Idriss Débys valdes den 11 april till en sjätte mandatperiod som president i Tchad, men valresultatet och hans valkampanj blev starkt ifrågasatta internationellt. Genom att skriva om landets konstitution öppnade Déby för möjligheten att sitta kvar som president till 2033.

Hur Idriss Déby dog är fortfarande inte klarlagt, landets militära ledning har bara sagt att han dog på slagfältet när han kämpade för sitt land. Tchad har befunnit sig ett tvåfrontskrig under en längre tid. I norr, nära gränsen till Libyen, bekämpar man gerillan Fact, Fronten för förändring och harmoni i Tchad, som enligt Deutsche Welle har tagit på sig ansvaret för de skador som dödade Déby. Medan man i söder slåss mot Boko Haram och olika jihadistiska rörelser.

Déby har ända sedan han tog makten 1990 haft ett starkt stöd från Frankrike och andra väststater som ser Tchad som av de viktigaste garanterna för fortsatt stabilitet i området. Tchad upprätthåller nära förbindelser med Frankrike och många franska företag verkar i landet, bland annat oljebolaget Total som utvinner olja där. Déby var också på officiellt besök hos Frankrikes president Macron några månader innan coronapandemin slog till.

Tchad är strategiskt viktigt för situationen i Sahel, det område som löper genom södra Sahara mellan Atlanten och Röda Havet.
Sahel är idag det område där radikala jihadister i IS, Al Qaida och Boko Haram har sitt starkaste stöd. Mot dem verkar FN-förband, bland annat svensk FN-trupp placerad i Mali, reguljära styrkor från de olika länder och franska styrkor. Frankrike har bland annat en flygbas i Tchads huvudstad N’Djamena, som ligger i gränsområdet mellan Niger, Nigeria, Kamerun och Tchad.


Gerillan Fact har också en muslimsk grund men består framför allt av den inhemska oppositionen i Tchad, missnöjda officerare från landets krigsmakt och lokala nomadgrupper från framför allt Goran-folket.