Så inledde Argentinas före detta president Christina Fernández de Kirchner talet som hon höll den 17 oktober tillsammans med peronist-koalitionen Frente de Todos presidentkandidat Alberto Fernández, inför jublande folkmassor i staden Santa Rosa i provinsen La Pampa.

Det är han som kan väljas till landets nästa president på söndag, men det är hon som drar in rösterna och har den politiska legitimiteten. Det menar den feministiska aktivisten och universitetsdocenten Ana Fiol från staden Rosario, nordväst om Buenos Aires.

– Christina Fernández de Kirchner är en enormt erfaren politiker, en stor visionär, och det är väldigt smart av henne att ta ett steg åt sidan just nu. Hon har varit landets president i sammanlagt åtta år och visat vad hon går för. Hon behöver inte stå i rampljuset just nu, säger Ana Fiol.

”Flyttat fram våra positioner”

Ana Fiol menar att de senaste årens snabbt växande kvinno­rörelse, som började med Ni Una Menos-uppropet (Inte en till) 2015 mot mäns dödliga våld mot kvinnor och exploderade under aborträttsrörelsen under 2018, har gjort att även många partipolitiskt aktiva kvinnor nu kallar sig feminister.

– Trots att kvinnor är kraftigt underrepresenterade på listorna över partikandidaterna i detta val, både på lokal och nationell nivå, så har det ändå hänt något i det politiska landskapet. Feministrörelsen i Argentina har blivit en maktfaktor som ingen politiker eller presidentkandidat kan förneka eller försöka dribbla bort. Vi har verkligen flyttat fram våra positioner de senaste fyra-fem åren, säger Ana Fiol.

Ett exempel på den massiva feministiska organiseringen är det årliga Nationella kvinnomötet i La Plata, som förra helgen slog rekord i antal deltagare när en halv miljon kvinnor och icke-binära från hela landet ­träffades för att diskutera aktuella feministiska frågor.

En av dem som deltog i mötet var Graciela Di Marco, doktor i socialt arbete och chef för forskningscentret Centro de Estudios sobre Democratización y Derechos Humanos (Centrum för studier i demokratisering och mänskliga rättigheter) på Universidad Nacional de San Martin. Hon menar att president Mauricio Macris ekonomiska politik, som hon kallar ”vild, misogyn nyliberalism”, har drabbat kvinnor i större utsträckning.

– Kvinnors ekonomiska utsatthet har fördjupats av den här extrema politiken. Men den får inte bara ekonomiska konsekvenser, ny-liberalismens hyperindividualistiska, marknadsfixerade logik har expanderat till alla områden i samhället. Därför är den massiva och kollektiva feministiska organiseringen så viktig, säger Graciela Di Marco.

Vaknar upp ur dvala

Hon har skrivit boken ”El pueblo feminista” (det feministiska folket) om de samtida feministiska, sociala rörelserna i Argentina.

– Det är väldigt inspirerande med de stora, folkliga protesterna som vi ser nu i Ecuador och Chile till exempel. Jag hoppas att Latinamerika  vaknar upp ur sin nyliberala dvala och antar en progressiv, socio-politisk inkluderande agenda. Jag syftar inte på att vi ska gå tillbaka till som det var på den tiden när Hugo Chavez och Nestor Kirchner levde och verkade, jag hoppas istället på en ny, uppdaterad form av det, säger hon.

Största frågan är abort

Den enskilt största frågan för kvinnorörelsen och feminister i Argentina just nu är legaliseringen av abort. Tusentals flickor och kvinnor skadas allvarligt eller dör i följderna av de mellan 370 000–520 000 illegala aborter som utförs varje år. När lagförslaget om legalisering las fram för diskussion i den argentinska senaten i maj 2018 tändes därför hoppet, och över 10 000 kvinnor i hela landet samlades på gatorna i det som har beskrivits som ”den gröna floden”, som syftar på de gröna näsdukarna som har blivit en symbol för aborträttsrörelsen.

– Det kan verka motsägelsefullt att det var under president Macris styre som lagförslaget att legalisera abort lades fram, eftersom hans politiska diskurs präglas av misogyni och han själv har deklarerat att han är emot abort, säger Maria Clara Medina, forskare i mänskliga rättigheter och latinamerikastudier vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, samt president för Ceisal (European Council for Social Research on Latin America).

– Det kan tolkas på olika sätt. Dels som ett tecken på opportunism, att försöka ge en insmickrande bild av att man lyssnade på feministerna även om man redan bestämt sig på förhand. Men det kan också tolkas som att man ville prova vilket slags politiskt och socialt stöd lagförslaget skulle få, för att sedan montera ner det med nederlaget från den argentinska senatens omröstning, säger hon, och fortsätter:

– Under Macris tid som president har alla statligt finansierade kvinnojourer lagts ner och även den nationella kostnadsfria hjälplinjen för våldsutsatta kvinnor. Det är dessutom numera offentligt känt att personer med kopplingar till trafficking, bordeller och prostitutionsnätverk sponsrade Macris presidentkampanj för fyra år sedan.

Fernández vill legalisera

Till skillnad från president Macri har den andra presidentkandidaten Alberto Fernández öppet deklarerat att han vill legalisera abort.

– Den feministiska agendan är mer explicit i Alberto Fernández  valprogram än var den var när Christina Fernández de Kirchner var president. Men det var under hennes styre som det blev lagligt att genomföra könsbyte utan prövning, och äktenskap och adoption för samkönade par. Om Alberto Fernandez blir president och Christina Fernández de Kirchner vicepresident efter valet på söndag kommer kvinnor, hbtq-personer och andra utsatta gruppers rättigheter återigen prioriteras, säger Maria Clara Medina.