Mormödrarna protesterar mot vad de anser är en tilltagande fascism från det auktoritära, nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS). Likaså mot attackerna och osanningarna som kännetecknar public service sedan PiS kom till makten 2015 och genast lät politisera medierna.
– Lyssnar man på regeringen och dess medier så får man bilden av att allt är jättebra i Polen. Det finns ingen klimatkris, det finns ingen demokratikris. De unga människorna minns inte kommunismen, men det gör vi och vill inte ha tillbaka ofrihetens tid, säger Iwonna, en av demonstranterna.
En kepsbärande man i 50-årsåldern stegar fram till en av de äldsta kvinnorna i ledet. Han spottar ur sig flera grovt nedsättande könsord till henne innan han går vidare. Enligt Iwonna är de lättade över att hatet stannar vid bara detta.
– Vi kallar oss för Polska mormödrar eftersom till och med fascister drar sig för att misshandla gamla kvinnor. Det är därför vi använder namnet, så att vi ska känna oss säkra ute på gatorna.
Källa: Politico poll of polls
40 kommuner är ”hbtq-fria”
På söndag går Polen till parlamentsval. Landet slits allt mer itu av spänningar mellan regeringsanhängare och regeringsmotståndare, som har radikalt olika syner på vart landet är på väg. De senare upplever en allt större otrygghet och rädsla. Omvärlden oroar sig för den tilltagande auktoritära utvecklingen i Polen under PiS styre.
Alla opinionssiffror pekar på att PiS ännu en gång kommer bli det största partiet i valet. Och två av partiets främsta kampanjfrågor går ut på att attackera hbtq-rörelsen och att vurma för välfärdssamhället.
Under hösten har ett flertal representanter från den katolska kyrkan väckt stor uppmärksamhet, när de talat om en ”regnbågspest” i Polen. De menar att hbtq-rörelsen och dess krav på demokratiska rättigheter är ett hot mot traditionella värderingar. PiS partiordförande och egentliga härskare Jaroslaw Kaczynski omfamnade detta uttalande. Idag har även över 40 kommuner i Polen förklarat sig vara ”hbtq-fria zoner”.
På Solecgatan i Warszawa sitter ett dussin personer i ett kontor draperat med regnbågsflaggor och försöker motarbeta det här hatspråket. Hbtq-organisationen Kampanj mot homofobi (KPH) är den största av sitt slag i Polen och bildades 2001 i samband med den första offentliga Pridemarschen i landet. Organisationen kampanjar för att hbtq-personer ska få samma rättigheter och juridiska skydd som andra polska medborgare.
KPH:s ordförande Vyacheslav Melnyk ser själv en viss logik bakom att PiS attackerar hbtq-rörelsen. Det handlar om populism och att peka ut en ny fiende som partiets väljarbas och allierade krafter i den katolska kyrkan kan bli rädda eller känna avsky för, och lätt distansera sig från.
– När PiS kom till makten 2015 startade de en hatkampanj mot flyktingar och migranter. Men den strategin fungerar inte längre eftersom det inte finns några flyktingar i Polen. Därför började man inför EU-valet i år kampanja om att PiS skyddar Polens traditionella kultur och värderingar från skadliga liberala influenser från väst. Hit hör den så kallade ”hbtq-ideologin”.
Infiltrerades av public service
Inför valet har det även publicerats flera ”rapporter” av högerradikala och socialkonservativa organisationer som står nära regeringen, där man påstår att ”hbtq-ideologin” sponsras av den judiske, ungersk-amerikanske filantropen George Soros. Eller av EU-kommissionen. Eller av Warszawas oppositionella styre, som nyss svarade på PiS hatspråk med att göra ett uttalande om att huvudstaden är hbtq-vänlig.
Men det här är inte den enda attacken som KPH nyligen har utsatts för. Under 2019 har man svarat på hatspråket med att arrangera 25 stycken Pridemarscher i Polen. För några veckor sedan kom en volontär som ville hjälpa till, till några möten hos KPH. Sedan visade det sig att hon bar glasögon med en dold kamera. Hon var en infiltratör från den polska public service-televisionen.
– För några dagar sedan såg vi en första teaser av materialet. Tydligen vill de ”avslöja” att vi slussar deltagare till Pridemarscher och att de inte uppstår av sig själva. Självklart åker våra volontärer dit. Vi påstår inte att det rör sig om spontana marscher. Men deras budskap är att det här är en främmande verksamhet utan förankring, som finansieras av dolda krafter.
Publiceringen ingår i PiS kampanjarbete. Vyacheslav Melnyk fruktar dels att detta kan användas som skäl för att efter valet ingripa mot oberoende civila organisationer, på samma vis som redan har skett i det auktoritärt styrda Ungern. Men han fruktar också att detta ytterligare ökar risken för våldsamma angrepp mot hbtq-rörelsen.
