186 kilometer lång, 5,5 meter hög, med taggtråd i toppen och ett betongfäste ned i marken. Så svarar Polen på att Belarus började skicka migranter, främst från Mellanöstern och Afrika, över gränsen förra året. Muren kommer att skära rakt genom urskogen, ett världsarv enligt Unesco, samt fem andra områden som skyddas av EU:s ”Natura 2000”-program. För att skynda på bygget – som började i januari och är tänkt att vara klart till juni – har det polska parlamentet utlyst undantagstillstånd i gränslandet, eller ”zonen”, vilket gör att miljö- och arbetslagar inte gäller, och att ingen får komma närmare byggarbetsplatsen än 200 meter. Stora delar av områden har också stängts av för allmänheten, inklusive journalister – även om Dagens ETC får gränsvakternas tillstånd att besöka Białowieża, den stad som gett namn åt hela urskogen.

”Allt var en hemlighet”

Det brukade vara en av Polens mest kända semestermål. Nu har turisterna portats, istället har den polska försvarsmakten belägrat staden. Barnen har fått upplåta delar av sin lekplats till parkering för militärfordon, buntar med taggtråd ligger obehagligt nära gungorna och rutschkanan. På hotellrestaurangen ”Żubrówka”, som tjänar som militärbas, har menyn anpassats till soldaternas smak. Pizzan får surgurka som topping. Det här är verkligen laglöst land.

Michał Żmihorski är chef för Institutet för däggdjursforskning, som har sin bas i Białowieża.

– Kul att ni kunde komma. Vi känner oss lite instängda i vår bubbla i ”zonen”, välkomnar han Dagens ETC.

Michał Żmihorski har det tråkigt på sin forskningsstation, men varför efterfrågar inte fler hans kunskap? EU:s artskyddsdirektiv säger att verksamhet som påverkar Natura 2000-områden negativt får endast ske i undantagsfall, när alla andra lösningar är uttömda. I själva verket har Polen inte ens gjort en konsekvensanalys av sina byggplaner. Eller så här: 

– Regeringen frågade oss om det gick att begränsa murens ­påverkan. För att svara behöver vi ju veta lite om muren, hur djupt ned i marken den kommer att nå, och så vidare. Men nej, allt var en hemlighet. Vi skickade över några allmänna rekommendationer men vet inte vad de gjorde med dem, säger Michał Żmihorski och fortsätter:

– Sen får vi frågor om vi kan bevisa att muren kommer att påverka skogen negativt. Men varför ska jag behöva bevisa något? Det var inte jag som föreslog att bygga en mur. Det tar väldigt mycket tid och pengar att undersöka hur bygget påverkar och vi får inte ens närma oss området! Jag skulle snarare förvänta mig från min regering att de frågar sig hur deras mur kommer att påverka vårt världsarv och se till att undersöka konsekvenserna långsiktigt.

Stör och förstör

Forskning på tidigare flyktingmurar – vars sammanlagda längd i världen uppskattas till 32 000 kilometer – visar dock att de bland annat splittrar stammar, vilket utarmar arternas ­genetiska mångfald och leder till mindre motståndskraftiga ekosystem. Även själva byggandet av muren stör fauna genom buller, ljusföroreningar och skräp som människor lämnar efter sig. Människor kan också föra vidare sjukdomar till djur. Byggmaterial riskerar vidare att leda till spridning av invasiva växter.

På ett tomt café i Białowieża sitter affärsmannen Sławomir Droń. Han äger en pub, cafét och en cykeluthyrning men nu undrar han om han får se turister igen.

– Det är inte som att de bygger den kinesiska muren som turister strömmar till för att se! Regeringen har verkligen förstört Białowieżas varumärke, som vi kämpade så hårt för att bygga. Urskogen brukade förknippas med frihet och naturen, nu väcker den andra associationer. Undantagstillstånd, soldater, migranter som ligger döda i skogen…

Tillsammans med sin fru, som är familjeläkare, har de startat en humanitär hjälporganisation för att hjälpa människorna i gränslandet. Det är lite lugnare just nu, men flera hundra människor antas vara kvar i skogen – levande eller döda. Sławomir Droń vill se ett organiserat flyktingsystem där människor slipper riskera livet. Han har också en idé för hur Polen kan försvara sig mot sina grannar i öst. 

– Vi skulle kunna förskoga hela vår östra gräns och återställa våtmarker och träsk. Det har vi sett i Ukraina, stridsvagnar bara fastnar i sådan terräng.

Finns det då något som kan få regeringen att ändra sig om bygget av muren?

– Om jag känner vårt styre rätt så kommer de aldrig att erkänna att de har gjort ett misstag, säger Adam Wajrak, en miljöjournalist som via tv-program och Ted talks sprider kunskap om Bialowieza. Han har också varit med i ett antal kampanjer för att skydda urskogen, som 2016, när den dåvarande miljöministern godkände en stor ökning av avverkningen i Białowieża. Miljörörelsen tog beslutet till EU, och domstolen fann att det bröt mot EU:s miljölagar. Under trycket av enorma böter stoppade Polen avverkningen.

Hoppas på EU-hjälp

Nu vänder skogens försvarare blicken mot Bryssel igen. 1 800 forskare har skickat ett öppet brev till EU-topparna Ursula von der Leyen, Frans Timmermans och Virginijus Sinkevičius för att be dem stoppa muren. Miljöorganisationen har lämnat in ett klagomål till EU-kommissionen mot byggplanerna. Den 21 april höll EU-parlamentet en utfrågning av EU-kommissionen i frågan, där den senare sa att EU-lagar behöver följas men att man i detta läge försöker förstå situationen, och har bett Polen skicka mer information om muren. 

– Historiskt sett har det varit kungen som har skyddat skogen, som har sagt till lokalbor att deras huvuden kommer att rulla om de fortsätter jaga visent. Kungen har en helhetsbild och förstår att unika skogar behöver skyddas. EU är en sådan modern kung. Den är inte lätt att påverka, men den polska miljörörelsen har lärt sig mycket genom åren – till skillnad från regeringen, som inte lärt sig något alls, säger Adam Wajrak och fortsätter:

– Faktum är att skogen aldrig har varit i så bra skick som idag, tack vare alla miljöorganisationer som har kämpat och fått EU att agera. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad som får vara del av den här kampen. Många har dött utan att ha sett en så vacker skog.

Vad gäller muren skakar han bara på huvudet.

– Den är helt meningslös. Jag har levt i en tid (under kalla kriget, reds. anm.) där murar delade Europa och folk hittade alltid sätt att ta sig över. Vi kommer alltid att ha flyktingar, i alla fall så länge det finns krig i världen.