Enligt motionen ska den sydafrikanska staten kunna gå in och ta över land som i sin tur är beslagtagen från sina svarta ägare av kolonialmakten och sedan given till vita jordbrukare. Det är fortfarande oklart hur detta ska gå till men Sydafrikas president Cyril Ramaphosa har slagit fast att regeringen inte kommer att acceptera att farmer invaderas eller vad man kallar ”landgrabbing”.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Ingen brist på mark”

Patrick Bond, professor i politisk ekonomi vid Wits-universitetet i Johannesburg, är tveksam till effekterna. Till Dagens ETC säger han:

– Först av allt undrar jag om detta överhuvudtaget är nödvändigt. Det finns enorma arealer åkermark som inte används i Sydafrika, man räknar till exempel med att cirka 40 procent av den arealen bara runt Johannesburg och Pretoria ligger i träda. När det gäller de vita stora farmerna så visar mätningar att cirka en fjärdedel av deras areal inte brukas. Det är alltså ingen brist på åkermark som går att dela ut i en stor landreform.

– Detta handlar framför allt om att ANC var oerhört splittrat vid sitt sista möte där  skulle tas upp omröstningarna om Zuma. Cirka hälften av delegaterna på mötet i december var mot Ramaphosa. Därför valde han att ta upp frågan om att beslagta land för att visa hur radikal han var. Själv har han alltid tidigare varit mot att beslagta land utan att betala för det.

Ska inte kunna sälja

Även Zama Mthuzi, ledare för fackföreningen Khanya Workers, är tveksam om det blir något av landreformen:

– Det verkar mest vara ord utan innehåll. Jag har inte hört något om hur det ska gå till i verkligheten och hur den mark som kanske beslagtas ska distribueras.

Inte heller EFF:s partiledare Julus Malema har ett konkret program. I en presskonferens slår han fast att de vita bönderna ska kunna fortsätta att bruka sin mark:

– Om du är en bonde som förlorat ägandet av marken till staten så ska du fortsätta att odla samma saker som du odlar idag. Men de delar av marken som inte används ska kunna ges till någon annan som ska kunna bruka den.

Enligt Malemas vision ska all mark ägas av staten i framtiden, inte heller de svarta jordbrukare som får mark tilldelad sig ska kunna äga den.

– Du ska inte kunna sälja den mark som staten givit dig. Vill du flytta eller sluta med ditt jordbruk går ägandet tillbaka till staten. Men inga individer ska behöva betala skatt eller avgifter till staten för landet, det ska bara företag och utländska investerare tvingas göra.

Bankerna hotas av lån

Detta är dock inte antaget av parlamentet eller ANC, utan går sannolikt mot ANC:s framtida planer. Många tror, trots Melemas visioner, att följden av landreformen blir att en rad småbrukare kommer att få äga sin mark, så att de senare kan sälja den eller belåna den och på så sätt få fart på den syd­afrikanska ekonomin och rädda bankerna:

Patrick Bond:

– I dag har möjligheterna för vanligt folk att få kredit med sin inkomst som säkerhet nått vägs ände. Flera av de stora bankerna hotas nu av detta, de som har lån har helt enkelt inte råd att betala tillbaks. Samtidigt går räntorna upp och det är inte en ekvation som fungerar.

– Världsbanken har i sina förhandlingar med Sydafrika varit stenhård på att människor utan säkerhet inte ska få kredit. Därför ser man sig nu omkring efter nya vägar, en tänkbar utveckling är att den som har mark får rätt att använda den som säkerhet för vidare krediter, det blir ett sätt att rädda bankerna.

Kontroversiell fråga

Ägandet av åkermark har varit en mycket kontroversiell fråga i Sydafrika under en lång tid och attacker på vita, framgångsrika farmer sker praktiskt taget dagligen. Kraven på att regeringen och regeringspartiet ANC skulle ingripa har hela tiden varit mycket starka.

Många har tittat på vad som hänt i Zimbabwe när landets president Robert Mugabe gav grönt ljus att ta över farmer från deras vita brukare med våld om det behövdes. Trots att resultatet blev ekonomisk ruin för landet och ledde till en omfattande korruption så blev Mugabe hjälte för många i Sydafrika eftersom han gjorde något – oavsett vad.

Få tror dock att Sydafrika kommer att följa Zimbabwes exempel. Traditionellt har landsbygden och jordbruksarbetarna spelat en liten roll i Sydafrika, till skillnad från i Zimbabwe. I Sydafrika har istället kampen skett i städerna och de sedan gammalt starka fackföreningarna har varit den viktigaste faktorn.

Cyril Ramaphosa har också sagt att om land invaderas i Sydafrika kommer han inte att tveka att sätta in starka polisresurser för att förhindra det. Det är dessutom så att ANC har en mycket stark ställning på landsbygden i Sydafrika.