– Jag vill tänka att det här kommer gå bra. Kanske blir jag dömd för någon liten förseelse och får ett mindre straff, men inte mer än så, sa Önder, när han tände sin cigarett bredvid urinoarerna.

Ansågs ha stöttat YPG

Det här var den tredje veckan i juni. Vi höll som bäst på att bevaka de sista kampanjmötena inför president- och parlamentsvalen i Turkiet, bland annat för Dagens ETC:s räkning. Jag som skribent och Önder som fotograf. Under dessa dagar arbetade han dessutom som fotograf för den internationella nyhetsbyrån AFP. Det fanns knappt någon tid för negativa tankar.

I rättegångssalen stod Önder rakryggad framför domaren, med händerna knäppta bakom ryggen. Här fick han ännu en gång de bisarra åtalspunkterna upplästa för sig. Han hade lagt ut tolv inlägg på Facebook relaterade till den kurdiska frågan, för det mesta till de kurdiska YPG-styrkorna i norra Syrien som i åratal krigat mot Islamiska staten. Eftersom Önder inte kritiserade YPG i inläggen ansågs han ha stöttat dem. Vilket är ett brott i Turkiet, där staten betraktar YPG som terrorister. Till på köpet var det kanske extra illa att Önder själv är kurd.

– Min klient arbetar som professionell fotojournalist, sa Önders försvarsadvokat. I Face­bookinläggen har han endast länkat till och kort beskrivit artiklar där hans egna bilder av YPG-styrkorna blivit publicerade, bland annat i välkända utländska tidningar som The Guardian, Washington Post och New York Times.

Men inga resonemang nådde fram. Framme hos domaren satt det även två män från den statliga antiterroravdelningen i Bursa. Båda två glodde ner i sina mobiltelefoner och verkade ointresserade av försvarets syn på saken. Kanske för att de redan hjälpt till att bestämma straffet i förväg? Domstolen ansåg hur som helst att Önder hade gjort sig skyldig till ”spridning av terrorpropaganda” – och dömde honom till två och ett halvt år i fängelse.

Flydde till Berlin

När vi sitter och talar om denna junidag i domstolen har flera månader passerat. Det har blivit höst och Önder röker en ny cigarett vid ett fönster, men nu blåser han ut röken över Berlin istället för i Turkiet. För fem dagar sedan lyckades han under stor dramatik ta sig hit, med bara några få ägodelar i en liten ryggsäck. En vän har lånat honom ett rum under några dagar. Önder har blivit ännu en journalist som tvingats fly förtrycket där hemma.

– Först och främst så är det här en konsekvens av de politiska förhållandena i Turkiet. För bara några år sedan var det betydligt lättare att arbeta inom journalistiken, men sedan 2016 har det blivit vansinnigt strikt. Nu betalar jag och många andra journalister priset för detta, säger Önder.

Turkiet är världens största fängelse för journalister. President Recep Tayyip Erdogan utnyttjade det misslyckade kuppförsöket mot honom i juli 2016 till att attackera oppositionella grupper, det oberoende civilsamhället och de fria medierna. Sex månader efter kuppförsöket sammanfattade Amnesty International utvecklingen: hela 180 medieföretag hade redan stängts ner via regeringsdekret och en tredjedel av världens alla fängslade journalister satt bakom galler i Turkiet. Sedan dess har de återstående, frispråkiga journalisterna varit under ett fortsatt extremt tryck från regimen.

Erdogan har använt det uppmärksammade mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul för att försöka putsa på sin bild internationellt. Han har krävt att de ansvariga för mordet ska ställas inför rätta i Turkiet. Samtidigt är det hans egen regim som fortsatt fängslar flest antal journalister och mediearbetare i världen. 120 stycken, uppgav Amnesty International i maj i år, men sedan dess har nya fängelsestraff utdelats.

Arresterades på flygplatsen

Önder har under de senaste åren publicerat bilder från konfliktområden i Turkiet, Irak och Syrien i en rad internationella medier. Han hörde till den första gruppen utländska reportrar som tog sig in i Islamiska statens ”huvudstad” Raqqa på sommaren 2017, bilder därifrån publicerades i Dagens ETC. Han har varit noga med att aldrig skriva något komprometterande i sociala medier, men trodde inte att det skulle uppstå problem bara för att han delade enstaka länkar till hans arbete.

– Washington Post tog med en av mina bilder till deras lista över årets bästa bilder 2015. Som fotograf blir du ganska stolt över en sådan sak och det var därför jag delade det på Facebook.

En polisutredning av honom påbörjades i maj 2017, utan hans vetskap. Månaden därpå gav han sig in i kriget i Syrien. Han återvände inte till Turkiet igen förrän i februari 2018 – och arresterades då direkt på flygplatsen i Istanbul. Önder tillbringade nära en vecka i en fängelsecell hos antiterroravdelningen i hemstaden Bursa. Men han hade rensat alla konton i sociala medier och utredarna kunde inte hitta någonting ytterligare. I slutändan behandlades han nästan vänligt och släpptes fri, i väntan på rättegången.

