Den utpekade knivmannen ska ha kommit till Tyskland från Afghanistan som tonåring 2013. Hans asylansökan avslogs, men han deporterades inte. I tyska medier beskrivs mannen som ”välintegrerad”, men källor menar att han har radikaliserats under de senaste åren. Mannen själv har ännu inte hörts.

Attackerade islamofobiskt möte

Attacken skedde i samband med ett evenemang anordnat av den islamofobiska rörelsen Pax Europa (BPE) på torget i Mannheim. Islamkritikern Michael Stürzenberger var där som talesman för rörelsen och skadades i knivdådet. Det var inte den första attacken mot aktivisten, som arbetade som sportredaktör innan han blev politiskt aktiv. Vid ett annat politiskt möte i december 2022 blev han misshandlad.

De senaste åren har Michael Stürzenberger deltagit i möten som anordnats av den nationalistiska och rasistiska organisationen Pegida (Patriotiska européer mot islamiseringen av västvärlden), som grundades 2014. Stürzenberger har ställts inför rätta flera gånger, bland annat för att ha förolämpat religiösa samfund i München 2014, där han dömdes till böter på 2 500 euro. Anledningen var en text där han jämförde islam med en ”cancertumör”. Mellan 2014 och 2022 övervakades han av den bayerska författningsskyddsmyndigheten på grund av sin högljudda islamofobi. Många radikala islamister hade också tidigare hotat Stürzenberger innan attacken i Mannheim.

Vill se deportationer till Afghanistan

Högerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD), som fick 10,3 procent av rösterna i det tyska valet 2021, proklamerade efter attacken att ”invandringen från Afghanistan måste stoppas” och att de vill se återvandring till landet.

AfD har dock ännu inte gjort några framsteg i opinionsmätningarna. Detta beror delvis på att vissa partimedlemmar nyligen har varit inblandade i skandaler, vilket gjort att EU:s ID-grupp (Identity and Democracy) har uteslutit det tyska partiet. Det innebär att AfD för närvarande står utan parlamentarisk grupp på EU-nivå.

Efter attacken i Mannheim har frågan om migration och hur man ska hantera migranter som har begått brott hamnat i fokus för den politiska debatten inför EU-valet. Dagarna efter attacken har politiker från olika partier krävt hårdare utvisningsregler. Chrstian Dürr, ordförande för FDP:s förbundsdagsgrupp, sade: ”Människor som begår islamistiska brott här bör också utvisas till länder där det tidigare inte var möjligt, t.ex. Afghanistan.”

Hamburgs inrikessenator Andy Grote (SPD) har vidare krävt att grova brottslingar i framtiden ska kunna utvisas till både Afghanistan och Syrien, och Sachsens inrikesminister Armin Schuster (CDU) välkomnade förslaget om att i framtiden även utvisa grova brottslingar till ”osäkra ursprungsländer”.

Kan driva på frågan i EU

Den tyska regeringen avbröt alla utvisningar till Afghanistan efter att talibanerna tog makten sommaren 2021. Utvisningar till Afghanistan är inte heller möjliga eftersom Tyskland skulle behöva samarbeta med den talibanska terrororganisationen. Samtidigt har alltså debatten om huruvida människor ska utvisas till Syrien eller Afghanistan nu aktualiserats.

– Det håller på att utvecklas ett visst momentum i Europa där den tyska debatten passar ganska bra in, sa asylexperten Daniel Thym när han kommenterade saken i nyhetsprogrammet Heute förra veckan, och spådde att attacken i Mannheim därför kan bidra till att Tyskland intar en strängare hållning och driver kraven om återvandring på EU-nivå.

Under måndagen uttalade sig Tysklands justitieminister Marco Buschmann om attacken på X, där han skrev att det finns ”tydliga indikationer på ett islamistiskt motiv”.

– Vi gör skillnad mellan muslimer som tillhör oss och islamister, som vi bekämpar med största noggrannhet, kommenterade Tysklands inrikesminister Nancy Faeser vars ministerie nu utreder möjligheten att deportera lagöverträdare och farliga individer tillbaka till Afghanistan.