Pandemin leder till ökad extrem fattigdom

Sedan coronaviruset klassificerades som en pandemi har det jonglerats siffror kring hur allvarliga de ekonomiska konsekvenserna kommer bli i världen. I början av juni varnade Världsbanken i en ny prognosrapport för att den globala ekonomin under 2020 kommer att krympa med gigantiska 5,2 procent. Det är den djupaste recessionen sedan andra världskriget. Dessutom upplever nu alla världens länder på en och samma gång en djup lågkonjunktur, vars like inte synts till sedan år 1870.

Men en sak som är säker, är att det är medelinkomst- och utvecklingsländerna i det globala Syd som drabbas hårdast av krisen. Många av dessa länder är beroende av internationell turism, som just nu når nya bottensiffror. Många är likaså beroende av att exportera råvaror, vars priser har rasat under pandemins månader. Dessutom har de flesta av länderna stora informella ekonomier och otillräckliga sociala skyddsnät.

Mister magra besparingar

I Indien, världens näst mest befolkade land, uppskattar Internationella arbetsorganisationen (ILO) att hela 90 procent av den arbetande befolkningen tillhör den informella sektorn. De skrapar ihop pengar till levebrödet på daglig basis. De flesta har inte möjlighet att få sjukpenning och många har inte ens ett eget bankkonto. Sedan lockdown-regler infördes i mars har oerhört många indier mist sina inkomster och magra besparingar.

Världsbankens rapport varnar för att 70–100 miljoner människor i det globala Syd åter kommer hamna i en extrem fattigdom, där de måste överleva på mindre än två amerikanska dollar per dag. En annan forskningsrapport som publicerades i början av månaden, av UNU-WIDER som är en del av FN-universitetet, höjer siffran till 395 miljoner. Stämmer det kommer en miljard människor åter befinna sig i extrem fattigdom och FN:s framgångar i fattigdomsbekämpning kommer att tryckas tillbaka 20–30 år.

Indien drabbas värst

Värst drabbat kommer just Indien att vara, följt av ett antal länder i Afrika söder om Sahara. Sedan en tid tillbaka är det också det globala Syd som är det nya epicentret för coronavirusets spridning. Världshälsoorganisationen WHO har varnat för att smittspridningen kan pågå långsamt och fortsätta under flera års tid i Afrika – vilket bara förlänger pandemins ekonomiska effekter.

Rimligtvis kommer allt detta leda till att fler människor upplever en ännu större hopplöshet gällande framtidsutsikterna. Ännu fler kommer vilja migrera till rikare länder där förutsättningarna är bättre. Den stora frågan är hur det rika väst och framför allt EU kommer reagera på det som kan bli en kraftigt ökad migration framöver. Kommer det fortfarande bara att handla om gränsbevakning i Fort Europa?

Saknar du något i nyhetsflödet? Finns det något du vill veta mer om? Skriv och tipsa: redaktionen@etc.se