Sådana oförrätter är inget som Donald Trump låter gå obemärkt förbi. Under året har Trump baktalat Cheney så fort han fått tillfälle – och nu har han fått sin efterlängtade hämnd. Liz Cheney blev i veckan av med sin kongressplats efter att ha förlorat primärvalet i Wyoming mot Trump-backade Harriet Hageman. Förutom Trumps uttalade stöd jobbade ett helt batteri från hans tidigare kampanjstab med Hagemans kampanj. Trumps kampanjfond Save America har också skänkt 6,5 miljoner kronor.
– Avfärdandet av Cheney har gjort det tydligt att republikanska väljare har en aptit på att hämnas på de folkvalda som öppet och aggressivt stått upp mot Trump, trots att den före detta presidenten fortfarande är indragen i flera utredningar, skriver New York Times politiska analytiker Jonathan Martin.
Demokrater bytte parti
Jonathan Martin lyfter i artikeln också fram Harriet Hagemans förändring över fyra år:
– År 2016 kallade hon Trump rasist och främlingsfientlig och försökte blockera hans väg till att bli republikanernas presidentkandidat.
Liz Cheneys far är tidigare vicepresidenten Dick Cheney och hon kallar sig själv konservativ republikan. I 93 procent av alla omröstningar i kongressen stöttade hon Donald Trumps förslag. Hon är emot fri abort. Trots det bytte en hel del demokratiska väljare parti för att kunna rösta på Cheney i primärvalet – under 2022 har Wyomings demokratiskt registrerade väljare minskat med 20 procent och de republikanska ökat med 10 procent.
Men varken det eller Cheneys betydligt större budget kunde rädda henne från att utklassas av Harriet Hageman som fick mer än dubbelt så många röster. Hageman är nu republikanernas kandidat i höstens allmänna val, men kan redan nu räkna med att ta hem segern då Republikanerna dominerar delstaten.
Bygger för framtiden
Trump har sammanlagt ställt sig bakom över 200 kandidater inför sommarens republikanska primärval, från kongressval till lokal nivå. Målet är överallt detsamma: att göra sig av med kritiker och få in lojalister. Samtidigt har man varit strategiska och ofta väntat in i det sista med att bestämma sig för vilken kandidat som ska stödjas. Trump gillar trots allt inte att sammankopplas med förlorare.
Det handlar inte bara om Trumps personliga hämndbegär, utan också om att bygga för framtiden. Kanske blir det Trump själv som ställer upp i nästa presidentval, kanske en annan kandidat som kan kopplas till hans ”America first”-rörelse. Oavsett vilket vill man vara säkra på att det på delstatsnivå finns inte bara politiskt stöd utan även inflytande över valsystemet. Trumps försök att manipulera valresultatet 2020 ska, om en liknande situation uppkommer, inte riskera att misslyckas ännu en gång.
Man kan i och för sig ifrågasätta om valet 2020 var ett misslyckande i det långa loppet. Trumps falska påståenden om att valet stulits från honom har skrämt bort en del väljare, men verkar ha fått många anhängare att bli ännu mer lojala och misstänksamma mot det man ser som etablissemanget. Nivån för vad man som högt uppsatt politiker kan ställa sig bakom har också flyttats. Och Trump har fortfarande grepp om partiet.
”Allt som krävs”
Strategin under primärvalen har varit lyckad – men inte överallt. I Georgia, en av de delstater där Trump påstod att det förekommit valfusk, lyckades både guvernör Brian Kemp och statssekreterare Brad Raffensperger behålla sina platser trots att de avfärdat Trumps påståenden.
För Liz Cheney stod det tidigt i valrörelsen klart vartåt det lutade och hon har istället för att närma sig Trump cementerat sin roll som kritiker. ”Jag har sagt sedan sjätte januari att jag kommer att göra allt som krävs för att se till att Trump aldrig mer kommer i närheten av Vita huset. Och jag menar det”, sa hon i sitt tal efter valförlusten.
Den politiska karriären är knappast över. Istället går hon in på ett nytt kapitel. ”Det här primärvalet är över, men nu börjar det verkliga arbetet”, sa hon i sitt tal, vilket spädde på ryktena om att hon blir en kandidat i nästa presidentval.
