Han berättar om motståndsledare som bor i vackra lägenheter i Vilnius eller Warszawa och bara väntar på att EU:s ekonomiska sanktioner mot Belarus ska bryta ned ekonomin och tvinga belarusier till svält. Raman Pratasevitj ber om förlåtelse för att han deltog i protesterna och säger att han bara vill leva ett vanligt, stilla liv.
Manglad av högsta chefen
I över en och en halv timme under tordagskvällens prime time sände den statliga belarusiska tv-kanalen ONT ett filmat förhör med den tillfångatagna journalisten och aktivisten. Den andra personen som sågs framför kameran var Marat Markov, chef för ONT och tidigare propagandaansvarig för president Aleksandr Lukasjenko. Hans lugna frågor fick Raman Pratasevitj att säga saker som den regeringsägda nyhetsbyrån Belta snabbt förvandlade till nyheter, och slöt på så sätt cirkeln för diktaturens propaganda.
För att tittarna inte skulle glömma att Lukasjenko anser att Pratasevitj är en terrorist byggde man om tv-studion där Marat Markov varje vecka bjuder in sina gäster till förtroliga samtal, lite som en belarusisk Skavlan. Bort med bekväma fåtöljer och den ljusa och färgstarka inredningen. Veckans gäster satt på två enkla stolar i en mörk och avskalad tv-studio.
Den anklagade var tvungen att svara på allt och var så mångordig att man kunde undra vad han kan ha utsatts för som fick honom att försäkra tittarna om sin respekt för Lukasjenko – han som har lagt tio år av sitt korta liv på att slåss mot diktatorn som sitter vid makten sedan 1994.
Föräldrarna: Han har torterats
Enligt Pratasevitjs föräldrar, som bor i Warszawa, råder det ingen tvekan om att deras son utsätts för tortyr. Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja å sin sida, anmärkte på att journalistens handleder, som syns i slutet av showen när han gömmer ansiktet i händerna, bär spår av skador.
Det är svårt att tro att Pratasevitj talar fritt i sitt fångenskap. Särskilt som att Lukasjenko dagen före sändningen sa att han riskerar dödsstraff för de allvarliga brott som han påstås ha begått i östra Ukraina.
Huruvida Pratasevitj stred för frivilligbataljonen Azov – en paramilitär styrka med högerextrema förtecken – har hittills varken kunnat bekräftas eller förkastas men den sår tvivel kring hans aktiviteter och motiv. På en bild som grävts fram i dagarna kan han också ses posera i en t-shirt med hakkors på. Under torsdagskvällen förnekade han sin skuld och ångrade i samma andetag att han åkt till Ukraina.
– Det var det västa misstaget i mitt liv.
Utmålar honom som nazist
Över 470 politiska fångar sitter just nu i belarusiska fängelser. Medan de flesta av dem blir helt osynliga för resten av världen från den stund som de grips används Pratasevitj själv av myndigheterna. Torsdagens filmade ”avbön” föregicks av en filmad ”bekännelse” (där journalisten hade en blåmärke i pannan) och en ”dokumentär” om kapningen av Ryanair-planet som ONT sände den 2 juni, där regimens galna teorier och anklagelser varvas med förhörsutdrag. Enligt ett foto som den framstående aktivisten Tadeusz Giczan publicerade på Twitter visades ”dokumentären” på jättskärmar på gatorna i Minsk.
Det framstår som ett slags svar på bilderna av Pratasevitj som flera europeiska flygplatser har hängt upp i stort. Lukasjenkos budskap kan ibland vara kryptiska eller absurda men tanken bakom veckans filmade ”bekännelser” är tydlig. Väst har gjort Pratasevitj till en symbol för förtrycket av journalister? Européerna talade med en röst till hans försvar? Regimen svarar med att göra honom till en förrädare som sviker och baktalar andra oppositionella, en kriminell nazistsympatisör som inte förtjänar ett entydigt stöd.
Blandade reaktioner
Från Minsk, Vilnius och Warszawa kommer bara avlägsna ekon som svar på sändningen. Bland rädslor för att se Belarus bli ett nytt Tjetjenien eller bli beroende av Ryssland, känslor av vanmakt och terror (”regimen visar att den kan sina saker”), ilska och förståelse (flickvännen Sofia Sapega sitter fortfarande fången i Minsk), packar någon vars namn Pratasevitj röjde i sändningen sina väskor som en säkerhetsåtgärd. På sociala medier ser vissa bekännelsen som en form av tortyr, andra misstänker att den kan hjälpa journalisten att få en mildare dom, vissa uttrycker sin avsky.
Den belarusiska oppositionen har inte reagerat offentligt, med undantag av Franak Viacorka, som är huvudrådgivare till Tichanovskaja och omnämns ett tiotal gånger i programmet som nyckelperson i demonstrationerna.
– Dessa bekännelser är smärtsamma att se… Det är inte den Raman som jag känner.
Viacorka försäkrar att i motsats till det vad som sägs i showen var Pratasevitj inte i konflikt med andra i demokratirörelsen och att uttalandena är en ”blandning av dumheter och abstrakta tankegångar”. Tichanovskaja – som just nu besöker Polen i samband med att den polska tidningen Gazeta Wyborcza valt henne till ”årets person” – väntas inom kort träffa föräldrarna.
”Kliva upp på en giljotin"
På Youtube hade sändningen sett över 150 000 gånger under torsdagsnatten – en siffra som är långt över genomsnittet för ONT:s program.
När Belarus tvingade ned planet i Minsk sa en panikslagen Pratasevitj till en flygvärdinna att han var rädd att dödas. Under torsdagskvällen fick han förklara varför han uttryckt sig på det sättet, och svarade att landningen i Minsk var som att ”kliva upp på en giljotin”. I torsdags kväll var det där han verkade vara.
