Planerar högern i Bolivia en statskupp?

I mars i år greps Jeanine Añez, en tidigare ganska okänd pingströrelsekopplad politiker, som i egenskap av Senatens vice talman plötsligt utsågs till president i slutet av 2019, och därmed ytterst ansvarig för beslutet att månaderna efter det sätta in militär mot Morales anhängare, vilket slutade med tiotals människors död. Tillsammans med flera exministrar från hennes regering, varav en del också greps och andra redan hade lämnat landet, anklagas hon för att ha genomfört en statskupp och för statsterrorism under hennes regeringstid. Hon sitter fortfarande häktad och förundersökningen pågår med förhör med en mängd vittnen.

När Añez tillträdde fick hon stor internationell acceptans. Amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, hade uttalat att de såg tydliga tecken på valfusk, och de flesta länder runtom i världen, inklusive Sverige, behandlade Añez regering som landets legitima styre, och avstod i stort sett från att kommentera repressionen.

Påstått valfusk omvärderades

Ett tecken på att det ställningstagandet omvärderats kom i augusti i år, när en grupp av oberoende akademiker på uppdrag av FN:s människorättskommission (UNHCR) publicerade en rapport som kom fram till att regeringen Añez ”gjort sig skyldig till allvarliga människorättsbrott inkluderande systematisk tortyr, summariska avrättningar och sexuellt våld” som hade en ”rasistisk och anti-ursprungsbefolkningsprägel”. UNHCR accepterade slutsatserna i rapporten och uppmanade landet att utreda övergrepp och ställa ansvariga inför rätta.

OAS snabba slutsats att valet 2019 avgjordes genom fusk var baserad på statistiska resonemang, och har heller inte kunnat beläggas med direkta bevis (vilket i och för sig försvåras av att Bolivia inte sparar valsedlar, bara rösträkningsprotokoll från varje valstation, vilket gör det svårt att definitivt säga om det varit fusk innan protokollen upprättades). I en senare studie, med ett urval från valstationer som på förhand identifierades som misstänkta, kunde OAS bara peka på ett par hundra protokoll med felaktigheter eller tecken på förfalskning – långt under vad som skulle krävas för att ändra resultatet.

Röstmönster stärker bilden

I början av 2020 presenterade två forskare från Massachusetts Institute of Technology en noggrannare statistisk analys, och kom fram till att ingen ”onormal trend” i rösträkningen kunde identifieras. Att resultatet ändrades till Morales förmån kunde helt förklaras med att rösterna från MAS starkaste fästen kom in sist, och de röstmönstren i de valkretsar som OAS pekat ut som misstänkta skiljde sig inte från hur de röstat i tidigare val.

Varnar för planerad statskupp

Bland annat på grund av gripandet av Añez har högeroppositionen i östra Bolivia, dess traditionellt starkaste fäste, hotat med protester och politiskt strejk/lockout och kallat Luis Arce ”diktator”. I mitten av augusti samlades folkrörelser och fackföreningar till ett möte där de i sin tur varnade för att högern planerar en statskupp.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det loggar du in här .