Abort är nu tillåtet endast i de fall där en kvinna blivit gravid till följd av våldtäkt eller incest, eller när hennes liv och hälsa hotas. Innan lagskärpningen har endast omkring 20 aborter per år utförts mot denna bakgrund.
”Vi ger inte upp”
Det närmast totala abortförbudet utlöste i oktober de största demonstrationerna under Polens hela postkommunistiska historia. Över hela landet har kvinnorörelsen Kvinnostrejken mobiliserat folk på gatorna för att fördöma regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS), som ligger bakom aborträttsattacken. Demonstrationerna har fortsatt sedan dess – och nya samlingar är planerade till idag den 8 mars.
– Vi ger inte upp. Vi vet att domstolsbeslutet har aktiverats, men vi tänker att lagen kommer finnas på plats bara så länge den här regeringen sitter kvar vid makten. När regeringen väl har försvunnit kommer allting att förändras, så vi är inte desperata. Vi vet att de lever på lånad tid, säger Klementyna Suchanow, som ingår i den kvinnliga trio som leder Kvinnostrejken, till Dagens ETC.
Åtal som skrämseltaktik
Polen hade redan tidigare en av världens mest strikta abortlagstiftningar. Kvinnostrejken bildades hösten 2016 för att stoppa PiS-regeringens första försök att ytterligare skärpa förbudet. Sedan dess ser regeringen inte med blida ögon på rörelsen. Två av de tre kvinnor som leder Kvinnostrejken har åtalats i februari och riskerar fängelse för brott de påstås ha begått under demonstrationerna.
– Jag anklagas för att tagit mig in på ett avspärrat område, för skadegörelse och för angrepp mot en polis, och riskerar åtta år i fängelse, säger Klementyna Suchanow.
Det sedan hon i januari ledde en grupp demonstranter som trängde sig in på konstitutionsdomstolens gårdsplan, där hon spikade fast en protestaffisch på byggnadens dörr. Hon arresterades av polis och tillbringade en natt i en fängelsecell. Hon ser på åtalet som en ren skrämseltaktik.
– Regeringen försökte först skrämma vanliga demonstranter från att delta, genom att hota ungdomar och folk i mindre samhällen. Men det fungerande inte. Så nu ger de sig på oss istället, säger hon.
Klementyna Suchanow har även förbjudits att komma närmare än 100 meter från konstitutionsdomstolen – precis den plats där Kvinnostrejken många gånger samlats till demonstration.
– Tanken är förstås att hindra mig från att delta.
Utöver demonstrationerna har Kvinnostrejken även försökt föra frågan om aborträtten upp till EU-nivå, för att förmå EU-kommissionen att ingripa. I slutet av februari arrangerades en session om Polen i EU-parlamentet, där en av Kvinnostrejkens ledare, Marta Lempart, deltog. Deras argument är att det är allmänt vedertaget att den polska konstitutionsdomstolen kontrolleras av regeringen. Därför är den att betrakta som en illegitim institution och därmed är även beslutet om abortlagen illegitimt. EU-kommissionen måste därför påbörja ett överträdelseförfarande mot Polen inom ramarna för respekten för rättsstatsprinciper, eftersom den illegitima abortlagen kränker så många kvinnors rättigheter, menar de.
Flera internationella kvinno- och människorättsorganisationer arbetar också för att utreda den möjligheten till ingripande. Enligt Lydia Gall-Volni, Östeuropautredare vid Human Rights Watch, skulle kvinnorättsfrågor i annat fall knappast hamna på EU:s bord.
– Vi har alltid ett problem när vi vill att olika Brysselinstanser ska ingripa mot ett medlemsland, gällande övertramp av diverse rättigheter. Det anses vara medlemsstaternas egen sak att se till att man lever upp till olika konventioner. Så det handlar här om att föra det upp från en nivå där det inte längre anses ligga i medlemsstatens egen sfär, vad man tillåter och inte tillåter i sjukvården, till en nivå där det omfattas av EU:s handlingsutrymme.
Polen är inte det enda EU-landet som har en särskilt hård abortlagstiftning. Det har även Malta. Utmaningen ligger alltså i att övertyga EU-kommissionen om att den polska abortlagstiftningen trots allt angår unionens institutioner.
– Man försöker utarbeta en strategi nu och rättsstatsprincipen tror jag personligen är den enda vägen, säger Lydia Gall-Volni.
Tvingas föda döda barn
Hon understryker också att de blott tusen aborter per år som tidigare tillåtits i Polen, oftast inte har rört sig om fall där kvinnor blivit gravida av misstag och vill bli kvitt fostret. Oftast har det rört sig om önskade och planerade graviditeter.
– Livshotande defekter hos fostren upptäcks sent, ofta efter vecka 12. I de lägena vet kvinnorna ofta att de är gravida, så det här har varit foster de velat behålla. Så vad som händer nu är att kvinnorna först får det tragiska beskedet att deras barn inte kommer överleva utanför livmodern. Sedan kommer nästa bakslag – regeringen tvingar dig att fortsätta bära barnet. De tvingar kvinnorna att föda döda barn, och det är ett vedervärdigt övertramp på kvinnornas rättigheter och rätten till deras kroppar.
Motståndet växer
Sedan hösten 2020 har Kvinnostrejken vuxit kraftigt i Polen. Man har även vidtagit åtgärder för att bli en permanent organisation. En rådsstruktur har inrättats, med arbetsgrupper som ansvarar för att ta fram ett idéprogram för hur Polen bör förändras i grunden. Kvinnostrejken arrangerar en konferens varje vecka där de diskuterar olika sociala frågor, som livesänds i sociala medier och även via Gazeta Wyborcza, Polens största dagstidning. Klementyna Suchanow tycker att rörelsen redan har tagit stora steg.
– När vi har diskuterat abortfrågan så introducerades förslaget om att totalt avkriminalisera abort, att helt lyfta ut frågan från brottsbalken. Några av oss trodde att det skulle vara ett lite för stort steg i en polsk kontext, att folk inte vore redo för det. Men reaktionen har varit väldigt positiv bland deltagarna. Det är därför jag talar om allt det som nu sker som en revolution.