösta på”. Det enda som gör att han fortfarande är med i diskussionen är – svarta röster, säger Cliff Albright.
Joe Biden leder fortfarande i South Carolina. En del mätningar ger honom en betryggande ledning, andra förutspår ett tufft race mellan Biden, Steyer och Sanders.
Är valbarhet extra viktigt för svarta väljare?
– Ja, eftersom vi har mer att förlora, säger Cliff Albright.
”Välsignelse och förbannelse”
Morgonen efter tv-debatten hålls en frukost i en svart kyrka i norra Charleston under ledning av den välkända pastorn Al Sharpton. Alla kandidater håller ett kort anförande och är noga med att lyfta fram sina tidigare insatser för USA:s svarta befolkning – och vilka som stöder dem. Biden nämner åren med Obama och stödet från Clyburn. Pete Buttigieg kontrar med att Clyburns barnbarn jobbar för hans kampanj. Bernie Sanders sitter på trumfkortet: han greps av polis under medborgarrättsrörelsen. Tom Steyer påminner om att han står bakom ”reparations”, skadestånd för slaveriet.
Att svarta väljare väger tungt i South Carolina är kandidaterna givetvis väl medvetna om.
– Det är en välsignelse och förbannelse, anser Cliff Albright. Det är självklart ett erkännande att människor uppmärksammar oss och att svarta röster räknas. Men hur djupt och äkta är det, det är en annan diskussion. Många bryr sig om svarta röster men inte svarta väljare.
