Utöver den rena orättvisan har bland annat IMF-chefen Christine Lagarde påpekat att kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden är en samhällsekonomisk förlust. En utredning av EU-myndigheten Eurofound år 2013 kom fram till att EU det året förlorade 3 500 miljarder kronor på grund av skillnaden i sysselsättning mellan könen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Familjepolitik är lösningen
Detta system stöds samtidigt i de flesta länder av lagstiftning som ger föräldrar olika rätt till föräldraledighet beroende på förälderns kön. Det menar Francesca Bettio, ekonomiprofessor på universitetet i Siena och specialist på genusfrågor och arbetsmarknad.
I Storbritannien har exempelvis pappor rätt till två veckors betald ledighet, medan kvinnor har rätt till totalt 52 veckor. Även i Sverige, där ett system med öronmärkta månader och jämställdhetsbonus finns, påverkas kvinnors anställningar mer negativt än mäns då de får barn. Men i Sverige har utvecklingen kommit längre.
Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan svenska män och kvinnor ligger i dag på fyra procentenheter. I början av 1970-talet var siffran 30 procentenheter. Något som fortfarande är realiteten i Malta, som innehar EU:s bottennotering.
– I de nordiska länderna har man gjort enorma investeringar, både offentligt och privat, i socialinfrastruktur, så som förskolor och äldreomsorg. Men också socialpolitik som har gett kvinnor möjligheten att förena arbete och familj. Till exempel föräldraledighet och möjlighet till flexibel arbetstid, säger Francesca Bettio.
Svenskt system kan bli EU-lag
I de länder som har halkat efter i utvecklingen har sådana satsningar inte gjorts. Det kan dock komma att förändras om EU-kommissionen får sin vilja igenom. I utkastet om en ny social pelare inom unionen föreslår kommissionen ett liknande system som det som finns i Sverige, dock med fyra öronmärkta månader per förälder istället för tre. Ersättningen föreslås ligga i nivå med sjukersättningen.
Francesca Bettio tycker att det nya förslaget är ”modigt” och sänder ut en viktig signal om att män förväntas ta ett lika stort ansvar. Men samtidigt påpekar hon att förslaget riskerar att missa målet.
– Direktivet lämnar manöverutrymme, trots hur det kan verka. De fyra månaderna kan tas ut under tolv år och kan tas ut i portioner. Detta har kritiserats eftersom det på papperet låter bra men att det de facto kan leda till att män tar ut sin ledighet i många små delar. Risken är att män på detta sätt inte kommer att ta fullt ansvar för vården av barnet.
En annan risk är att män på grund av rådande normer och press från arbetsgivare väljer att inte ta ut sina öronmärkta månader, medan kvinnor kommer att göra det i större utsträckning.
EU-kommissionens förslag ska innan det blir verklighet förhandlas och debatteras i EU-parlamentet och mellan medlemsländerna. Francesca Bettio förväntar sig också ett starkt motstånd från europeiska arbetsgivare.
Diskussionen kring en ny social pelare i EU – en harmonisering av socialpolitiken mellan länderna – går het. Och det finns stora skillnader i rättigheter för nyblivna föräldrar i unionen.
Medan EU-kommissionen vill öronmärka fyra månader för vardera förälder finns det fortfarande länder utan pappaledighet.
Så ser föräldraledigheten ut - land för land
Danmark
Nyblivna mammor har rätt till 18 veckors ledighet, medan pappor får två veckor. Utöver grundledigheten får föräldrarna dela som de vill på 32 veckor.
Ersättningen varierar eftersom det kan regleras i kollektivavtal eller enskilda avtal på arbetsplatsen. Om inte det finns betalas pengarna av staten.
Ledigheten kan förlängas, men ersättningen kan inte övergå föräldrapenningen för 32 veckor.
Storbritannien
Nyblivna mammor med anställning får 90 procent av sin lön de första sex veckorna efter födseln. De efterföljande 33 veckorna får hon dock max drygt 1 500 kronor i veckan. Totalt har mammor rätt till 52 ledighetsveckor, men de 13 sista är obetalda. De 52 veckorna kan under vissa omständigheter delas mellan föräldrarna.
