Sedan coronapandemin bröt ut har Markus Söders agerande i Bayern, som är Tysklands största delstat, eller förbundsland, nått enorm uppmärksamhet nationellt. Han gick tidigt ut med kraftfulla åtgärder om stängda skolor, lockdown och masstester, och har hyllats av såväl befolkningen som oppositionen för sin handlingskraft och ledaregenskaper.

Hela 94 procent av invånarna Bayern säger sig ha förtroende för Söder. Detta trots att Bayern är en av de hårdast drabbade regionerna i Tyskland av covid-19.

Gynnas av oroliga tider

Nästan hälften, 46 procent, av de kristdemokratiska väljarna vill nu se Söder som nästa förbundskansler, när Angela Merkel avgår nästa höst efter 16 år på posten, enligt en undersökning av Der Spiegel i slutet av april.

– Tiderna är osäkra och folket efterfrågar ett starkt ledarskap. Någon som tar snabba beslut. Och då är Söder favoriten, säger Gero Neugebauer, doktor i statsvetenskap vid Freie Universität i Berlin och återkommande politik-expert i tysk media, till Dagens ETC.

– I mindre nervösa tider skulle kanske folket säga nej till honom, på grund av ekonomin eller flyktingpolitiken till exempel.

Just flyktingpolitiken har varit ett område där Markus Söder utmärkt sig, innan coronakrisen slog till.

– Vi måste slutligen sätta stopp för asylturismen, sade han i tysk tv för två år sedan, och syftade på att hålla de tyska gränserna stängda och avvisa alla asylsökande som redan registrerat sig i ett annat land. Han har även sagt att det tyska folket inte vill ha ett mång­kulturellt samhälle.

Hösten 2016 propagerade han för att skicka tillbaka hundratusentals flyktingar till sina hemländer, istället för att uppmuntra dem med familjeåterföreningar och integrera dem i det tyska samhället. Det var en av flera konflikter mellan det bayerska kristdemokratiska partiet CSU och det stora moderpartiet CDU och Angela Merkels mer öppna hållning.

Sedan dess har mycket förändras och även Merkel har svängt till en avsevärt mer ­restriktiv linje.

– Söder skulle inte stå för någon större skillnad nu, eftersom den tyska migrationspolitiken har förändrats så mycket, säger Gero Neugebauer.

Alla måste ha kors

2018 införde Söder den omdiskuterade ”korsplikten” i Bayern, som innebär att alla offentliga byggnader måste ha ett kristet kors i entrén. Han menade att korset är en symbol för ”vår kulturhistoria och identitet”.

– Han vill stärka den bayerska, konservativa, identiteten. Det går hem på landsbygden, men i städerna är det fler som röstar grönt, säger Gero Neugebauer.

I tysk media beskrivs Markus Söder ofta som lite av en kameleont. En strategiskt skicklig politiker som inte drar sig för att byta åsikt om det gynnar makten. I klimatfrågan har han svängt till en betydligt grönare linje på senare tid.

Gillar blommor och bin

– Han har ändrat sin position flera gånger. Före coronautbrottet gick han mot en mer grön linje, men det kan säkert förändras igen, säger Phillip Fink, tysk statsvetare och nordisk chef för socialdemokratiska tankesmedjan Friedrich Ebert Stiftung.

– Plötsligt var han blommornas och binas vän. Det var ett försök att få tillbaka väljare från De Gröna. Han är en skicklig spelare, en modern och proffsig politiker, menar Gero Neugebauer, som menar att mycket skiljer Söder från Merkel.

– Han är man, bayersk, inte en vetenskapsman, yngre, mer spontan, inte lika smart och mindre erfaren. Och han sätter Bayern först, inte Tyskland som Merkel.

Att Söder företräder CSU kan vara ett problem för att bli kansler. I tysk historia har ännu ingen förbundskansler kommit från det bayerska partiet. Franz Josef Strauss, vars porträtt för övrigt hängde på den unge Markus Söders vägg, kandiderade 1980 och Edmund Stoiber 2002, men båda förlorade mot socialdemokratiska kandidater i valet.

CSU är på många sätt ett självständigt parti, som endast samarbetar med CDU på federal nivå. De står för en mer konservativ linje, och har bland annat kritiserats för sin närhet till Victor Orbáns nationalkonservativa parti Fidesz i Ungern.

Bayern lite som Skåne

I Bayern har CSU styrt under i stort sett hela efterkrigstiden.

– Det är ett väldigt framgångsrikt parti, som haft makten sedan 50-talet. Frågan är hur mycket det kan attrahera i en nationell kontext. Bayern är ganska självständigt, lite som Skåne för Sverige kanske. De lyfter ofta fram sin egen framgång i jämförelse med andra stater och är inte enande för hela Tyskland, säger Phillip Fink.

I en hypotetisk framtid där Markus Söder blir kristdemokratisk kansler-kandidat kommer CDU behöva välja en ny partiledare, som alltså inte är kansler. Likt den avgående Annegret Kramp-Karrenbauer och Angela Merkel nu. Det är ingen optimal situation, och något Merkel själv har propagerat emot.

Fyra utmanare

Fyra namn är med i loppet om att utmana till både kanslerskandidat och partiledare.

Armin Laschet, regeringschef i Nordrhein-Westfalen, Tysklands folkrikaste delstat med nära 18 miljoner invånare, som anses tillhöra mittfåran i CDU och är lojal med Merkel.

Friedrich Merz, finansman som beskrivs som socialkonservativ och ekonomiskt liberal.

Hälsoministern Jens Spahn, som tillhör högerkanten i partiet. Samt Norbert Röttgen, tidigare miljöminister i Merkels regering.

Själv vidhåller dock Markus Söder att han inte vill bli kansler, utan att hans plats är i Bayern.

– Han säger att han inte är intresserad, men han förbereder sig för något större än att vara premiärminister i Bayern. Runt nästa årsskifte ska besluten fattas och en kandidat väljas i CDU/CSU, inför valet i september 2021. Så först i januari vet vi säkert, säger Gero Neugebauer.