BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Han menar att en ny generation populister försöker förvanska skyddet av de mänskliga rättigheterna genom att inte betrakta detta system som en nödvändig kontroll av den offentliga makten, utan i stället som någonting som hindrar majoriteten från att få sin vilja igenom.
"Säkraste vägen till tyranni"
I rapporten kritiseras ledare som säger sig tala i "folkets" namn när de förespråkar inskränkningar i rättigheterna för flyktingar och minoriteter.
Donald Trumps presidentvalskampanj ger en tydlig bild av intoleransens politik enligt Kenneth Roth. Den tillträdande presidenten talade till många amerikaners missnöje och presenterade förslag om att massdeportera miljontals av papperslösa migranter, registrera muslimer och använda tortyr, påpekar Kenneth Roth.
Om inte Donald Trump tar avstånd från dessa förslag riskerar hans administration att begå omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och hota hela efterkrigstidens system för mänskliga rättigheter, framhåller HRW i rapporten.
– Du gillar kanske inte dina grannar, men om du offrar deras rättigheter i dag äventyrar du dina egna i morgon. Faktum är att ett åsidosättande av mänskliga rättigheter är den säkraste vägen till tyranni, säger Kenneth Roth.
Mörk bild
Populistiska ledare i Europa har fått stöd när de skyllt ekonomiska problem på migrationen, framhåller organisationen. Brexit-kampanjen präglades av tydliga inslag av rasism och främlingsfientlighet. Human Rights Watch kritiserar västliga ledare för att spela med i missnöjespolitiken i stället för att stå upp för människorättsprinciper. Den brittiska konservativa premiärministern Theresa May har till exempel kritiserat de jurister hon kallat "aktivistiska vänsterinriktade människorättsadvokater" som vill undersöka tortyranklagelser mot brittiska soldater i Irak och Afghanistan.
Ökningen av populismen i väst och likgiltighet inför människorättskränkningar har stärkt och legitimerat politikers attacker på de människorättsliga värdena över hela världen, enligt Human Rights Watch. Den kinesiska presidenten Xi Jinping har infört hårdare tag mot oliktänkande med begränsningar i yttrandefriheten och tillgången till information. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har använt sig av undantagstillstånd och antiterrorlagar för att krossa regimkritiker och oppositionella medier.
Attackerar civila
Syriens president Bashar al-Assad och vice kronprins Mohammed bin Salman i Saudiarabien fortsätter att bryta mot internationella lagar och står bakom urskillningslösa attacker mot civila i Syrien och i Jemen med övertygelsen om att västerländska ledare inte kommer att agera med motåtgärder. Utomrättsliga avrättningar av flera tusen människor i president Rodrigo Dutertes krig mot narkotikan i Filippinerna har inte rubbat hans popularitet. Presidenten har även förklarat att det är fritt fram att även döda människorättsaktivister om de kritiserar hans "krig" mot narkotikan.
– Jag bryr mig inte om mänskliga rättigheter, sade Rodrigo Duerte strax efter att han blivit president i juni 2016.
Måste bemötas
Human Rights Watch framhåller att det i slutändan är allmänheten som bär ansvaret för att bemöta populismen och försvara människorättsprinciperna.
– Populisterna bygger upp ett folkligt stöd genom att ge felaktiga förklaringar och föreslå enkla lösningar på verkliga problem. Det kan väljarna bemöta genom att kräva en politik som bygger på sanning och de värderingar som ligger till grund för ett demokratiskt styrelsesätt med respekt för alla människors lika rättigheter, säger Kenneth Roth.
Akshaya Kumar vid Human Rights Watch betonar behovet av att ringa in dem som möjliggör att människorättskränkningarna fortgår, som finansiärer och vapenleverantörer. Hon tar Kanadas regering som exempel. När den kanadensiska regeringen fick vetskap om att LTTE-gerillan krävde in pengar från exiltamiler i Kanada 2006, medel som sedan kunde användas för fortsatta brott mot de mänskliga rättigheterna i Sri Lanka, satte regeringen stopp för det.
Det amerikanska utrikesdepartementet stoppade en försäljning av 26 000 automatvapen till Filippinerna i november förra året med hänvisning till risken för att de skulle användas vid brott mot de mänskliga rättigheterna.