Föräldrapenningen betalas ut av arbetsgivaren, men i praktiken av staten.
Pappor, partners och de som får barn genom surrogatmödraskap har rätt till betald ledighet 1–2 veckor.
Frankrike
I Frankrike är det tydligt vem som förväntas ta ledigt vid barnafödsel. Kvinnor får ta max 16 veckor ledigt i samband med födsel (26 veckor om det är tredje barnet). Män däremot får ta max 11 dagar. Ledigheten vid adoption av ett barn är 10 veckor.
Ersättningen är 100 procent av lönen, dock max drygt 31 000 kronor, för offentliganställda. I privata sektorn varierar det.
Ersättningen betalas via den offentliga sjukförsäkringen som finansieras gemensamt av arbetsgivare och arbetstagare.
Spanien
Mammor måste ta minst sex veckor ledigt i samband med födseln och har rätt till ytterligare tio veckor. Pappor har rätt till femton dagars ledighet. Båda föräldrarna får under ledigheten 100 procent av lönen, med ett tak på knappt 35 000 kronor.
Under det första året har båda föräldrarna rätt till obetald föräldraledighet. Mellan barnets första och tredje födelsedag har föräldrarna rätt att ta ledigt men har då inte heltäckande rätt att komma tillbaka till samma jobb.
Ersättningen betalas via den offentliga socialförsäkringen som finansieras gemensamt av arbetsgivare och arbetstagare.
Italien
Mammor har rätt till fem månaders ledighet i samband med födseln. Ledigheten är obligatorisk. Pappor har rätt till två dagars ledighet med 100 procent av lönen. Efter det har båda föräldrarna rätt att dela på sex månader ledigt med 30 procent av lönen betald.
Rätt till föräldraledighet täcker även adoptivföräldrar, men beror på barnets ålder vid adoptionstillfället.
Ersättningen betalas via en offentlig fond som finansieras gemensamt av arbetsgivare och arbetstagare.
Sverige
Föräldrarna har tre öronmärkta ledighetsmånader var. Utöver det har de ytterligare fem var som de får överlåta mellan varandra.
De med arbete får 77,6 procent av lönen (max 952 kronor per dag) i 13 månader av den gemensamma potten. De två sista månaderna gäller en fast summa på 180 kronor per dag. Arbetslösa, studerande och låginkomsttagare får 250 kronor per dag. Pengarna betalas ut av staten (Försäkringskassan).
Sverige har också en jämställdhetsbonus som ger ett tillskott till dem som delar jämt på ledigheten.
Polen
Föräldrar har gemensamt rätt till totalt 52 veckors ledighet i samband med födsel. 14 veckor är obligatoriska för mamman men resterande kan överföras till pappan. Pappan har rätt till två veckors egen ledighet.
Ersättning är 100 procent utan tak de första 26 veckorna och efter det sjunker den till 60 procent. Pengarna betalas från en socialförsäkringsfond som betalas automatiskt av arbetarna. Staten skjuter till en mindre del.
Tjeckien
Först våren 2017 röstade Tjeckiens parlament igenom rätten till pappaledighet. I början av 2018 kommer tjeckiska pappor ha rätt till sju dagars ledighet inom barnets sex första veckor.
Sedan tidigare har mammor rätt till 28 veckors ledighet i samband med födsel, varav 14 är obligatoriska.
Ersättningen betalas ut via den offentliga sjukförsäkringen och är upp till 70 procent av lönen.
Tjeckien är det land i Europa där ett barn har störst påverkan på kvinnors sysselsättningsgrad.
Rumänien
Mammor har rätt till 18 veckors ledighet varav sex veckor är obligatoriska. Under ledigheten har de rätt till 85 procent av sin genomsnittliga lön de senaste sex månaderna. Det finns inget tak på ersättningen. Pappor har rätt till fem dagars ledighet med full betalning.
Föräldrarna har utöver det rätt till antingen ett års föräldraledighet med ett tak på 7 200 kronor i månaden eller två år med ett tak på 2 500 kronor.
Ersättningen betalas via den offentliga socialförsäkringen.
