Sedan den 14 februari vårdas påve Franciskus på sjukhuset Gemelli i Rom – 88 år gammal och inlagd för dubbelsidig lunginflammation. Hans tillstånd är fortsatt kritiskt men stabilt, och från sin sjukhusbädd har påven blivit stark nog att återuppta sina dagliga samtal till den katolska församlingen i Gaza, skriver AP.
Medan han vårdats har han också utnämnt nunnan Raffaella Petrini till regeringschef för Vatikanstaten. Hon tillträder på lördag, 1 mars, och blir den första kvinnan vid posten – men inte den första kvinnan som Franciskus har tillsatt.
– Som kvinna kan jag inte hymla med att det kan vara lite sådär med kvinnosynen i den katolska hierarkin. Dels eftersom det är en ganska enkönad miljö. Men Franciskus har tillsatt några framstående kvinnor i nyckelpositioner, säger den före detta ärkebiskopen Antje Jackelén till Dagens ETC.
Hon har träffat påven årligen under sin tid som biskop, och upplevt honom som ”hjärtlig”.
– Dessutom är han en god strateg. Det tror jag att man behöver vara för att navigera i det motstånd som finns, inte minst i Vatikanen själv, säger Antje Jackelén.
Har inspirerat till aktion
Bittra ideologiska strider har präglat Franciskus tid vid rodret, och när hans hälsa försämrats den senaste månaden har han vidtagit åtgärder för att försöka säkra en progressiv inriktning för kyrkan. Valet av hans efterföljare väntas bli en kamp mellan politiska läger, skriver Politico – och den före detta ärkebiskopen KG Hammar är beredd att tro det.
– Tillvaron är ju delad i traditionalister och progressiva. De progressiva har funnit inspiration hos Franciskus att göra något drastiskt åt det kapitalistiska globala system som gör rika rikare, skapar fattigdom och utsätter planeten för ett ohållbart tryck.
Men skiftet kan innebära en backlash, tror KG Hammar.
– Påven har skrivit en encyklika där han pratar om kärlekens civilisation, som måste ersätta den tävlan och makthunger som råder. I dag är det ännu mer drastiskt – hur rika och mäktiga delar upp världen mellan sig. Om det skulle bli en backlash där de som vill gå tillbaka i tiden vinner påve-valet – då blir många deppade.
KG Hammar befann sig i Italien när Franciskus utsågs till påve 2013 – på besök bland mer nytänkande kristna som hurrade för nya påven. Sedan dess har Franciskus verkat för att göra kyrkan mer inkluderande, bland annat genom att tillsätta hbtq-personer i kyrkliga roller. Många progressiva anhängare har dock tyckt att hans reformer varit otillräckliga, bland annat har hans försök att få slut på pedofili inom kyrkan haft blandade resultat, skriver Politico. Den konservativa falangen inom kyrkan har Franciskus samtidigt lyckats reta gallfeber på.
Öppet bråk med JD Vance
För drygt en månad sedan hamnade påven i ett öppet bråk med den amerikanska vicepresidenten JD Vance, som konverterade till katolicismen 2019. Vance hade motiverat Trumpadministrationens planerade massdeportering av invandrare med läran ordo amoris eller ”kärlekens ordning” – en lära som Vance tolkar som att vi bör skydda våra landsmän och familjen i första hand. I ett öppet brev till USA:s biskopar skrev då Franciskus att den sanna ordo amoris är något vi upptäcker genom att meditera på en kärlek som bygger ett brödraskap för alla, utan undantag.
– På så sätt uppmanar han biskoparna att inte låta sig luras av Trump-erans kristna retorik med politiker som försöker motivera sina handlingar med den katolska kristendomen, säger KG Hammar.
I påvens uppdrag ingår att utse kardinalerna, som i sin tur utser en ny påve. I början på februari såg Franciskus till att den italienska kardinalen Giovanni Battista Re får sitta kvar i sin position och därmed se över förberedelserna inför konklaven – där en ny påve väljs efter hans död. Franciskus kringgick traditionen att rösta om vem som ska ha rollen. Re är för gammal för att rösta i konklaven, men han får inflytande över förspelet – vilket är där lobbyverksamheten normalt sett pågår.
Kan vi vänta oss en politisk maktstrid?
– Ja, kardinalerna kan få påtryckningar hemifrån. Sedan är ju valprocessen skyddad, ingen vet hur de röstar, säger KG Hammar.
Inte bara katoliker
Kristina Hellner, kommunikationschef vid Katolska kyrkan, menar att påven har en viktig roll att spela, främst men knappast enbart för världens katoliker.
– Påven är den katolska kyrkans överhuvud som har beslutanderätt i alla viktiga frågor rörande kyrkan. Han har även en formell politisk roll som Vatikanstatens statschef. Därigenom är han överhuvud för den katolska kyrkans universella centrum Den heliga stolen – som har diplomatiska representanter i FN och i mer än 120 länder världen över.
För katoliker i Sverige har påve Franciskus varit särskilt betydelsefull eftersom han 2017 utsåg Sveriges dåvarande biskop Anders Arborelius till kardinal, menar Kristina Hellner.
– Det var en historisk händelse som berörde många, då det visade att påve Franciskus noterar katoliker – och biskopar – även i periferin av den katolska världen.