Tog med sig bomb till Pride
I juli gick högerradikaler till anfall mot en Pridemarsch i staden Bialystok. Och när en Pridemarsch arrangerades i staden Lublin förrförra helgen så påträffade polisen ett gift par som försökte ta med sig en hemmagjord bomb dit.
Vyacheslav Melnyk hör till de regeringskritiker som ser en koppling mellan vad regeringspartiet säger och vad aggressiva personer sedan gör på gatan. I januari i år mördades Gdansks liberale borgmästare med en kniv i hjärtat av en till synes psykiskt sjuk man. Han var då en av största fienderna till regeringen som ständigt attackerades av PiS och dess lojala medier.
– Ingen verkar ha lärt en läxa av detta. Och det faktum att polisen förhindrade en jävla terrorattack i Lublin visar hur nära vi är ett skede där folk blir skadade och dödade, bara för att de deltar i ett offentligt arrangemang.
Storsatsning på barnbidrag
Men PiS kamp för att skydda ”polska värderingar” är inte det enda som lockar röster till partiet. En annan, större anledning är att PiS-regeringen gjorde verklighet av sitt vallöfte från 2015 och kraftigt höjde det statliga barnbidraget till polska familjer. Det och flera andra satsningar på välfärden har lett till stor popularitet.
Välfärdsfrågan har blivit en nyckel i den polska politiken. Det är därför det största oppositionspartiet, liberala Medborgarplattformen, går till val på en liknande politik. Man vill behålla all den generösa välfärdssatsningar som gjorts under de senaste, trots att det går emot delar av partiets liberala ideologi. Tidigare när Medborgarplattformen styrt landet har man tvärtom legat bakom en nedmontering av välfärden.
”Beroende av kolindustrin”
Det här gör också partiarbetet ännu svårare för den haltande polska vänstern, eftersom vänsterorienterade partier oftast är de som äger välfärdsfrågan. Polen är det enda landet i EU där det helt saknas en vänster i landets parlament eftersom inga sådana partier kom över tröskeln i valet 2015. Detta ser ut att förändras i söndagens val.
Tre partier har gått samman i en valallians som kort och gott kallas Lewica, Vänstern, som sannolikt lär få in några ledamöter till den lagstiftande församlingen.
– Den kidnappade välfärdsfrågan är en utmaning för oss. Enligt mig handlar det om att PiS bygger klientelism med väljarna – partiet ger dem pengar i utbyte mot att folk röstar på dem. Det här riskabelt, dels för att vi inte vet hur länge Polen har en god ekonomi, men också för att vi behöver systemförändringar, säger Magdalena Biejat, som är nummer fyra på Lewicas vallista, till Dagens ETC.
Systemförändringarna som Vänstern vill se rör bland annat den stora kolförbrukning som Polen idag ligger bakom. Vänstern tar klimatkrisen på stort allvar. Men Magdalena Biejat betonar samtidigt att Polen ännu inte är teknologiskt redo att snabbt gå över till något annat än kol – regeringen har heller inte gjort någonting för att förenkla detta.
– Stora delar av ekonomin i södra Polen är idag beroende av kolindustrin. Det är viktigt att en övergång inte hotar folks inkomster och skyddsnät.
”Chans att locka över”
Det var detta som hände under övergången till marknadsekonomi efter kommunismens fall, vilket skapade underlag till en fattig och missnöjd underklass – som idag stödjer PiS och radikalhögern. Ett problem som Lewica själva identifierar är också att de idag mest bara lyckas äta upp väljarbasen från liberala Medborgarplattformen. Man har mycket svårt att nå fram till arbetarklassen som utgör en stor del av PiS väljarbas.
Lewicas tre vänsterpartier är dessutom splittrade i sin syn på huruvida man kan samarbeta med liberalerna i en koalitionsregering – vilket tyder på att PiS lär kan fortsätta behålla regeringsmakten, även om andra partier sammantaget får större väljarstöd.
Magdalena Biejat är ändå hoppfull över att en ny generation progressiva parlamentariker kan tillföra något nytt, även om man hamnar i en trängd oppositionsställning.
– Själv är jag sociolog, och en sociologisk undersökning visade nyligen att de flesta som röstar på PiS trots allt inte är fanatiker, utan cyniker. Många ogillar vissa saker med PiS politik men röstar ändå på dem för att regeringen gett dem en bättre ekonomi. Det kan låta sorgligt, men för mig är det hoppfullt eftersom det betyder att folk ännu kan göra ganska rationella val. Det betyder att vi på sikt även har en chans att locka över dem till oss.