– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig det här. Jag gick från servitris till EU-parlamentariker över en natt, säger Lola Sánchez.
Podemos bildades av flera folkrörelser som hade växt fram ut ilska och frustration över nedskärningar och arbetslöshet i Spanien. Störst bland dem var den så kallade 15M-rörelsen, uppkallad efter den 15 maj 2011, när spontana tältläger och sittstrejker spred sig på Madrids gator.
Lola Sánchez deltog i protesterna tillsammans med många andra högutbildade akademiker som blev arbetslösa när den spanska staten drog åt svångremmen i krisens spår. Hon hade sagts upp från sin tjänst som lärare och pendlade länge mellan arbetslöshet och tillfälliga servitrisjobb.
– Jag var så arg. Jag kände att vi var tvungna att göra mer än att demonstrera på gatorna. Politikerna lyssnade inte på oss. Vi var tvungna att spela deras spel, att ta oss in i de politiska institutionerna och förändra dem inifrån, säger hon.
Ingen politisk bakgrund
När Pablo Iglesias i februari förra året lade fram idén om att sammanföra olika folkrörelser till ett politiskt parti, började Lola Sánchez organisera möten i sin hemstad Cartagena i södra Spanien.
– Vi ville samla vanliga människor, pensionärer, studenter, hemmafruar och lärare, vanligt folk som inte är uppvuxna med politik, säger hon.
Bara två månader efter att partiet hade bildats valdes Lola Sánchez, tillsammans med fyra andra representanter för Podemos, in i EU-parlamentet. Hon menar att hon valdes just för att hon inte hade någon bakgrund inom politiken.
– Jag tror att många människor i Spanien ser en spegelbild av sig själva i mitt liv. Jag har varit arbetslös, jag har jobbat som servitris och jag har rest runt i Europa och letat arbete. Jag kommer från deras verklighet, säger hon.
Historisk framgång
I den senaste opinionsundersökningen som publicerades i dagstidningen El País den 11 januari fick Podemos 28,2 procent och tog därmed förstaplatsen från de två partier, PP och PSOE, som har turats om att styra Spanien sedan landet fick sin första demokratiska konstitution 1978.
Hela Podemos organisation bygger på internet och sociala medier. De flesta orter i Spanien har en egen cirkel, en lokalförening där medlemmar träffas, men politiska debatter, val och partiprogram utformas på internet.
– Internet är ett bra verktyg, inte bara för att sprida information utan också för att fatta beslut. Tusentals personer är mer intelligenta än en person, säger Lola Sánchez.
På webbsidan Plaza Podemos, Podemostorget, kan alla medlemmar lägga fram förslag, diskutera och rösta. Den som vill registrera sig som medlem behöver ett spanskt id-nummer och en mobiltelefon. Att registrera sig tar några minuter. På Plaza Podemos fastställdes listorna inför EU-valet och partiprogrammet inför Spaniens parlamentsval i december i år. Där valdes också Pablo Iglesias till partiledare. I det valet deltog runt 130 000 personer.
– Framgången bygger på att låta vanliga människor styra politiken, att säga till folk att om de inte styr politiken så gör någon annan det åt dem, säger Lola Sánchez.
”Radikal demokrati”
Många punkter i Podemos partiprogram är klassiska vänsterfrågor. Där finns krav på kortare arbetstid, demokratisering av bankerna, medborgarlön och en starkare offentlig sektor. Men Lola Sánchez vill inte prata om varken socialism eller socialdemokrati. Hon kallar partiets politik för ”radikal demokrati”.
– Vänster-högerskalan är omodern. Alla de där etiketterna känns för gamla för att beskriva den värld som vi lever i dag. Vi står för en radikal demokrati där ingen har mer makt än någon annan, säger hon.
Maktkamp i toppen
Men exakt hur ledningen av Podemos ska se ut har partiet inte haft helt lätt att bestämma sig för. En grupp har slagits för en bredare organisation med tre språkrör och en medborgarkommitté med 99 medlemmar. Men trots de demokratiska principerna fick partiet till slut en mindre maktelit. Pablo Iglesias valdes till ensam partiledare.
– Jag hade föredragit en organisation med tre språkrör, men folket har röstat och mitt jobb är att lyda folket, säger Lola Sánchez.