Pseudonymen avslöjades

I slutet av februari skickade Sony ut ett internationellt pressmeddelande där man listade finalisterna i sin 2018 års Sony World Photo Awards. Bland 130 000 tävlande bidrag hade Önder valts ut till en av de nio bästa fotograferna, som hamnade i finalen. Han letar reda på bilden som skickades in till Sony, i sin telefon. Det är en närbild som visar en gråtande kurdisk soldat i YPG-styrkorna, som bär på en kista med en stupad kamrat.

Men Sony skrev ut Önders riktiga namn som fotograf. Trots att han tre gånger bett dem ange bara den pseudonym han då publicerade under, av säkerhetsskäl. Detta ledde till att regeringslojala tabloidmedier i Turkiet genast gjorde nyheter om honom. ”Skandal: Sony ger fotopris till YPG”, ”Uygar Önder Simsek – YPG:s fotograf”, och så vidare. Så höll det på i nästan två veckor, samtidigt som Internettroll skapade en bojkottkampanj mot Sony på Twitter.

– Snart fick jag ett email av chefen bakom Sonys fotopris, som sa att de plockade bort mig från tävlingen. Han skrev att jag gärna fick vara med igen när jag kunde ansöka transparent. Jag ser det bara som en ursäkt, de var rädda för att drabbas av en bojkott som göra att de förlorar inkomster i Turkiet.

När Önder sedan kallades till domstolen hade antiterroravdelningens tidigare attityd förändrats drastiskt, och hans påstådda brott lät nu betydligt mer allvarligt. Han tror att Sonyskandalen bidrog till detta.

Riskerar längre straff

Efter att fängelsedomen kom i juni så överklagade hans försvarsadvokat, men Önder hade redan siktet inställt på att fly. Dels för att han vägrade acceptera att han begått något brott. Men också för att hans senaste arbete i Raqqa inte ingick i åtalet, men med stor sannolikhet är välkänt hos underrättelsetjänsten och myndigheterna. Om han avtjänar det första straffet kan han därför riskera att få flera år tillagt.

– Det har redan hänt flera journalister jag känner. De tror att de bara ska stanna två, tre år, men sedan dyker nya undersökningar och åtal upp. Nu har deras fängelsestraff förlängts till 10–15 år.

Smuggelbåt till Samos

Men hur tar man sig egentligen över de hårt bevakade gränserna i sitt eget land, utan att myndigheterna får reda på det? Önder hörde sig för hos bekanta, hos smugglare, i kriminella kretsar. Jag följde själv med honom för att köpa en ny telefon och ett nytt SIM-kort, så att han skulle kunna ringa personer från ett nummer som inte var avlyssnat. Han övervägde att ta sig in i Kurdistanregionen i norra Irak, sedan att smugglas in i Georgien, eller att försöka ta sig in i Grekland via landvägen. Men alla dessa vägar verkade ytterst osäkra, eller livsfarliga.

Till sist dök ett alternativ upp som gjorde att han kunde ta sig till den grekiska ön Samos. Önder vill inte att några detaljer ska bli kända, utöver att det rörde sig om en dyr smuggelbåt. Från Grekland kunde han sedan flyga till Tyskland tack vare att han redan har ett Schengenvisum, och för att personalen på flygplatsen inte upptäckte att han saknade en inresestämpel till Grekland.

– Nu har jag fått uppehållstillstånd här i Tyskland. På sikt kommer jag även att ansöka om politisk asyl.

Internationell kritik

Önder är bara en av många journalister i Turkiet som tvingats lämna hela sina liv och gå i landsflykt under de senaste åren. Hans fall är ännu ett exempel på den oerhört dystra situationen för press- och yttrandefriheten i landet.

Runt Turkiet pågår å ena sidan ett ständigt nyckfullt, storpolitiskt spel. Det har gjort att Erdogan fått häftig internationell kritik för sitt auktoritära styre. I fjol svarade han med att kalla Angela Merkel för nazist och för bara några månader sedan hotade Donald Trump honom med sanktioner, och Erdogan hotade tillbaka. Men just nu har detta spel nått ett läge av förbättrade relationer mellan Turkiet och både Tyskland och USA. Men detta betyder inte att den negativa demokratiutvecklingen har vänt. Fler journalister kommer att tvingas i exil, bara på grund av deras rapportering om missförhållandena i hemlandet.

Ingenting blir heller bättre av att en internationell fototävling, som i grund och botten är en plattform för global pressfrihet, kan vika sig för auktoritär kritik om denna riskerar att hota profitintressena i ett land. Då går det tydligen att först prisa, sedan överge en starkt hotad fotojournalist i samma land.

Önder vet inte var han ska bo om några dagar, när han måste lämna rummet han fått låna. Han vet inte hur många år han måste vänta innan han kan återvända till Turkiet. Men han är fast besluten att bygga upp ett nytt liv och fortsätta fotografera.

– För min egen del är jag smått optimistisk inför framtiden. Jag kan leva här i Tyskland, kanske även arbeta eftersom jag har några mediekontakter. Men jag tror att situationen där hemma bara kommer att bli ännu värre.