Även makroplaster från växthusen hamnar i havet. Det kan ge den effekt som vi sett i otaliga videos på sociala medier där havssköldpaddor fastnar i plasten och dör eller där fåglar och sälar äter den i tron om att det är mat. Men det Martin Dahl forskat på är mikroplasten.
Tungmetaller fastnar
Taken på växthusen i Almería är inte gjorda i varken glas eller hårdplast utan av en plastfilm som bryts ned snabbt och måste bytas ut kontinuerligt. Det är bland annat den plasten som hamnar i havet.
– Vi har sett i vår mätdata att mikroplasterna ökat dramatiskt från mitten av 70-talet och fram till idag. Vad det har för effekt vet vi inte än. Det vi vet är att tungmetaller och andra typer av föroreningar gärna fastnar i mikroplaster, de här ämnena kan också finnas i plasten redan innan, förklarar Martin Dahl.
Sedan börjar resan. Ett djur får i sig mikroplasten. Ett annat djur äter upp det djuret och så har mikroplasten tagit sig in i näringskedjan. Men vad det kan få för effekt på djuren och miljön kan forskningen ännu inte tala om för oss.
– Det kan finnas en förskjutning i vilka effekter miljögifter kan ha på miljön. Våra erfarenheter från DDT och PCB är att det tar tid innan vi ser vad det leder till för problem. Därför bör vi vara försiktiga och minska antalet mikroplaster i havet, varnar Martin Dahl.
Om den här växthusproduktionen fortsätter, vad ser vi för framtid då?
– Det vi redan ser idag är ju att mängden mikroplaster bara ökar, kurvan pekar rakt uppåt och vi får bara mer och mer mikroplaster i våra hav. Det är otroligt oroväckande, både som forskare och privatperson. Det här kommer inte upphöra om vi inte börjar agera, menar Martin Dahl.
När man köper en ekologisk grönsak tror man nog att man gör miljön en tjänst. Men att odla ekologiska grönsaker i växthus som ökar antalet mikroplaster i havet låter motsägelsefullt. Är EU:s ekologiska märkning hållbar?
– Att minska miljögifterna på land samtidigt som man bidrar till att släppa ut mikroplasterna i havet, det skulle inte jag klassa som ekologiskt hållbart, säger Martin Dahl.
”Mesta makten i Bryssel”
På Naturskyddsföreningen har man under många år talat om vikten av att köpa ekologiskt. Men ser också problematiken med ekologiska grönsakerna från områden som Almería i Spanien.
– Jag vill inte köpa en tomat som skördats av personer som lever under slavliknande förhållanden, och jag tror att många konsumenter som köper ekologiskt tänker likadant, säger Pim Bendt, sakkunnig inom Jordbruk på Naturskyddsföreningen.
– Det handlar kanske inte om ekologiskt eller inte utan om vi måste köpa grönsaker från Medelhavet. Måste vi ha de där tomaterna upp hit året runt? Men vill man göra det så bör man leta efter Krav-märkta grönsaker, menar tipsar Pim Bendt.
Krav har hårdare regler än EU-lövet och ställer även krav på arbetsförhållandena.
– Det är en olycklig utveckling att se att EU-lövet nästan tagit över. Dagligvaruhandelns egna ekologiska varor som till exempel Ica I love eco har nästan enbart EU-lövet som märkning. Och EU bör bli hårdare i sin lagstiftning kring matproduktion menar Pim Bendt.
– Det är inte orimligt att Sverige går i bräschen och försöker påverka lagstiftningen inom EU. När det kommer till mat ligger den mesta makten i Bryssel.
