Det var den 25 augusti 2017 som Myanmars armé anföll byar i norra delen av landet där rohingyer levde. Tusentals sköts ihjäl, kvinnor och barn våldtogs och deras hem brändes ner. Hatet mot de muslimska rohingierna visste inga gränser i det buddhistiska Myanmar. Landets de facto statschef Aung San Suu Kyi, mottagare av Nobels Fredspris, ingrep inte, utan lät militären hållas.
En undersökningsrapport av FN slog fast militären genomförde massmord och våldtäkter med ”folkmordsavsikt”. Organisationen Läkare utan gränser visade i en rapport att minst 6 700 rohingyer, inklusive minst 730 barn under fem år, mördades under månaden efter att förföljelsen inleddes.
FN:s generalekreterare Antonio Guterres slog fast att folkgruppen ”är några av, om inte de mest, diskriminerade människorna i världen”.
Aung San Suu Kyi tillbakavisade anklagelserna om folkmord när hon kallades till Internationella domstolen i Haag, i december 2019, men domstolen beordrade Myanmar att skydda rohingyerna, ett utslag som Myanmar vägrade erkänna.
Folkmobbar attackerar
Militärernas angrepp på rohingyernas byar följdes upp av lokala folkmobbar som attackerade de flyende människorna. Minst 288 byar brändes och förstördes i delstaten Rakhine enligt en studie av människorättsorganisationen Human Rights Watch.
Fortfarande lever nära en miljon rohingyer som flyktingar i Bangladesh. Myanmar har uppmanats av FN att ta tillbaka folkgruppen, ge dem deras land tillbaka och skydda dem – men utan effekt.
Vidriga förhållanden
Omkring 600 000 rohingyer lever nu i det ökända flyktinglägret Kutupalong, av UNHCR, FN:s flyktingorganisation, betecknat som världens största flyktingläger, under vidriga förhållanden. För några veckor sedan drabbades lägret av stormar och översvämningar och enligt officiella uppskattningar dog flera dussin flyktingar.
För de knappt 500 000 rohingyer som inte lyckats fly landet är tillvaron mycket svår. Många lever i stora inhängnade områden, vaktade av beväpnade soldater för att hålla dem inlåsta. Efter militärkuppen i början av året har situationen blivit än värre för rohingyerna liksom för de flesta av landets olika minoriteter.
Myanmars generaler använde nu sin maktställning för att göra allt för att trycka ner minoriteterna och öppna strider äger nu rum i flera av landets olika områden.
Eftersom rohingyerna är hatade av stora delar av Myanmars buddhistiska befolkning kan de inte vänta sig någon hjälp av det omgivande civilsamhället. Med täta mellanrum kommer larm om övergrepp mot enskilda rohingyer av lynchmobbar, övergrepp som inte förhindras av polis eller militär.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
